Under de senaste åren har utvecklingen gått snabbt inom detaljhandeln och den har ökat kraftigt. Marknaden har blivit tuffare och det är framförallt de stora kedjorna som har växt. Detta innebär att det är ett fåtal klädjättar som innehar en stor andel av marknaden och de små oberoende butikerna får allt svårare att klara sig i den tuffa konkurrensen. De stora klädkedjorna kan genom sina stordriftsfördelar pressa ner priserna och de har också fördelar när det kommer till marknadsföring och lokalisering på grund av deras större kapital. Vårt syfte med den här uppsatsen är att undersöka hur det är att starta ett företag inom klädbranschen. Vad som krävs för att klara uppstartandet och hur de arbetar för att klara sig och överleva i den tuffa konkurrensen.

Globalisering är något som de senaste åren blivit ett allt mer igenkänt begrepp bland oss människor, detta är något som berör både oss individer samt företagsvärlden. Den främsta anledningen till att detta är något som ligger i tiden beror på att numer finns möjligheterna, tekniken har tagit oss framåt vilket skapat ett behov bland oss människor av att se världen. Vi blir inte tillfredsställda förrän vi utnyttjat de möjligheter som finns. Det är bland annat företagen, och då främst världsföretagen, som format de möjligheter som uppkommit, genom bland annat sin företagskultur, ett fenomen inom ekonomi- och verksamhetsstyrningen. För att undersöka vilken egentlig påverkan denna företagskultur har på individer, som i allt större utsträckning rör sig på en arbetsmarknad som är av det globala slaget, har vi beslutat oss för att göra Fallstudier på den svenska jätten IKEA.

Bakgrund: I Sveriges kommuner har det uppmärksammats ekonomisk misskötsel ochoegentligheter som har kommit att leda till en utformning av riktlinjer för bolagsstyrning ikommun- och landstingsägda bolag. Revisionen har en viktig funktion då de ska utvärdera,kontrollera och följa upp systemet för bolagsstyrning. Till en början omfattade den kommunalarevisionen endast räkenskapsgranskning, men i samband med att Sverige blev medlem i EUinfördes direktiv om att endast auktoriserade revisorer fick granska de ekonomiskaräkenskaperna. Därmed fick de kommunala revisorerna en annan roll. De intog rollen somlekmannarevisorer och fick i uppgift att granska de kommunala bolagens verksamhet utifrånkommunens mål och intentioner.Syfte: Studiens syfte är att kartlägga hur revisionen yttrar sig i kommunala aktiebolag.

Detta arbete har gjorts för att undersöka vilken syn som Landskapsingenjörsstudenter har på ekens estetiska värde, samt vilka användningssätt de tycker framhäver ekens karaktärer. Motivationen har varit att skapa en bild av hur den framtida användningen kan komma att se ut. Jag har valt att ägna en del av arbetet åt att lyfta fram vissa historiska händelser där eken har spelat en viktig roll. Detta har jag gjort för att jag tycker att det är viktigt att känna till ekens historia om man skall argumentera för att använda den. När bönderna förbjöds hugga ner ekar på sin egen mark, så skapades ett ekhat, men spåren av denna syn på eken är förmodligen väldigt otydliga idag.

Offentliga investeringar i transportinfrastruktur genererar ofta ökade markvärden. Detta värdesamband kan nyttjas som finansieringskälla för infrastrukturinvesteringar genom att delar av det ökade markvärdet inhämtas till det offentliga genom så kallad värdeåterföring. Möjligheterna till värdeåterföring avgörs av faktorer såsom rådande markägoförhållanden, ansvarsfördelning för planering och genomförande av transportinfrastruktur respektive bebyggelseutveckling liksom utformning av lagstiftning, skatte- och avgiftsinstrument.I detta arbete undersöks möjligheterna till fastighets- och exploateringsrelaterad värdeåterföring i Sverige. Arbetet innehåller en genomgång av relevanta institutionella förhållanden liksom tillgängliga värdeåterföringsmetoder. En fallstudie kring finansieringen av en pendeltågsstation och trafikplats i Vegastaden, Haninge, exemplifierar hur värdeåterföring kan tillämpas under rådande institutionella förhållanden.

