Culture, orgin and identity are hot topics that are being discussed everywhere, for example in newspapers, lunchrooms and on Twitter. Politicians, media and ordinary people have displayed different antiracist acts, for example campaigns, marches and political actions.But you may wonder if it really is that effective, or if the antiracism reproduces racism with its language. The purpose of this study is to see if articles from the newspaper Aftonbladet's antiracist campaign ?We like different!? reproduces racism through its language.The method that is used is discourse analysis, more specific Chantal Laclau och Ernesto Mouffes discourse theory. The theories the study relies on are race, racism, framing, racism in news, binary oppositions, stereotypes, whiteness and orientalism.Two discourses were found in the material, ?We like different? and ?We like the same?.

The purpose of this master thesis is to examine some information aspects of decision-making in Swedish municipal committees. Which are the information needs and how do they emerge? How is the needed information sought and received and which are the sources? How do the members of the committees use information when making decisions? To answer these questions qualitative interviews were conducted with four politicians (two chairpersons representing the political majority and two vice-chairpersons representing the opposition) and three officials in a municipality with a population of about 50 000. The politicians were interviewed in capacity of decision-makers, whereas the officials from the local administration are of interest through their decision-supportive role, which includes providing of reports and other information. The examination indicates that even if the conditions to some extent differ between the committees, the administration is highly influential: Notions and proposals about action may come from inhabitants, organizations, politicians etc., but are handled by the administration, which often is the problem formulating actor, through which the informational needs nearly always are canalized.

SammanfattningI denna undersökning har fokus legat på att jämföra den fackliga verksamheten vid Karlskrona örlogsvarv med den fackliga verksamheten som funnits inom den civila varvsindustrin. Den tes som ställts upp i sammanhanget har präglats av att den fackliga verksamheten vid örlogsvarvet präglats dels av att staten varit arbetsgivare med delvis andra företagsmål än en privat arbetsgivare, dels att verksamheten varit nära inkorporerad med den militära verksamheten vilket kan ha påverkat den politiska inriktningen på arbetsplatsen. Utifrån detta resonemang har jag ställt upp tesen att den fackliga verksamheten inom Försvarets civilanställdas personalförbund avdelning 36 utmärkts av en mer arbetsgivarvänlig attityd än vad var brukligt vid de civila varven.I min uppsats har jag följande frågeställning:Hur skiljer sig fackföreningen, Försvarets civilanställda personalförbunds, verksamhet vid örlogsvarvet i Karlskrona åt jämfört med fackföreningar vid civila varv i allmänhet?För att kunna svara på denna frågeställning har jag använt mig av kvalitativ och kvantitativ metod där jag främst studerat årsberättelserna från avdelning 36 vid Karlskrona varvet. I vissa fall har jag dykt ner i vissa protokoll för att få sammanhanget förtydligat eller för att säkerställa korrektheten i uppgifterna jag fått fram.

The essay is dealing with the different tensions in hiphop created when appearing in Swedish media. With the teoretical aspect of "the Other" as a tool, the authors of the essay has tried to find out how the "hiphopper" is pictured in swedish written media within the timeframe of 19??-??. We are also discussin the different aspects and importance of autenticity, etnitcity and geografy in regards to the "hiphoper" as "the Other"..

Politisk identitet och klass- och könsmässiga strukturer undersöks i den tidiga fackliga organiseringen bland textilarbetarkvinnor i Malmö mellan åren 1889 och 1902. En tid av öppningar i tolkningen av könsmönstren är märkbar när den svenska fackliga organiseringen tar fart i slutet av 1800-talet. Kvinnorna tar sig ett utrymme som sedermera blir ifrågasatt..

Arbetare har under många årtionden kämpat för sin föreningsrätt och när proletarismen till slut mynnar ut i kapitalism är organisering nödvändig. Mitt arbete är därför vigt åt de arbetare, i synnerhet fabriksarbetare som under 1800 talets slut kämpat för rätten till facklig organisation. Uppsatsens syfte är att försöka ge en historisk inblick i den svenska fackföreningens nödvändiga kamp mot kapitalismen. Tanken är att med hjälp av lokala strejker lokalisera ideologiska samt materialistiska utgångspunkter, strejkmönster samt maktrelationer. Mina huvudfrågor kommer vara av denna karaktär och inrikta sig på Mackmyra strejken 1906 och Marmaverkenkonflikten 1929-31.

The purpose with this paper is that trough a description of the management control at Jitech AB find out if traditional management control have been abandoned for benefit for modern management control and in which extent the transition have happened. Further is the second purpose with this paper to find out which decisions that lies behind the design of the management control and how these are in opposition to with the theory..

