Idag utlöses stress i arbetslivet till stor del av psykosociala faktorer. Den ökade anvÀndningen av IT sedan 70-talet har lett till att nya faktorer kan utlösa stress. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som eventuellt skulle kunna ha samband med stress kopplat till IT-anvÀndning. 75 besvarade enkÀter lÄg till grund för analysen. Resultatet av faktoranalysen blev tre faktorer, varav tvÄ var kopplade till stress.

Flera forskare och debattörer menar att det Àr genom anvÀndning av reflektion, som lÀrare kan bli professionella i meningen sjÀlvstÀndiga kunskapsbildare inom sitt yrkesomrÄde.VÄrt syfte Àr att undersöka om reflektion tillsammans med kollegor kan anvÀndas för utveckling av den vardagliga verksamheten och den egna yrkesrollen. UtifrÄn litteraturstudierna kring reflektion och vÄrt syfte stÀller vi följande frÄgestÀllning: Kan reflektion vara ett gemensamt verktyg för lÀrande och utveckling?För att finna svar pÄ vÄra frÄgor till problemomrÄdet anvÀnde vi oss av aktionsforskning som metod och introducerade ett gemensamt reflektionsverktyg för arbetslaget som ingÄr i studien. Detta verktyg Àr didaktisk analys.Av resultatet frÄn den empiriska studien, som bygger pÄ observationer av arbetslagets gemensamma reflektionstillfÀllen, framkommer det att om reflektion ska kunna bli ett gemensamt verktyg för lÀrande och utveckling beror det pÄ det sociala klimatet, gruppens sammansÀttning, individens kunskaper och tillgÄng till verktyg.Detta resultat fÄr ej ges generell betydelse utan fÄr tolkas som ett resultat frÄn just denna tidpunkt och detta sammanhang..

SAMMANFATTNING Titel: Kommunikationen mellan revisorer i svenska internationella koncerner NivÄ: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Sandra Karlsson och Malin Karlsson Handledare: Arne Fagerström Datum: 2014 Syfte: Studiens syfte Àr att förklara och skapa förstÄelse för hur rapporteringen sker mellan huvud- och dotterföretagsrevisorer i svenska internationella koncerner. Vidare studeras Àven vilka faktorer som pÄverkar rapporteringen och kommunikationen mellan huvud- och dotterföretagsrevisorer samt varför dessa faktorer pÄverkar rapporteringen och kommunikationen. Metod: Studien har genom kvalitativ metod studerat rapporteringen och kommunikationen mellan revisorer i svenska internationella koncerner utifrÄn Sveriges största revisionsbyrÄer med hjÀlp av tio stycken semistrukturerade intervjuer. Resultat och slutsats: Hur rapporteringen och kommunikationen sker mellan huvud- och dotterföretagsrevisorer skiljer sig utifrÄn hur vÀsentligt företaget Àr för koncernen. Ju mer vÀsentligt ett företag Àr, desto mer rapportering och kommunikation krÀvs under Äret. Det finns flera faktorer som pÄverkar rapporteringen mellan huvud- och dotterföretagsrevisorer i svenska internationella koncerner. Det gÄr inte att sÀga att det Àr just Àr den hÀr faktorn som pÄverkar alla koncernrevisorer i störst utstrÀckning, utan det ser olika ut beroende pÄ exempelvis, vilket land dotterföretaget verkar i.

Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för vilket informationsutbyte som finns mellan EU medlemsstaterna, vad gÀller medborgares utlÀndska sparande i ett EU land. Klimatet pÄ den ekonomiska marknaden har blivit hÄrdare och möjligheterna till mer och mer komplicerade och invecklade transaktioner gör det svÄrare för myndigheterna att kontrollera sparande utanför landets grÀnser. Svenska medborgare har över 1 000 miljarder kronor placerade pÄ olika banker i utlÀndska skatteparadis. I samband med att bankregister över bankkontoinnehavare i Liechtenstein offentliggjordes vÄren 2008 har frÄgan blivit Àn mer aktuell. Enligt svensk lag Àr det inte olagligt att placera pengar i skatteparadis, bara man tar upp det i sin deklaration och beskattas i det land dÀr den skattskyldige har sin hemvist.