Organisationers krav på ständiga förbättringar har lett till att investeringar inomIS/IT har ökat samtidigt som det finns ett missnöje med frånvaron av tydligaffärs- och verksamhetsnytta och antalet krisprojekt ökar. Trots det framställsIS/IT ofta som den stora möjliggöraren till ökad konkurrenskraft och paradoxaltnog ökar investeringarna i takt med att jakten på allt bättre resultatet skaåstadkommas med mindre resurser. Det räcker inte längre att ?springa fortare?än konkurrenterna utan man måste även arbeta smartare och placera sig rätt, ettspel som kräver både kunskap, kompetens, erfarenhet och intuition. Inom enverksamhet existerar ett antal sammansatta förhållanden och beroenden ochverksamheters komplexitet ökar i takt med organisationernas kontinuerligautveckling.

Title: Music-esthetical productions in the educational work - a case study of the Allvar Gullstrand highschool.Problem: A problem associated with working with project- and thematic studies which result in esthetical productions is that it often demands extra effort and time beyond the schedule to carry the production through. There are no instructions saying that schools are to work with this kind of arrangements, but nevertheless it occurs in most schools, however in a different extent, quality and form. Purpose: The purpose of my study is to elucidate possibilities and limitations in different methods of work and structures, and also examine what motives the teachers and the school management have for working with a music-esthetical production as a goal. Method: I have done a qualitative case study of a Swedish upper secondary school where I interviewed four teachers and one principal, to get a view of reality and examine how teachers with different background look at, and in reality behave in, the work with music-esthetical productions in the education. Conclusions: What I have concluded in this case study is the importance of having a clear goal and that the project works are considered to create meaning and personal growth.

Begreppet värdegrund har blivit ett samlingsbegrepp för de flesta värdefrågor. Värde-grundens begrepp kan skapa förvirring av de grundläggande och bestämda värdering-arna vilket kan uppfattas som oklara och skapa problem i organisationen. En gemensam värdegrund får människor att känna delaktighet och skapa en gemenskap. En gemen-skap och blandning av både kvinnor och män förespråkas av räddningstjänsten men har mötts av protest av vissa som uttryck; "Kvinnor är inte lika bra brandmän som män" (Vikström, 2013). Syftet är att undersöka hur räddningsförbund integrerar, uppfattar och arbetar med värdegrund i organisationen.

Att företag i Sverige påverkas av den enorma tillväxt som sker i Kina och att utvecklingen i Kina dessutom påverkas av hur svenska företag agerar borde, efter all uppmärksamhet i media, vara uppenbart. Då bilden som presenteras i media ofta är onyanserad har Teknikföretagen gett oss i uppdrag att göra en kartläggning av teknikföretags relationer med Kina. Syftet är att undersöka i vilken omfattning och varför företagen har dessa relationer samt hur företagen påverkas av dem. Undersökningens omfattning har begränsats genom att en geografisk avgränsning till Östergötland gjorts. Det visar sig i studien att de undersökta företagen har betydande kontakter med Kina, det är vanligare och viktigare med import än export och det är relativt många som har någon grad av högre engagemang där.? Varför har då dessa företag kontakter med Kina? I studien framkommer att det finns två övergripande anledningar till att företagen etablerar kontakt med Kina.

Miljonprogrammet genomfördes mellan år 1965 och 1975 med syfte att bygga bort den rådande bostadsbristen. Under en tioårsperiod skulle en miljon nya bostäder byggas. Målet uppfylldes och cirka 25 % av Sveriges bostäder återfinns idag i miljonprogramsområden. Kritiken mot de storskaliga miljonprogramsområdena har varit stark. En förnyelse och utveckling av miljonprogramsområdena är därför en angelägenhet i många av Sveriges städer idag.

