I have in my thesis, examined the possibilities in terms of energy for a condominium association.To have an effective and good energy is becoming increasingly important with today's rising electric and oil prices. In my thesis I have used the condominium association Kärralyckan, which is situated in Falkenberg. The buildings at Kärralyckan are built in the mid-1970s, and are heated by electric radiators. The tap water is heated by an electric boiler.Based on that calculation I can show the various energyststem. The different solutions have been developed by contact manufacturers and installers through phone calls and e-mail.According to the results shows that geothermal heating has been a great solution for Kärralyckan.

Syftet med denna studie är att utröna hur sambandsförhållandet mellan olika påverkansfaktorer sett ut vid järnvägsetableringen kring Falkenberg-Limmaredsbanan, och mer specifikt i byn Holsljunga som låg utmed banans sträckning. Teoretiskt utgår uppsatsen från en problemställning gjord av Torbjörn Mårtensson, rörande påverkansförhållanden för godstransporter på järnväg. Här uppträder den dock till stor del i reviderad form, beroende på skiftande förutsättningar och undersökningsmaterial. Resultatet påvsar en stark optimism gentemot järnvägsetablering från i stort sett samtliga inblandade. Rörande påverkansförhållandena framträder en starkare påverkan från järnvägsbolag och trafikstruktur i riktning mot samhället Holsljunga än tvärtom.

I denna studie har vi gjort en fallstudie av Falkenberg där vi kunnat se att de är framgångsrika inom kulturella upplevelser. Enligt teorier om platsmarknadsföring bör en plats framhålla sådant som skiljer dem från andra i sin marknadsföring för att skapa konkurrensfördelar. I analysen framgår det dock att Falkenbergs stad inte har tagit tillvara på de kulturella upplevelseutbuden i sin marknadsföring. Staden har trots detta lyckats förbättra sin turismnäring de senaste åren varpå vi kan dra slutsatsen att även andra faktorer bidrar till att skapa ett attraktivt besöksmål. Vi har till exempel sett att engagerade människor, positiva attityder samt ett samarbete mellan stadens aktörer i ett nätverkär viktiga för att skapa en positiv image av staden..

This study was made to examine what the Fountain house can do to help their members and how the members feel about their situation and their ability to participate in their rehabilitation. To do so we contacted one of the Fountain houses in Sweden, located in Falkenberg, to get a better view of what their members thought about the process. Our main purpose with this study was to turn the spotlight on what the Fountain house organization means to its members. To do so we had two main questions that we wanted to examine more closely:?How do the members experience the Fountain house organization? ? To which extend do the members feel that they are allowed to participate in their rehabilitation? ? How much influence do the members feel that they have? For this study we choose to use the qualitative method which included a lot of literature research, observations and interviews with members of the Fountain house organization.

The building sector accounted for around a fourth of the total energy usage in Sweden in year 2010 (Energimyndigheten, 2012). Therefore it has become very interesting to achieve a lower energy usage in residential buildings. One way to achieve that is to build so called passive houses. By being very well insulated and have low leakage through the walls, they can reduce the energy usage for heating with a substantial amount. The first passive house was built during the 90?s in Germany; and in Sweden the first passive house was built in Gothenburg 2001.

Vi har valt att titta på genomförandefrågor i detaljplaner. Främst har vi riktat in oss på genomförandebeskrivningen. Hur omfattande är den och vad tar man upp? Är den lätt att förstå för alla berörda? Hur kan den förändras om den pågående PBL-utredningen går igenom? För att se om det är skillnad mellan kommuner har vi tittat på sex olika. Det är Uddevalla, Trollhättan och Kungälv i Västra Götalands Län samt Kungsbacka, Varberg och Falkenberg i Hallands Län.

AbstractAbetong in Falkenberg manufactures, among other things, small prefabricated concrete buildings for housing various installations, such as electric transformers.The aim of this dissertation is to reduce the time needed to design such buildings, by way of finding a number of standardized buildings. Standardized in such a manner as to incorporate both the needs of the manufacturer (Abetong) and its customers.To analyze the needs of the parties the work has included a market survey and calculations on the strength of these buildings.One survey was a letter questionnaire to all of Abetong?s customers who have, in the past, ordered these types of building. The aim of the questionnaire was to establish how the customers want these buildings designed.Another survey conducted was an inventory of all of Abetong?s previous projects where these types of building were manufactured.

Vi har valt att titta på genomförandefrågor i detaljplaner. Främst har vi riktat in oss på genomförandebeskrivningen. Hur omfattande är den och vad tar man upp? Är den lätt att förstå för alla berörda? Hur kan den förändras om den pågående PBL-utredningen går igenom? För att se om det är skillnad mellan kommuner har vi tittat på sex olika. Det är Uddevalla, Trollhättan och Kungälv i Västra Götalands Län samt Kungsbacka, Varberg och Falkenberg i Hallands Län.