Syfte: Att studera och analysera hur implementeringen av balanserat styrkort går till i två verksamheter med avseende på information, dialog och delaktighet. Metod: Vi har använt oss av semistandardiserade personliga intervjuer på lednings-, facklig och individnivå, i två tillverkande företag. Det material som vi erhållit ligger till grund för vår analys och våra slutsatser som vi har arbetat med utifrån vår problemdiskussion. Slutsatser: I de två tillverkande företagen vi studerade lades ingen vikt vid delaktigheten hos de anställda vid införandet av balanserat styrkort. Bristen på delaktighet skapade dålig eller ingen acceptans till förändringen.

The purpose with this paper is that trough a description of the management control at Jitech AB find out if traditional management control have been abandoned for benefit for modern management control and in which extent the transition have happened. Further is the second purpose with this paper to find out which decisions that lies behind the design of the management control and how these are in opposition to with the theory..

Syftet med denna uppsats var att genom en operationalisering av David Beethams legitimitetsteori utreda om bemanningsavtalet har legitimitet. Efter operationalisering av legitimitetsteorin och presentation av bemanningsavtalet och dess aktörer, lagar och domar som alla påverkar legitimiteten så fann jag att det fanns legitimitet i avtalet, men att den kom med restriktioner. Då tjänstedirektivet och Lavaldomen påverkar den svenska lagstiftningen och användandet av svenska kollektivavtal som norm på den svenska arbetsmarknaden, så har kollektivavtalen i allmänhet tappat mark, speciellt med restriktioner på användandet av strejkrätten, och bemanningsavtalet som berör mycket av den internationella arbetskraften är inget undantag. Behållningen av legitimiteten i detta unga avtal är att trots låg facklig anslutning, så omfattar avtalet ändå alla LO:s medlemmar, vars medlemsantal är stort och bidrar till legitimiteten hos det branschöverskridande avtalet..

In this essay, I investigate the representations of poverty in two charity galas on Swedish television. Moreover, through a discourse analysis, I look at how the concepts of ?development? and ?poverty? are used in these galas. I have watched two galas from 2012; Tillsammans för världens barn and Humorgalan. The shows turned out to be quite different from each other, as one of them was problematizing the concept of ?poverty? more than the other.

Arbetare har under många årtionden kämpat för sin föreningsrätt och när proletarismen till slut mynnar ut i kapitalism är organisering nödvändig. Mitt arbete är därför vigt åt de arbetare, i synnerhet fabriksarbetare som under 1800 talets slut kämpat för rätten till facklig organisation. Uppsatsens syfte är att försöka ge en historisk inblick i den svenska fackföreningens nödvändiga kamp mot kapitalismen. Tanken är att med hjälp av lokala strejker lokalisera ideologiska samt materialistiska utgångspunkter, strejkmönster samt maktrelationer. Mina huvudfrågor kommer vara av denna karaktär och inrikta sig på Mackmyra strejken 1906 och Marmaverkenkonflikten 1929-31.

Syfte: Att studera och analysera hur implementeringen av balanserat styrkort går till i två verksamheter med avseende på information, dialog och delaktighet. Metod: Vi har använt oss av semistandardiserade personliga intervjuer på lednings-, facklig och individnivå, i två tillverkande företag. Det material som vi erhållit ligger till grund för vår analys och våra slutsatser som vi har arbetat med utifrån vår problemdiskussion. Slutsatser: I de två tillverkande företagen vi studerade lades ingen vikt vid delaktigheten hos de anställda vid införandet av balanserat styrkort. Bristen på delaktighet skapade dålig eller ingen acceptans till förändringen. Detta i sin tur minskade engagemanget och motivationen hos de anställda och resultatet blev inte det ledningen förväntade sig.

SammanfattningAsa-konflikten utspelades i Småland under åren 1934 och 1935. Den ansågs vara en betydelsefull milstolpe i arbetarrörelsens historia i Kronobergs län men verkar nu vara relativt bortglömd. Det var en långdragen facklig och juridisk strid om föreningsrätten och rätten att verka som en fackförening mellan lantarbetarna, företrädda av Svenska Lantarbetareförbundet, och de tyska ägarna ? Stinnes, företrädd av svensken (och nazisten) Söderström som var gift med en av finansmagnaten Hugo Stinnes döttrar. Det var även en kamp som utspelades i det offentliga rummet med rapportering och opinionsbildning i pressen bland annat från den år 1934 nystartade socialdemokratiska tidningen Kronobergaren. Asa-konflikten utkämpades mellan de anställda lantarbetarna på Asa herrgård, som ligger 4 mil norr om Växjö, och gårdens ägare och förvaltare.

Bakgrund: Ideologiburna organisationer uppkommer och drivs för att nå andra mål än ekonomiska. Deras verksamhet kan ha varierande inriktning men grundläggande idéer håller dem samman. Individerna som arbetar i dessa organisationer har sökt sig dit av olika anledningar. Vad är det som motiverar och engagerar dem att arbeta i organisationer som inte främst är vinstinriktade? Syfte: Uppsatsen ämnar analysera vilka faktorer som motiverar och engagerar individer att arbeta i en ideologiburen organisation.