Sök:

Sökresultat:

18274 Uppsatser om Faktorer som pćverkar - Sida 31 av 1219

Hur möts mötesaktörer inom kongressindustrin? En studie av samarbete mellan privat och offentlig aktör i utvecklingen av kongressindustrin.

Kongressindustrin Àr en miljardindustri i vÀrlden och utvecklingen av kongressindustrin ser olika ut i Sveriges stÀder. Med en jÀmförelse mellan Göteborg, Malmö och Lund var syftet att med frÄgestÀllningarna; hur samarbetar privat och offentlig sektor vid utveckling av kongressindustrin i en region?, vilka intressenter kan utgöra kÀrnan i ett sÄdant samarbete? och vilka resurser kan ses som primÀra i ett sÄdant samarbete? undersöka hur privat och offentlig sektor samarbetar för att utveckla kongressindustrin i en region. Med hjÀlp av ett omfattande empiriskt material och ett fÄtal vÀl valda teorier genomfördes en analys. Analysen resulterade i ett konstaterande om att det existerande samarbetet i Göteborg verkar vara i nÀtverksform.

Lean i en produktion : Hur pÄverkas egentligen medarbetaren?

Lean a?r en modern verksamhetsstrategi som har sin bakgrund i bilindustrin men a?r idag a?ven dominant bland svenska industrifo?retag samt offentlig verksamhet. Da? lean anpassas utifra?n varje enskild organisation finns det oa?ndligt ma?nga definitioner av begreppet. Relativt lite forskning a?r idag gjord pa? hur strategin pa?verkar de ansta?llda i organisationer som arbetar med strategin.

Följsamhet vid ögondroppsbehandling av glaukom

Glaukom Àr en kronisk, asymtomatisk progredierande ögonsjukdom som drabbar synnerven. Glaukom blir ofta mÀrkbar först i senare stadier av sjukdomen och det Àr framför allt en Äldersrelaterad sjukdom. Behandlingen av glaukom Àr att sÀnka det intraockulÀra trycket (IOP). Förstahandsvalet av behandling Àr trycksÀnkande ögondroppar och syftar till att personens syn ej ska försÀmras samt att livskvalitet bevaras. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som pÄverkade följsamhet vid ögondroppsbehandling hos personer med glaukom.

OmhÀndertagen - Barnets rÀtt till förÀldrar eller

Vilken betydelse lönen har för arbetsmotivationen rÄder det delade meningar om. Nyare forskning tycks dock vara ense om att lön och motivation har ett starkt samband. Denna studie har som frÀmsta syfte att studera vilken relativ betydelse bakgrundsfaktorer, som t ex Älder och kön har för yttre motivationsfaktorer och lönetillfredsstÀllelse. Ett annat syfte Àr att undersöka lönens betydelse i jÀmförelse med andra motivationsfaktorer, som exempelvis arbetskamrater och karriÀrmöjligheter. Data bestÄr av enkÀtmaterial ifrÄn ett bekvÀmlighetsurval, som bestod av 75 deltagare.

Maskrosbarn : En livsberÀttelsestudie baserad pÄ tvÄ vuxna, svenska fosterbarns uppvÀxtbeskrivningar

Barn som under uppvÀxten varit placerade i familjehem kan bÀra med sig den erfarenheten resten av livet som nÄgot som pÄverkat dem positivt eller negativt. Detta arbete har som syfte att fÄ ökad förstÄelse för hur vuxna, svenska fosterbarn som varit placerade i familjehem under sin uppvÀxt beskriver erfarenheten av att vara fosterbarn. Samt identifiera vilka pÄverkandefaktorer som kan antas haft stödjande inverkan pÄ deras hÀlsa. MÄlet Àr att öka förstÄelsen kring fosterbarns situation och att det kan bidra till förslag pÄ hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder. För att belysa detta anvÀndes livsberÀttelse som metod med biografier som data.

