När man väljer att analysera företag, finns det flera olika värderingsmodeller att använda.En av dessa är Piotroskis F-score. Denna modell har mestadels tidigare använts för att analysera företag på den amerikanska marknaden. Nu vill författarna undersöka hur tillämpbar modellen är på den svenska aktiemarknaden och dessutom kombinera denna modell med en Magic Sixes värdering för att öka dess precision.Syftet med denna studie är att undersöka om F-score i samarbete med Magic Sixes kan generera överavkastning och överträffa den svenska aktiemarknaden.Författarna har genomfört en kvantitativ studie med en deduktiv ansats. Data har samlats in med hjälp av databasen Orbis och Dagens Industri. Författarna har upprättat identiska listor för att beräkna företagens F-score och Magic Sixes.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att genomföra en deskriptiv studie och skapa djupare förståelse för hur svenska, nyligen börsnoterade medicinteknikföretag arbetar med Investor relations och hur detta arbete återspeglas i en effektiv aktiemarknad. Samt att undersöka hur de utvärderar effekterna av sin IR-verksamhet.Metod: Genom en kvalitativ studie söker denna uppsats svar i intervjuer med börsnoterade medicintekniska företag, samt i teorier som behandlat möjligheten för rationella investeringar och utformningen av en effektiv marknad.Resultat: Den kapitalkrävande bransch som medicinsk teknik utgör har troligen påverkan på hur kommunikationen och informationsspridningen är utformad då alla respondenterna använder Investor Relations på liknande sätt. Företagen själva anser att det företag som lyckas övertyga investerare om att deras produkter har störst samhällsnytta även kommer att vinna kampen om kapitalet. Trots hård konkurrens om kapital och förståelsen över vikten av Investor Relations görs inga omfattande utvärderingar av arbetet. Anledningen är främst att det tar för mycket tid och att tillvägagångssätten är diffusa.

A1292Denna uppsats, vilken genomförs med inspiration av Fama & French (2000), undersöker utvecklingen av aktieutdelningar på den svenska marknaden under en tjugoårsperiod (1984-2003). Fem jämförbara år väljs ut som kan anses fånga trenden under hela tidsperioden. För varje år studeras ett urval av företagen noterade på Stockholmsbörsens O-lista. Företagen delas in i kategorier utifrån de uppställda variablerna lönsamhet, storlek och investeringsmöjligheter. Kategoriseringen görs i syfte att följa utvecklingen av utdelningar i respektive kategori och därigenom identifiera eventuella förändringar i utdelningar.

Hedgefonders investeringsstrategier och överavkastning En hedgefond är en fond med ett avkastningsmål som är absolut och oberoende av marknadsriktning då förvaltaren inte jämför hedgefondens avkastning med ett index. Denna typ av fond har vanligtvis stor flexibilitet i förvaltningsinriktningen, de kan använda sig av såväl långa som korta positioner samt utnyttja belåning och derivat för att ytterligare öka avkastningen. Hedgefonder har under 1990-talet växt kraftigt och som en följd av detta har hedgefonder blivit intressanta som studieobjekt för akademiska undersökningar och forskning. Intressant ur en investerares synpunkt är att studera om hedgefonder kan påvisa signifikanta överavkastningar. Vi fokuserar på fondernas avkastning i relation till vilken investeringsstrategi som fonden har valt och utvärderar fonderas prestationer med hjälp av tre ekonomiska modeller; CAPM, Fama-Frenchs trefaktormodell samt en betingad trefaktormodell.

Nearly 74 percent of the Swedish population invests in funds and the options are therefore various. The Swedish private investors can choose between active and passively managed funds. Fund managers, who seek to generate higher returns than the market, manage active managed funds. Unlike the active managed funds, passively managed funds do not require any active investment decisions.Fama?s (1970) efficient market theory reflects all available information in the stock price, therefore it is not possible to predict how the stock price changes.

This study analyzes 66 Swedish actively managed mutual funds investing in the Swedish stock market during the period 2005-2014. The purpose is through pooled data regressions analyze the relationship between both the mutual fund?s annual fee and risk-adjusted return to the fund?s characteristics. The characteristics of the study are the size of the fund's assets, age, if the fund is bank managed or not, Tracking Error, and standard deviation of return.By using the performance measures of CAPM, Fama and French 3-factor model, and Carhart?s 4-factor model monthly risk-adjusted returns are created for all funds over the period.

