Sociala medier innebÀr bÄde stora hot och möjligheter för de företag som vÀljer att anvÀnda detta som en kommunikationskanal. Sociala medier skapar en plats och ett tillfÀlle för företag att komma nÀrmare kunderna och genom att göra detta kan företagens intÀkter ökas, kostnaderna kan minska och kundkontakten kan bli mer effektiv. Idag blir företags snedsteg, dÄliga service och fadÀser offentliga pÄ nÄgra minuter i de sociala medierna. I form av arga inlÀgg pÄ företagens vÀgg pÄ Facebook ackompanjerade av kommentarer frÄn andra som hÄller med trÄdskaparen kan en lynchning av företaget som gjort nÄgot fel eller retat upp kunder startas. Mot bakgrund av det hÀr resonemanget Àr syftet med denna uppsats att undersöka hur 3, en av Nordens största mobiloperatörer, bemöter kritik samt hur de vÀljer att skapa sin identitet pÄ sin Facebook-sida.Den teoretiska referensramen i denna uppsats behandlar systemisk funktionell textanalys, identitetsskapande pÄ internet, intimisering, word-of-mouth samt word-of-mouse och service recovery-teorier.Analysen bygger pÄ en ideationell samt en interpersonell textanalys av fem svar pÄ fem negativa inlÀgg skrivna av upprörda kunder pÄ 3:s Facebook-sida.

Studiens syfte Àr att synliggöra grundskolans pedagogers syn pÄ inkluderingsbegreppet i en skola för alla, utifrÄn de individintegrerade eleverna frÄn Är 4-9. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning inom specialpedagogik. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se utifrÄn en skola för alla, vilka möjligheter respektive hinder för en inkluderad undervisning som kunde utlÀsas utifrÄn pedagogernas utsagor. Hur pedagogerna beskrev sitt praktiska inkluderingsarbete. Hur det specialpedagogiska stödet sÄg ut.

This study has examined how social media has changed food companies way of holding contests. The study examines how food companies use contests with the help of social media and how they used to do the contests before the use of social media. We have also researched the users behaviours and opinions of companies contests on and outside of social media.In this study we have interviewed four people responsible for contests on the social media department on their respective food company. We also performed a survey that was published on Facebook and followed it up with interviews from two of the participants.This study has showed that contests on social media, as a technical aspect, have given new possibilities for the design of the contests. But there are still some unexplored areas around contests on Facebook and the companies do not know exactly what the users are demanding.

Detta examensarbete handlar bl.a. om hur man kan gÄ tillvÀga om man vill starta en fristÄende skola. Arbetet tar ocksÄ upp nÄgra olika inriktningar en friskola kan ha, (t.ex. Waldorf och Montessori) och beskriver lite av deras bakgrund och pedagogik. Eftersom friskolor idag Àr ett hett debatteringsÀmne i bÄde tidningar och tv finns Àven ett avsnitt med dÀr lite olika inslag i debatten finns representerade.

Vi har identifierat att forskningen gÀllande Facebook som intern kommunikationskanal Àr bristfÀllig. VÄr studie syftar dÀrför till att undersöka hur facebookgrupper anvÀnds som kommunikationskanal internt i organisationer och vilka förutsÀttningar sociala funktioner i intranÀt skapar. Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av kvalitativa metoder i form av en informantintervju, 10 samtalsintervjuer med ledare och medarbetare pÄ tvÄ organisationer och en innehÄllsanalys av material frÄn en sluten facebookgrupp. VÄra resultat tyder pÄ att det finns mÄnga aspekter att ta hÀnsyn till om internkommunikationen sker pÄ Facebook, dÀribland sÀkerhetsaspekten av informationen som publiceras samt grÀnsdragningen mellan den privata rollen och yrkesrollen. Bland vÄra slutsatser finner vi att samtliga respondenter anser att möjligheterna för dialog och delaktighet för samtliga medlemmar i en organisation ökar nÀr kommunikationen sker internt pÄ Facebook.

AbstractTitle: Who are you? Who am I? ? Charades in the mediated world of today. A study of the construction of identity at Facebook.(Vem Àr du? Vem Àr jag? ? Charader i dagens medierade vÀrld. En studie av identitetskonstruktionen pÄ Facebook.)Number of pages: 58 (66 including enclosures.)Author: Mathilda WahlundTutor: Ylva EkströmCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Fall 2007University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University.Purpose/Aim: The aim is to study how people construct their own identities today.

This study has researched different motivations for user participation in brand related activities on social media. The study used three types of participation to evaluate motivations for user participation. These types were the following: consuming content, contributing to existing content and creating new content. An online questionnaire was distributed on brand Facebook pages and was used as a foundation for two focus group interviews that were then held. The goal of the study was to see what motivates user participation, in order to aid companies and organizations in understanding users.