Relationen mellan failure trap- strategin, depressiva symptom och alkoholproblematik bland studenter

Syftet med denna studie var att undersöka om den teoretiska modellen failure trap- strategin kan förklara alkoholproblematik och depression bland studenter, samt om strategin kan förklara alkoholproblematik ut-över depression. Vi belyser Àven om strategin bidrar till det dubbelrik-tade sambandet mellan alkoholproblematik och depression. Deltagare var 358 universitetsstudenter vid ett mellanstort svenskt universitet. Deltagarna svarade pÄ en onlinebaserad enkÀt rörande depressiva symptom, alkoholvanor och anvÀndandet av failure trap- strategin. Data analyserades genom korrelations-och regressionsanalyser.

?H?LSA BETYDER ATT MAN FINNS I ETT SOCIALT SAMMANHANG? En kvalitativ intervjustudie om pensionerade m?ns upplevelse av vardagens aktiviteter och social tillh?righet ur ett h?lsoperspektiv

Bakgrund Pensionerade m?n utg?r idag en stor del av den svenska befolkningen, och de flesta bed?mer sin h?lsa som god. Tidigare studier visar dock att pensionen kan inneb?ra risker f?r att f?rlora sociala sammanhang och meningsfulla aktiviteter, vilket p?verkar m?lgruppens h?lsa negativt. Wilcocks teori om doing, being, belonging, och becoming kan anv?ndas f?r att f? en djupare f?rst?else f?r m?lgruppens h?lsa.

FramgÄngsfaktorer bakom lyckade Web 2.0-webbsajter

Det utvecklas dagligen mĂ€ngder av nya webbsajter i försök att bli den nya Facebook eller YouTube. Folket har insett de stora potentialer som finns att med vĂ€ldigt enkla medel starta en webbsajt för att sedan vĂ€xa, bli stora och enormt inkomstdrivande. Det enda som tycks behövas Ă€r oftast bara en bra idĂ©. Är det emellertid sĂ„ enkelt? Den hĂ€r studien försöker ta reda pĂ„ om det finns nĂ„gon modell man som webbutvecklare kan relatera till och viktiga faktorer man bör ta hĂ€nsyn till för att bli framgĂ„ngsrik.

Vad gör vi nu? : FörÀldraskapets inverkan pÄ kvinnors och mÀns tid i betalt arbete.

I denna studie Àr syftet att undersöka om och i sÄ fall hur mÀn och kvinnors betalda arbetstid pÄverkas av att bli förÀldrar i Sverige. Med hjÀlp av en kvantitativ ansats  studeras faktorer som kan avgöra hur mycket mÀn och kvinnor förvÀrvsarbetar i samband med förÀldraskapet samt vad som ligger bakom eventuella könsskillnader. Sambandet undersöks med hjÀlp av personernas förÀldrastatus, vilket innebÀr yngsta barnets Älder samt antal barn. Vi justerar Àven för civilstÄnd, utbildningsnivÄ och sektor. Denna tvÀrsnittsstudie Àr baserad pÄ den senaste datainsamlingen frÄn LevnadsnivÄundersökningen (LNU) 2010, som Àr en intervjubaserad undersökning med ett riksrepresentativt urval av Sveriges vuxna befolkning.

Hur jÀmstÀlld Àr kommunstyrelsen?

Vi har med hjÀlp av intervjuer och enkÀter undersökt vilka faktorer som ligger till grund för förÀldrars val av förskola. Idag kan förÀldrar göra ett rationellt val genom att sjÀlva undersöka, besöka och ta reda pÄ vilken förskola som passar dem och deras barn bÀst. Valmöjligheterna Àr mÄnga och beslutet Àr stort. I denna undersökning redovisas faktorer som utmÀrker sig vid förÀldrars val av förskola i Sverige utifrÄn ett socioekonomiskt perspektiv. FörÀldrar i allmÀnhet visste vilka faktorer som de ansÄg viktigast i sitt val av förskola.

LivrÀddning i skolan : Ett livsviktigt mÄl...eller ett mÄl utan medel?