Slutsatsen av denna studie är att en likviditetspremie på Stockholmsbörsen inte går att fastställa för tidsperioden 1995-03-01 till 2005-10-31. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida det råder en signifikant avvikelse i priset på en likvid kontra en illikvid aktie, där omsättningshastigheten är den variabel utsedd att fånga denna anomali. Undersökningen omfattar aktier vilka är noterade på Stockholmsbörsens A- och O-listor idag. Den teoretiska referensramen för denna studie har sitt ursprung från den vedertagna modell vilken utvecklades av Amihud och Mendelson (1986) där köp-sälj spreaden nyttjats för att undersöka en eventuell likviditetspremie på New York börsen. Ett ekonometriskt metodförfarande innefattandes framförallt regressionsanalys har här valts där en stor inspiration varit Fama och French´s (1992) benchmark för att statistiskt undersöka hur den justerade överavkastningen påverkas av omsättningshastigheten och de förklarande variablerna marknadsrisk, storlek samt bokfört värde dividerat med marknadsvärde.

This study analyzes 66 Swedish actively managed mutual funds investing in the Swedish stock market during the period 2005-2014. The purpose is through pooled data regressions analyze the relationship between both the mutual fund?s annual fee and risk-adjusted return to the fund?s characteristics. The characteristics of the study are the size of the fund's assets, age, if the fund is bank managed or not, Tracking Error, and standard deviation of return.By using the performance measures of CAPM, Fama and French 3-factor model, and Carhart?s 4-factor model monthly risk-adjusted returns are created for all funds over the period.

In this paper Swedish hedge funds and strategies are discussed and analysed. These new financial forms seem to draw recently a huge attention both in media, press and the academic world. The fact is that hedge funds have existed already for a long time but it is still known too little about them. After the introduction of hedge funds, different asset pricing models are discussed including the most basic of all ? CAPM and further Fama and French three factor model as well as the expanding model with conditioning approach.

Ett flertal empiriska studier (Banz, 1981, Fama och French, 1992) har visat att fler faktorer än marknadsrisken påverkar den förväntade aktieavkastningen. De mest betydelsefulla faktorerna påstås vara storlek och nivå på P/B-tal (en del forskare använder andra kvoter, P/E, P/S, P/CF). Studierna visar att småbolag och aktier med låga kvoter historiskt sett har presterat bättre än andra (i riskhänseende) jämförbara aktier. Aktier med låga kvoter benämns värdeaktier (valuestocks). Aktier med motsatt värdering, höga marknadskvoter, benämns glamouraktier (glamour stocks).

Syftet med denna rapport var att ta reda på om det fanns en värdepremie på den svenska marknaden. Därmed var avsikten att verifiera huruvida framtida avkastning baserad på fundamentala värden, såsom den förväntade långsiktiga utdelningstillväxten och det förväntade utdelning/pris förhållandet, gav högre precision på värdepremien än framtida avkastning baserad på realiserad avkastning. Ytterligare jämfördes resultatet med vad som hade uppnåtts i en liknande studie på den amerikanska marknaden. En kvantitativ metod baserad på sekundär data användes i denna undersökning. 30 aktier noterade på den svenska A-listan och den svenska O-listan mellan 1993 och 2002 valdes ut.

Uppsatsens explorativa syfte är att utforska samt beskriva riskpremiens storlek och utveckling för de EPADs som handlas för olika elprisområden på den nordiska elmarknaden. Riskpremien har definierats enligt de prissättningsteorier som ursprungligen formulerats av Fama & French (1987) och beräknats ur ett ex post-perspektiv. Studien omfattar drygt 700 EPAD-kontrakt från perioden 2006 till 2014Tillämpning av deskriptiv statistik visar existensen av betydande riskpremier vars tecken och storlek varierar mellan områden och tidsperioder. Detta är i linje med tidigare resultat av Kristiansen (2004) samt Marckhoff & Wimschulte (2009). Några långsiktiga trender har inte kunnat säkerställas statistiskt.

