Sammanfattning I den hÀr uppsatsen undersöker vi huruvida slöjdÀmnet har en sprÄkutvecklande funktion hos elever som gÄr i förberedelsegruppen och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Undersökningen Àr gjord i form av en fallstudie över tre skolor och materialet Àr insamlat genom observationer, intervjuer och litteraturstudier. I uppsatsens inledning ger vi en kortfattad inblick i forskningen kring sprÄkutveckling och slöjd, samt förklarar hur förberedelsegruppen fungerar. Vi förklarar Àven att vi har vÄra teoretiska utgÄngspunkter i Lev Vygotskij, Jim Cummins, Pauline Gibbons och Inger Gröning. Vi förklarar sedan vÄrt syfte, vÄra frÄgestÀllningar och den metod vi anvÀnt mer ingÄende och gÄr sedan över till att redovisa vÄra resultat skola för skola. De skolor som vi har besökt ligger i södra Sverige och har organiserat sin slöjdundervisning för förberedelsegruppen pÄ olika sÀtt. PÄ den skola som vi kallar ?Skola 1? har förberedelsegruppen slöjd tillsammans, pÄ ?Skola 2? har de istÀllet slöjd tvÄ gÄnger i veckan; dels med förberedelsegruppen och dels i ordinarie klass.

Studiens syfte var att belysa faktorer betydelsefulla för kommunikationen i mötet med en demensdrabbad person utifrÄn sjuksköterskans perspektiv. I litteraturen framkom det att det var mÄnga faktorer som spelade in. En demensdrabbad person förlorar successivt den sprÄkliga delen av kommunikationen och blir mer beroende av den "tysta" kommunikationen som exempel beröring. Studien gjordes som en litteratur studie med en kvalitativ ansats. I resultatet framkom faktorer som; fysisk kontakt, sprÄk, mimik och bevaring av integritet.

Genom att urskilja de faktorer som medfo?r en fo?rho?jd risk fo?r brottslighet kan preventiva a?tga?rder anpassas fo?r att motverka den enskilde individens a?terfallsbena?genhet i brottslighet. Individer med psykisk sto?rning utgo?r en betydande del av de individer som bega?r brott och a?tga?rderna bo?r da?rmed anpassas utifra?n deras riskfaktorer. Fo?r att underso?ka vilka bakomliggande faktorer som medfo?r att individer med psykisk sto?rning a?terfaller i na?gon form av brottslighet gjordes en retrospektiv registerstudie med fokus pa? de individer som genomga?tt en ra?ttspsykiatrisk underso?kning under a?ren 1992-2002 och genom denna blivit diagnostiserade med en sexuell sto?rning (N = 153).

Vindkraft Àr ett miljövÀnligt energislag med stor utvecklingspotential, bÄde i Sverige ochutomlands. I det hÀr examensarbetet sammanfattas de viktigaste bitarna av kunskapen sombehövs för att förstÄ sig pÄ vindkraft, med fokus pÄ meteorologi och kommunikation medkonsultföretag i branschen. PÄ grundval av litteratur i Àmnet, konsultrapporter bestÀllda av ettsvenskt företag i branschen och diskussion med experter ges hÀr en grundlÀggande översikt imeteorologi för vindkraft, vilken innefattar kunskaper om klimatet i allmÀnhet ochvindklimatet i synnerhet, förstÄelse för luftens flöde, den geostrofiska vinden och hurtopografi och dylikt pÄverkar luftens strömning i grÀnsskiktet. Vidare diskuteras hur energin ivinden tas till vara, med en sammanfattning av viktiga tekniska detaljer; vindkraftsspecifikastorheter och uttryck, energiförluster och effekterna av att placera mÄnga vindkraftverk i engrupp; vakeffekten. En av de dominerande delarna av alla konsultrapporter som studerats Àrhur man analyserar och behandlar vinddata för maximering av tillförlitlighet och relevans.

I gymnasiets fysikkurser ingÄr som ett moment att eleverna ska planera, genomföra och utvÀrdera experiment. I dagligt tal kallas detta för ?laborationer?. Under min tid som lÀrare har jag vid flera tillfÀllen noterat att de mÄl man som pedagog stÀllt upp avseende laborationerna ofta uteblir, eller Ätminstone inte uppfylls helt och hÄllet. Man kan tÀnka sig en rad orsaker till detta.