Studiens syfte var att belysa faktorer betydelsefulla för kommunikationen i mötet med en demensdrabbad person utifrÄn sjuksköterskans perspektiv. I litteraturen framkom det att det var mÄnga faktorer som spelade in. En demensdrabbad person förlorar successivt den sprÄkliga delen av kommunikationen och blir mer beroende av den "tysta" kommunikationen som exempel beröring. Studien gjordes som en litteratur studie med en kvalitativ ansats. I resultatet framkom faktorer som; fysisk kontakt, sprÄk, mimik och bevaring av integritet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur gymnasieelever upplever filosofiÀmnet. Studiens resultat Àr tÀnkt att bidra till diskussionen om hur filosofiutbildning kan utvecklas vid högre studier. I avsnittet om tidigare forskning redogörs det för hur analytisk filosofi har en ledande stÀllning vid svenska högre lÀrosÀten samt hur filosofiutbildningen lider av en snedfördelning gÀllande kön och social klass bland de studerande vilket kan hÀmma utbildningens kvalitet. Det empiriska materialet har samlats in genom fokusgruppsintervjuer med totalt fem elevgrupper som alla har tagit del av filosofiÀmnet vid olika skolor i Uppsala. Genom det fenomenologiska angreppssÀttet riktar studien in sig pÄ hur eleverna upplever Àmnet kopplat till deras vardag, samt hur dessa upplevelser manifesteras med andra under intervjuerna.

The intention of this paper was to study the integration between the students from the introductory class, and the students from a regular class. The school we studied called Arlanda Gymnasium. Where we did a study on what the municipality and the school makes for students at the school to be integrated with each other. And what the school does to achieve the educational goals set. We will also see if the school and the municipality meet and comply with criteria such as school work places.

DialysÀr en livsavgörande behandling för patienter med kronisk njursvikt som upptartid och leder till livsförÀndringar för patienten. PeritonealdialysbehandlingkrÀver att patienten har god kunskap och aseptik i sitt utförande. Syftet med litteraturstudien var attbeskriva faktorer som pÄverkar livskvaliten hos patienter som genomgÄrperitonealdialys. Metoden somanvÀndes var en litteraturstudie. Artiklarna söktes fram i databaserna CINAHL,PsycINFO och PubMed.

Tidigare forskning visar att de klassiska psykosociala arbetsmiljömodellerna kan behöva kompletteras med ytterligare faktorer för att mÀtinstrument som baseras pÄ dessa modeller med sÀkerhet tar hÀnsyn till de arbetsförhÄllanden som rÄder inom tjÀnstesektorn idag. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilka psykosociala arbetsmiljöfaktorer som Àr mest betydelsefulla inom tvÄ tjÀnsteföretag utifrÄn de faktorer som omfattas av Den hypotetiska ?kausala modellen?. Ett delsyfte med studien Àr Àven att analysera vilka faktorer som ingÄr i Företag 1 egenutvecklade frÄgeformulÀr för medarbetarundersökningar, utifrÄn Den hypotetiska ?kausala modellen?, samt ge förslag pÄ kompletteringar av formulÀret.

Denna uppsats behandlar ledarskap och organisationsförÀndring. I rapporten undersöks hur fyra chefer har handskats med de svÄrigheter och utmaningar som uppstÄtt dÄ organisationen de verkar i ska driva igenom förÀndringsprojekt. De undersökta organisationerna Àr Försvarsmakten Visby garnison, Scania AB Falun, Apoteket AB och Nacka kommun. I de tvÄ förstnÀmnda bestÄr förÀndringsprocessen av mer eller mindre total avveckling och i de andra tvÄ rör det sig om omfattande förÀndringar i struktur eller arbetssÀtt. Undersökningen Àr baserad pÄ djupintervjuer med dessa chefer och svaren har analyserats utifrÄn existerande modeller för förÀndring.

Studiens syfte var att belysa behandlingspersonals uppfattningar om faktorer och hÀndelser som kan vara avgörande för missbruksprocessen, i relation till forskningen inom omrÄdet. FrÄgestÀllningarna avsÄg att undersöka vilka hÀndelser och faktorer som kan vara avgörande för vÀgar in i samt vÀgar ut ur ett substansmissbruk. Det avsÄgs Àven att undersöka uppfattningar om Äterfall samt upphörande av ett substansmissbruk. Metoden som anvÀndes var kvalitativ semistrukturerad intervju och genomfördes pÄ en institution med tre kvinnliga behandlingsassistenter. Studien utgÄr frÄn en hermeneutisk vetenskapstradition.