Problemformulering: Är kunders attityder till en butik beroende av dess organisationsform: finns det skillnader i kunders attityder till en butik baserat på om butiken är fristående eller om den är ansluten till någon form av kedja? Påverkar dessa attityder även kundernas köpbeteende?Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva konsumenters attityder till olika butiker med fokus på deras organisationsform. Vi vill veta om konsumenternas inställning till en butik påverkas av denna faktor, om de tänker på och bryr sig om att butiker är organiserade på olika sätt. Påverkar detta i så fall deras köpbeteende och därmed deras val av butik?Metod: Undersökningen utfördes genom 87 individuella intervjuer i muntlig eller skriftlig form.

Vi har valt att titta på genomförandefrågor i detaljplaner. Främst har vi riktat in oss på genomförandebeskrivningen. Hur omfattande är den och vad tar man upp? Är den lätt att förstå för alla berörda? Hur kan den förändras om den pågående PBL-utredningen går igenom? För att se om det är skillnad mellan kommuner har vi tittat på sex olika. Det är Uddevalla, Trollhättan och Kungälv i Västra Götalands Län samt Kungsbacka, Varberg och Falkenberg i Hallands Län.

Denna studie syftar till att undersöka Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens samverkan.Myndigheterna fick i uppdrag av regeringen i slutet på 2011 att tillsammans ta fram ettförslag på en fördjupad samverkan eftersom för många personer hade varit inne isjukförsäkringen för länge. I februari 2012 presenterades den nya arbetsmetoden gemensamkartläggning. Syftet med den nya samverkan var att myndigheterna tillsammans med en individska hitta hållbara åtgärder som är nödvändiga för att personen ifråga ska återgå till arbetslivetefter en lång sjukskrivning.Syftet med vår studie är att undersöka vilka förutsättningar som är nödvändiga för att samverkanska bidra till ett bra resultat. Studien är byggd utifrån en kvalitativ metod och bygger påindividuella intervjuer. Vår studie är avgränsad till Försäkringskassan och Arbetsförmedlingeni Falkenberg.

SCA Hygiene Products i Falkenberg tillverkar barn- och inkontinensblöjor vid de olika produktionsavdelningarna Baby och Inko. Produktion sker främst av de egna varumärkena Libero och Tena. Under de senaste åren har produktionen av barnblöjor förändrats genom att en större andel produceras för kunders egna varumärken, så kallade private labels. Detta har fått till följd att antalet ingående material har fördubblats under den senaste treårsperioden. Ökningen ställer högre krav på utnyttjande av lager och rutiner vid hanteringen.

I detta projekt presenteras förbättringsförslag för Carlsbergs pallhantering. Carlsberg har sedan en tid tillbaka haft problem med sin pallhantering. Ca 40 000 pallar som skickas ut returneras aldrig från kund. Detta leder till förluster för företaget då företaget tvingas köpa nya pallar då brist uppstår. Ett annat problem är att det ej finns något tillförlitligt system för att se hur många pallar som egentligen existerar inom företaget eller vilken typ av pallar det är.Uppgiften är att identifiera de största problemområdena och komma med förslag på åtgärder för dessa.Under projektarbetets gång har det framkommit att rutiner för pallhantering finns på de flesta anläggningar men att många av rutinerna ej efterföljs.

Innan ett kreditbeslut kan fattas måste en kreditbedömning utföras och utfallet av denna beror på hur mycket och pålitlig information om företaget som kreditbedömaren har. Beroende på hur bankerna bearbetar den information man har är också en påverkande effekt på hur utfallet kommer att bli. Kreditgivare använder sig utav flera källor i sitt sökande och tolkande av information om det kreditsökande företaget där kreditgivarens sociala nätverk är en av dessa källor. Syftet med denna uppsats var att göra en kvalitativ undersökning för att förklara betydelsen av kreditbedömarens sociala nätverk då han/hon i en liten respektive stor stad samlar in information beträffande utlåning till små och medelstora företag. Undersökningen bestod av två personliga intervjuer och två telefonintervjuer som har utförts på Handelsbankens kontor i Falkenberg och Malmö City.

Syftet med studien har varit att undersöka vilka metoder och arbetssätt pedagogerna på några förskolor i Falkenbergs och Hyltes kommuner använder sig av för att arbeta med jämställdhet. Pedagogerna i Falkenbergs kommun har deltagit i ett jämställdhetsprojekt och vi har gjort jämförelser med Hyltes kommun där pedagogerna inte har haft möjlighet att medverka i något projekt. Syftet var också att ta reda på om det finns behov av fortbildning inom detta område. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och ansåg att det var den mest lämpade metoden för att kunna få svar på de empiriska frågeställningarna: ? Vilka attityder/synsätt finns på uppdraget att bryta könsmönster och könsroller i förskolan bland pedagoger i två kommuner? ? Hur ser jämställdhetsarbetet ut bland förskolans pedagoger i Falkenbergs och Hyltes kommuner? ? Vilka uppfattningar finns hur fortbildning bäst bör genomföras för att stärka jämställdhetsarbetet i förskolan? Elva pedagoger (förskollärare och barnskötare) intervjuades på förskolor i kommunerna. Urvalsgruppen delades in i tre grupper varav två intervjugrupper i Falkenberg och en grupp i Hylte.