Syftet Àr att analysera integrationen i förvÀrvsprocessen mellan Pernod Ricard och Vin&Sprit genom att göra en fallstudie för att se vilka förutsÀttningar de har för att lyckas.Undersökningen Àr en fallstudie och har en kvalitativ ansats. Metoden i denna uppsats kommer att bestÄ av intervjuer och skriftliga kÀllor. Till största delen anvÀnds primÀrdata men Àven sekundÀrdata kommer att förekomma.Erfarenhet och tidigare kunskap om internationella förvÀrv spelar en stor roll vid internationella förvÀrvsprocesser. Kulturella skillnader verkar inte spela en sÄ stor roll som det ofta sÀgs. En decentraliserad affÀrsmodell kan dock förhindra att de eventuella kulturella skillnader som finns inte pÄverkar förvÀrvsprocessen negativt.

Det vanligaste ekonomiska styrmedlet Àr budgetering, budgetering anvÀnds i alla branscher oavsett hur stor den externa osÀkerheten Àr. Den hÀr studien behandlar och granskar hur budgeteringsarbetet ser ut i organisationer som verkar i en osÀker miljö, dÀr vÄrt fokus riktas mot hockeyklubbarna i de tvÄ högsta hockeyligorna i Sverige.Syftet med uppsatsen Àr att förklara hur organisationerna i de tvÄ högsta hockeyligorna i Sverige arbetar med budgetering. I syftet ingÄr Àven att redogöra för hur organisationerna hanterar extern osÀkerhet. I den teoretiska referensramen presenteras de olika definitioner och tidigare forskning som finns inom budget, budgetering samt osÀkerhetsfaktorer. I studien har anvÀnts en kvalitativ metod med verktygen; personlig intervju, mejlintervju samt dokumentinsamling.

Föreliggande examensarbete handlar om yttre koncentrationsstörande faktorer i skolÄr 9 och hur elever och lÀrare definierar och handskas med dessa. Syftet med arbetet Àr att undersöka om definition och strategier överensstÀmmer mellan elever och lÀrare och om elever i koncentrationssvÄrigheter definierar och handskas med yttre koncentrationsstörande faktorer pÄ ett annat sÀtt Àn sina kamrater.För att uppnÄ syftet har intervjuer gjorts med fem lÀrare och 30 elever i skolÄr 9. Resultatet visar att prat Àr den vanligaste yttre koncentrationsstörande faktorn enligt elever och lÀrare i undersökningen. Elever anvÀnder i första hand mentala strategier för att komma till rÀtta med koncentrationsstörande faktorer. En annan sak som elever gör för att hÄlla koncentrationen Àr att sÀga till sina kamrater att sluta störa.

Ett datalager anvÀnds för att lagra data pÄ ett sÄdant sÀtt att information enkelt kan utvinnas och anvÀndas som stöd vid beslutsfattande. Besluten som tas med hjÀlp av datalagret Àr av strategisk karaktÀr vilket bland annat medför att dagliga uppdateringar inte Àr nödvÀndigt utan vecko -eller mÄnadsvisa uppdateringar Àr ofta fullt tillrÀckligt. Detta arbete handlar om vilka faktorer som bör pÄverka valet av hur ofta ett datalager ska uppdateras. Det Àr viktigt att se till att uppdateringar sker pÄ ett sÄdant sÀtt att anvÀndarna kan fÄ tillgÄng till den information de vill utan att datalagret samtidigt förlorar i prestanda. Resultatet visar pÄ femton olika faktorer som bör pÄverka valet av uppdateringsfrekvens.

Sömnstörningar Àr vanliga bland mÀnniskor och kan pÄverka bÄde livskvalitet och hÀlsa. Insomni Àr en sömnstörning med nattliga uppvaknanden, svÄrigheter att somna in och trötthet under dagen. Sömnmottagningen och Stressmottagningen tar emot mÀnniskor som lider av insomni och behandlar dem med KBT för insomni i grupp. Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka och beskriva Ätta gruppdeltagares upplevelser av hjÀlpande respektive försvÄrande faktorer i behandlingen. Deltagarna intervjuades om sina upplevelser.