SyfteRapporten's syfte är att ta fram ett förslag till en ny fabrik för torntillverkning som tar hänsyn till dagen's krav på resurssnålhet. Samtidigt som anläggningen har möjlighet till snabb förändring vid skiftande vindkraftstornsutbud. Bisyftet är att ge förslag på förändringar som redan i dagsläget går att implementera ho's EWP samt hur dessa bör genomföra's både nu och i den nya fabriken. MetodRapporten bygger på flertalet kvalitativa komparativa Fallstudier. Primärdata har framförallt samlat's in genom observationer i EWP:'s produktion samt vid de besökta fabrikerna i Danmark och Tyskland.

Offentliga investeringar i transportinfrastruktur genererar ofta ökade markvärden. Detta värdesamband kan nyttjas som finansieringskälla för infrastrukturinvesteringar genom att delar av det ökade markvärdet inhämtas till det offentliga genom så kallad värdeåterföring. Möjligheterna till värdeåterföring avgörs av faktorer såsom rådande markägoförhållanden, ansvarsfördelning för planering och genomförande av transportinfrastruktur respektive bebyggelseutveckling liksom utformning av lagstiftning, skatte- och avgiftsinstrument.I detta arbete undersöks möjligheterna till fastighets- och exploateringsrelaterad värdeåterföring i Sverige. Arbetet innehåller en genomgång av relevanta institutionella förhållanden liksom tillgängliga värdeåterföringsmetoder. En fallstudie kring finansieringen av en pendeltågsstation och trafikplats i Vegastaden, Haninge, exemplifierar hur värdeåterföring kan tillämpas under rådande institutionella förhållanden.

Rekreation har flera definitioner, i denna studie används definitionen "återhämtning i en stärkande miljö". Idag vet vi att grönska i staden har en stor betydelse för människors hälsa och livskvalitet, och rekreation i utemiljö är en viktig del av stadsbornas möjlighet att återhämta sig från vardagens stress och krav. De finns flera teorier kring innebörden av rekreation, både inom psykologin, medicin och landskapsarkitekturens forskning. Ämnet miljöpsykologi behandlar frågor som berör människans relation till sin närmiljö och miljöns påverkan på människan. Denna studie behandlar rekreationsvärden i park och grönområde, den gör ett försök att ta reda på vilka dessa rekreationsvärden är och var de finns. I projektet Green Space Award (GSA) finns ett intresse för att lyfta fram parker och naturområden med en god kvalitet när det kommer till funktion och organisation, genom att tilldela de som uppnår kriterierna priset GSA. Målet med denna studie var att hitta ett passande verktyg som skulle kunna identifiera och bedöma dessa kvaliteter utifrån kriteriet rekreation. Som exempel på verktyg för bedömning och värdering av park och grönområdens rekreationsvärde testas Patrik Grahns åtta parkkaraktärer (Grahn, 2005).

Biodiversity consists of all life on Earth and in all forms. Biodiversity is often discussed at three levels: ecosystem, species and genetic variation within species. Biodiversity also provides many of the ecosystem services performed by nature and that we depend on, including cultural services such as aesthetic values, education and recreation. In Sweden the environmental objectives are central; there are 16 environmental quality objectives, and "A rich plant and animal life" is one of them. Conservation and sustainable use of biological diversity is a prerequisite for achieving also most other environmental objectives. Another environmental quality objective that is tied to a rich biodiversity in cities and biodiversity is "Good built environment" where cities, towns and other built environment should provide a good living habitat and contribute to a good environment.

Den hårdnande konkurrensen på dagens marknader, har medfört att företagen insett betydelsen av personalens beteende och dess avgörande inverkan på verksamhetens effektivitet. För att företag ska kunna hävda sig i den hårda rivaliteten om marknadens kunder krävs en medveten samordning av resurser och handlingar mot bestämda mål. Ett styrmedel som kan användas för att skapa samstämmighet mellan ett företags mål och de anställdas handlingar är belöningssystem. Belöningssystemets uppgift är främst att motivera personalen att utföra sina arbetsuppgifter effektivt men även behålla nyckelpersoner kvar i företaget. Att utforma ett effektivt belöningssystem kan av företagsledningar betraktas som en komplicerad och tidskrävande uppgift.