Denna studie a?mnar utva?rdera huruvida globala gemensamma ledarskapsstrategier har genomslagskraft i globala organisationer med besta?mda tankar och ide?er kring hur ledarskapet bo?r se ut. Problematiseringen har sin grund i hur olika nationella kulturer som globala organisationer verkar inom pa?verkar ledarskap och pa? sa? sa?tt acceptansen av strategier som ska vara allma?ngiltiga och ena kulturerna. Underso?kningen baseras pa? en fallstudie, da?r man har intervjuat ledare i Sverige, England och Spanien inom samma organisation.

Vid införandet av sĂ€ten Ă€r det viktigt att ta hĂ€nsyn till passagerarintensiteten, det vill sĂ€ga hur tĂ€tt sĂ€tena ligger. Den kritiska mĂ€tvariabeln stĂ„r för avstĂ„ndet mellan en punkt pĂ„ ett sĂ€te och samma punkt pĂ„ nĂ€sta sĂ€te. MĂ€tvariabler som har smĂ„ vĂ€rden, det vill sĂ€ga korta avstĂ„nd betyder fler rader och dĂ€rmed högre vinst. Överblivet utrymme Ă€r ett dyrt slöseri dĂ„ skillnad mellan vinst och förlust för en viss flygning kan vara sĂ„ liten som mindre Ă€n en kostnad för ett sĂ€te.Syftet med detta arbete Ă€r att ta fram en matematisk modell som hittar den optimala sĂ€tesfördelningen mellan klasserna i ett flygplan. Den modell som skall stĂ€llas upp ska maximera intĂ€kterna och ytanvĂ€ndningen för ett flygbolag samt möta efterfrĂ„gan.

SammandragJag har analyserat hur hundklÀder presenteras i tre svenska e-shopar. Inspirerad av det relativt nya fÀltet Human Animal Studies ville jag undersöka hur hundens kön, ras och subjektsstatus görs. Jag anvÀnder diskursanalys av texters och bilders samspel.Det Àr fÄ hundplagg i min analys som uttalat sÀgs vara för tikar eller hanar men en möjlighet att markera kön pÄ sin hund finns ofta nÀrvarande i och med fÀrger eller tryck Tik- och markeringsskydd, som Àr avsedda för ena eller andra könet, uppvisar ocksÄ skillnader. Dock verkar Àven en nÄgot feminin klÀdsel vara accepterad för hanar och det mönster jag tycker mig se av att mindre, mer pÀlsklÀdda raser framstÀlls feminint Àr inte entydigt.Kontroll av hunden verkar förhandlas genom att vikten av bekvÀmlighet poÀngteras. Jag drar dÀrmed slutsatsen att hunden ses som subjekt men visar att det Àr pÄ ett antropomorfistiskt sÀtt dÀr mÀnniskor tillskrivs förÀldrarstatus.

AbstractExamensarbete inom lÀrarutbildningenTitel: Det hÀr med att leka, det Àr faktiskt vÀldigt mycket du ska kunna dÄ ? Vad begreppet lek innebÀr för pedagoger och hur de arbetar med barns lek i förskolanFörfattare: Anna JakobssonTermin och Är: VT 2014Kursansvarig institution: Sociologiska institutionenKurs: LAU390, 15hp. Examensarbete inom lÀrarutbildningenHandledare: Jörgen DimenÀsExaminator: Göran BranteRapportnummer: VT11-2910-112Nyckelord: lek, pedagoger, förskola, lpfö98, arbetssÀtt, begrepp, förhÄllningssÀttSyfte: Att undersöka hur pedagoger beskriver sin uppfattning av samt arbetssÀtt kring lek i förskolan.FrÄgestÀllning: Vad innebÀr begreppet lek för pedagoger och hur arbetar de med barns lek i förskolan?Metod: Kvalitativa intervjuerResultat: Det finns bÄde likheter och skillnader mellan pedagogernas syn pÄ leken och Àven arbetssÀtt. Upplever att pedagogernas medvetenhet Àr pÄ olika nivÄer.Betydelse för lÀraryrket: Förskolan Àr styrd av lÀroplanen, som anger att förskolans verksamhet ska prÀglas av leken.