Föreliggande uppsats Àr en genusinriktad och diskursanalytisk studie som undersöker det nya lÀromedlet Perspektiv pÄ historien 1b, (2011), som utkommit i samband med de nya kursplanerna i historia och lÀromedlet Àr specifikt gjord för kursen historia 1b. I studien analyseras om nÀmnda lÀromedel har ett genusperspektiv och om den nya kursplanen föresprÄkar ett sÄdant. Diskursanalysen som anvÀnds utgÄr frÄn Winther JÞrgensen och Philips, diskursteori i Diskursana-lys som teori och metod, (2000). Jag har ocksÄ kombinerat denna diskursteori betrÀffande metod med en sÄ kallad genustrappa, som utgÄr frÄn den Edwertz och Lundström sjÀlva komponerat i deras studie, JÀmstÀlldhets- och genusperspektiv i kurslitteraturen, (2003). Dessutom analyseras ocksÄ nÄgra av förekommande bilder utifrÄn Hirdmans Genuskontrakt hon bl.a.

Enligt lÀroplanen Àr det den formella kompetensen som skall bedömas och betygssÀttas av lÀraren, men vÄr undersökning av lÀrare visar att det finns flera faktorer förutom den formella kompetensen som pÄverkar betygssÀttningen. Dessa Àr beteendefaktorer, kommunikations-faktorer, tidsfaktorer, sociala faktorer och externa faktorer. Resultatet av undersökningen har stöd i tidigare studier och visar pÄ de övriga faktorernas betydelse för betyget. Ett betyg som eleven inte kan göra nÄgot Ät eftersom han eller hon inte kan pÄverka vissa av faktorerna. Undersökningen Àr ett exempel pÄ en exemplifierande, kvalitativ undersökning, vars resultat i nÄgon mÄn kan bidra till förstÄelse för problematiken vid betygssÀttning.

Kongressindustrin Àr en miljardindustri i vÀrlden och utvecklingen av kongressindustrin ser olika ut i Sveriges stÀder. Med en jÀmförelse mellan Göteborg, Malmö och Lund var syftet att med frÄgestÀllningarna; hur samarbetar privat och offentlig sektor vid utveckling av kongressindustrin i en region?, vilka intressenter kan utgöra kÀrnan i ett sÄdant samarbete? och vilka resurser kan ses som primÀra i ett sÄdant samarbete? undersöka hur privat och offentlig sektor samarbetar för att utveckla kongressindustrin i en region. Med hjÀlp av ett omfattande empiriskt material och ett fÄtal vÀl valda teorier genomfördes en analys. Analysen resulterade i ett konstaterande om att det existerande samarbetet i Göteborg verkar vara i nÀtverksform.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur campingturismen vÀxte till i PiteÄ pÄ 1950- och -60-talet, och gjorde omrÄdet till ett av Sveriges populÀraste campingomrÄden. Enligt statistiken hade PiteÄ 4% av den totala campingen i hela riket 1968. VÄr uppgift har varit att försöka finna vilka faktorer och aktörer som bidragit till att just PiteÄ kom att fÄ en sÄdan framskjuten position inom campingturismen. I uppsatsen belyser vi hur bilismens genombrott under 1950-talet innebar en snabb förÀndring i turistbeteendet, vilket fick som konsekvens att det traditionella hotell och vandrarhemsboendet, kom att ersÀttas av boende i eget tÀlt eller hyrd stuga pÄ campingplats. I mitten pÄ 1950-talet blev frÄgan om anlÀggande och drift av campingplatser en kommunal angelÀgenhet, delvis beroende pÄ att olika intresseföreningar hade börjat uppmÀrksamma förÀndringen i turistbeteendet.

ABSTRACTC-uppsats i sociologiFörfattare: Jenni Remes och Tony WÄgmanTitel: Avvikande beteende i skolan ? en fallstudie över identifieringsprocessen av ADHDStudien behandlar avvikande beteende i skolan och identifieringsprocessen av ADHD dÀr. Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga vilka mekanismer som har betydelse för urskiljandet av dessa elever. Genom att studera processen, som tar sin början i klassrummet och slutar med en diagnossÀttning, vill vi förklara varför pojkar frÄn socialgrupp 3 Àr klart överrepresenterade i diagnosstatistiken. FörhÄllandet mellan klass, kön och diagnos har inte tidigare problematiserats och förklaringarna till varför pojkarna Àr överrepresenterade Äterfinns i andra vetenskapliga discipliner Àn sociologin.KartlÀggningen av identifieringsprocessen har genomförts med hjÀlp av öppna intervjuer med olika aktörer pÄ skolans arena samt de instanser som tar vid nÀr processen gÄr vidare utanför skolans organisation.VÄra huvudsakliga slutsatser innefattas av att klassrumssituationen Àr den viktigaste porten pÄ vÀg mot diagnos och att identifieringen dÀr sker utifrÄn olika normaliteter för pojkar och flickor samt av en viss godtycklighet i sorteringen av elever.