Syftet med denna C-uppsats Àr att synliggöra hinder och möjligheter för att inom Àmnet idrott och hÀlsa implementera hjÀrt-lungrÀddning samt belysa och problematisera kring en eventuell framskrivning av hjÀrt-lungrÀddningsbegreppet, HLR, i kursplanens uppnÄendemÄl i Är nio. Uppsatsen baseras pÄ en kvalitativ intervjustudie genomförd i Stockholm hösten 2006. VÄra intervjupersoner har alla anknytning till skolÀmnet idrott och hÀlsa och de Àr aktörer pÄ tre olika nivÄer i skolvÀrlden. Skolverket representerar formuleringsarenan, lÀrarutbildarna representerar transformeringsarenan och idrottslÀrarna representerar realiseringsarenan. De har alla fÄtt resonera kring mÄlet om livrÀddande första hjÀlp och dess betydelse, legitimitet och uppnÄbarhet, vilka intentioner som kan tÀnkas ligga bakom mÄlformuleringen och vad som kan tala för respektive emot att Àven inkludera HLR-begreppet.

Flykten frÄn sig sjÀlv i jakten pÄ jaget : Klivet in och klivet ut ur medberoendets gastkramande famn

Uppsatsen syftar dels till att försöka nÄ en djupare kunskap om medberoende som begrepp men undersöker Àven hur medberoendet kan förstÄs samt förklaras frÄn en medberoendes eget perspektiv. Vidare undersöks ocksÄ pÄ vilket sÀtt tolvstegsprogrammet kan förstÄs som en fungerande behandlingsmetod för medberoende, varför samtliga intervjupersoner aktivt deltar samt verkar i en tolvstegsgemenskap för anhöriga till missbrukare. Studiens resultat presenterar olika typer av uttryck samt symptom som verkar framtrÀdande för medberoende och knyter Àven an dessa till dels varandra och dels till varför samt hur tolvstegsprogrammet kan verka förebyggande mot dessa. Slutligen diskuteras Àven hur medberoende samt tillfrisknandet i tolvstegsprogrammet kan förklaras med hjÀlp av anknytningsteorin samt en sociokulturell teori om ett relationellt sjÀlv..

Loggboken - en pedagogisk möjlighet?

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur loggboken kan anvÀndas i skolan och vilka attityder lÀrare och elever har till loggboken. Intervjuer genomfördes med tio elever och fyra lÀrare i skolÄr sju till nio. De tio eleverna delades in i tvÄ grupper, fem elever som skriver i loggboken och fem elever som inte skriver i loggboken. I resultatet fann vi olika mönster kring elevers och pedagogers attityder samt motivation till loggboksskrivande. Pedagogernas attityder till loggboken verkar Àven pÄverka elevernas instÀllning till loggboken.

Hur bilden av den opÄlitlige klienten formar och formas av socialkontorets sÀkerhet. En kvalitativ undersökning om sÀkerheten pÄ tvÄ socialkontor

Syftet med denna masteruppsats var att undersöka vilka idéer och faktorer som legat till grundför de sÀkerhetslösningar som finns pÄ tvÄ socialkontor ? samt hur dessa förkroppsligas i ochgenom kontorens fysiska miljöer. Dessutom Àr syftet att undersöka vilka förestÀllningar omklienten som kan uttolkas ur detta. Studiens empiriska material bestÄr av sju kvalitativaintervjuer, som genomförts med tjÀnstemÀn som varit involverade i planeringen avsocialkontorens utformning och/eller tjÀnstemÀn med som har ett sÀrskilt ansvar för kontorenssÀkerhet. Empirin utgörs Àven av observationer som jag genomfört pÄ socialkontoren.Materialet har analyserats och tolkats med hjÀlp av sociologen och filosofen Henri Lefebvresteori om hur (sociala) rum produceras, och filosofen Ian Hackings begrepp interaktivakategorier.

Hur medarbetare upplever ett förÀndringsarbete

Mitt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att förstÄ hur medarbetare upplever ett förÀndringsarbete i en organisation. Det handlar Àven om att studera skillnader mellan hur olika grupper av medarbetare upplever ett förÀndringsarbete. Upplevelserna av ett förÀndringsarbete har studerats utifrÄn olika faktorer sÄsom individrelaterade faktorer, arbetsrelaterade faktorer, processen och organisatoriska faktorer. Jag har valt att anvÀnda mig av bÄde en kvalitativ och en kvantitativ metod för insamling av empiri. Först har jag intervjuat en projektledare, vilket har skett utifrÄn en kvalitativ ansats.

<- FöregÄende sida 31 NÀsta sida ->