Tester av CAPM och Beta av bland andra Eugene Fama och Kenneth French (1992) har visat att det inte existerar något samband mellan systematisk risk (beta) och avkastning för aktier på den amerikanska aktiemarknaden. Andra forskare hävdar att det kan finnas ett samband mellan beta och avkastning om den studerade tiden fokuserar på isolerade perioder med antingen positiva eller negativa marknader. Kritik har även riktats av bland annat Richard Roll för att olika index som approximation för aktiemarknaden vid beräkningen av beta kan generera helt skilda värden och således betyda att investerare kan ha olika förväntade avkastningar för samma aktie.I denna studie försöker författarna besvara frågan om det existerar ett signifikant samband mellan beta och avkastning på den svenska aktiemarknaden. I studien undersöks sambandet på en aggregerad nivå under den totala studieperioden mellan 2003-2011 och även under isolerade positiva samt negativa marknader under samma period. Författarna använder sig av två olika index som approximation för den svenska aktiemarknaden, OMX Stockholm PI och OMX Stockholm 30, vid beräkningen av beta. För att kunna undersöka sambandet delas aktierna in i portföljer där snittvärden på beta och avkastning beräknas och studeras sedan i regressionsberäkningar.Resultatet av studien visar att det existerar ett signifikant samband mellan risk, symboliserat av beta, och avkastning på den svenska aktiemarknaden vid positiva marknader under den studerade tidsperioden.

Bakgrund och problem: Huruvida aktiemarknader är informationseffektiva eller inte, och om det i förlängningen går att konsistent identifiera under- och övervärderade aktier, har länge debatterats inom den finansekonomiska diskursen. Ett fenomen som uppmärksammat som en möjlig avvikelse från en effektiv prissättning är den så kallade värdepremien, där värdeaktier genererar en högre riskjusterad avkastning än tillväxtaktier.Syfte: Syftet med studien är att undersöka informationseffektiviteten på den svenska aktiemarknaden utifrån värdepremien samt hur värdepremien påverkades av finanskrisen2008Metod: Studien baseras på en kvantitativ forskningsmetodik och innefattar samtliga publika aktiebolag på Stockholmsbörsen (NASDAQ OMX) mellan perioden 1992-2012. Fyra relativvärderingsmått används för att identifiera värde- och tillväxtaktier (P/E, P/BV,EV/EBITDA and DY), vilket resulterar i att fyra värdeportföljer och fyra tillväxtportföljer skapas. Avkastningen från portföljerna beräknas och statistiska regressioner utförs för att utvärdera värdepremien och huruvida den svenska aktiemarknaden har varit informationseffektiv eller inte, det vill säga om det varit möjligt att generera en abnorm avkastning.Slutsatser: Studien finner att det existerat en värdepremie på den svenska aktiemarknaden när två relativvärderingsmultiplar används (P/BV och EV/EBITDA). När CAPM används för att justera för risken genererar samtliga värdeportföljer en abnorm avkastning, men ingen av tillväxtportföljerna, vilket kontrasterar den effektiva marknadshypotesen.

Denna studie utgår från den Adaptiva marknadshypotesen som genom ett evolutionärt perspektiv sammanbinder de två grundparadigmen Effektiva marknadshypotesen och Finansiell beteendevetenskap i ett försök att föra forskningen om marknadseffektivitet framåt. Vidare undersöker studien den svenska aktiemarknaden på ett, för den Adaptiva marknadshypotesen, nytt sätt där marknadseffektivitetens dynamik inom marknaden kartläggs och analyseras.Undersökningsenheterna består av OMX Stockholm All Share Index samt aktiemarknadens, utifrån marknadskapitalisering, fem största sektorindex. Med en robust metodologi kartlägger vi effektivitetsdynamiken mellan prisserierna under åren 2000-2013 och finner stöd för den adaptiva marknadshypotesens förmenanden utifrån såväl marknadsindex som majoriteten av undersökta sektorindex. Studien påvisar också att effektivitetsanalys utifrån marknadens beståndsdelar åskådliggör effektivitetsdynamik inom marknaden, på ett sätt som analys av endast marknadsindex missar. Kartläggning utifrån sektorer visar även att förändringar i marknadsmiljön kan ge upphov till adaptiva ineffektiviteter på isolerade marknadssegment, och erbjuder därmed utveckling av AMH som i sin nuvarande form endast beaktar homogen förmåga för marknaden att bearbeta och inkorporera förändringar.