Det blir allt vanligare att kommuner anvÀnder sociala medier i sitt kommunikationsarbete. I denna uppsats har det undersökts hur sociala medier anvÀnds för spridning av krisinformation pÄ kommunal nivÄ samt vilka faktorer som bidrar till att krisinformationen nÄr kommuninvÄnarna. Vidare har det undersökts hur kommunernas delade krisinformation i sociala medier kan förtydligas genom aggregering till en annan plattform. Studien som innefattar intervjuer med tolv kommuner som Àr aktiva i sociala medier samt med tre i Àmnet insatta personer visar pÄ att sociala medier som kriskommunikationskanaler idag anvÀnds i relativt liten utstrÀckning. Det beror, enligt kommunerna, frÀmst pÄ att fÄ kriser drabbat kommunerna sedan anvÀndningen av sociala medier pÄbörjades.

Syftet med det hÀr arbetet har varit att ta reda pÄ vad som karakteriserar en mÄngkulturell skola och pÄ vilket sÀtt undervisningen ska anpassas för elever med en mÄngkulturell bakgrund. Genom att förlÀgga min slutpraktik pÄ en skola med cirka 25 procent invandrare, intervjua sju lÀrare verksamma pÄ skolan samt lÀsa för Àmnet adekvat litteratur har jag kommit fram till att det finns tvÄ uppfattningar om vad en mÄngkulturell skola Àr. Den första uppfattningen speglar mÄngkulturell endast som en blandning av olika kulturer medan den andra uppfattningen innefattar nÄgot mer som förstÄelse och respekt i form av t.ex., ökad kunskap om andra kulturer, att behandla alla lika samt att inse den mÄngfald och rikedom som andra kulter skÀnker. Vidare fann jag att lÀrarna pÄ min praktikskola inte anpassade sin undervisning i nÄgon större utstrÀckning förutom sprÄkmÀssigt. Men i den litteratur jag studerade, fann jag att det Àr interkulturell undervisning man ska anvÀnda sig av i möte med elever med en mÄngkulturell bakgrund.

TrÀning och hÀlsa har under senare Är fÄtt ett allt starkare fotfÀste pÄ sociala medier, inte minst pÄ sociala plattformar sÄsom Facebook och Instagram. Det blir allt vanligare att man efter, till exempel, en löparrunda eller ett gympass vÀljer att dela med sig av sin trÀningserfarenhet pÄ dessa plattformar i form av bilder, text och data frÄn olika trÀningsapplikationer.Syftet med denna studie Àr att undersöka förhÄllandet mellan sÀndare och mottagare av trÀningsrelaterade statusuppdateringar pÄ Facebook, i synnerhet nÀr det gÀller de bÄda parternas olika tolkningar av statusuppdateringen. För att undersöka detta genomfördes dels en enkÀtundersökning samt en kvalitativ gruppstudie. Gruppstudien gick ut pÄ att lÄta en mindre grupp anvÀnda det sociala nÀtverket Facebook som forum för att posta trÀningsrelaterade inlÀgg samt reflektera över de andra deltagarnas inlÀgg.Resultaten visar att det finns en tydlig skillnad mellan hur trÀningsrelaterade statusuppdateringar mottas i det allmÀnna flödet gentemot i en sluten grupp pÄ Facebook. Vilken typ av data trÀningsrelaterade inlÀgg innehÄller visade sig ocksÄ ha en betydande roll för hur de mottas.

Under vÄr utbildning till lÀrare dÀr vi har lÀst idrott och hÀlsa under ett Ärs tid har det diskuteras mycket om inaktivitet och osunda matvanor. I begreppet hÀlsa ingÄr fysisk aktivitet och kost som det talas mest om i medier. LikasÄ ingÄr den psykiska hÀlsan som Àr minst lika viktig men inte talas lika mycket om. VÄrt arbete handlar om eleverna som sÀtts i fokus för att gynna deras goda hÀlsa och undvika att de stressar.  Den litteratur vi har gÄtt igenom pekar pÄ att de flesta eleverna i skolan mÄr bra, men litteraturen nÀmner Àven att elever kÀnner sig stressade pÄ grund av skolans krav, lÀrares krav och framförallt kraven som förÀldrarna stÀller pÄ dem.            Fokus Àr att utifrÄn begreppet en hÀlsofrÀmjande skola se hur de valda skolorna som inte har en hÀlsoinriktning pÄ skolan arbetar för att alla elever ska trivas och mÄr bra i skolan. För att fÄ fram vÄrt resultat intervjuade vi tvÄ rektorer och tvÄ lÀrare pÄ tvÄ olika skolor pÄ grund av de olika förutsÀttningarna som skolorna har.Resultatet visar hur de arbetar hÀlsofrÀmjande Àven om de inte har en utarbetad plan för en hÀlsofrÀmjande skola och lyfter upp vikten av en aktiv förÀldrar roll i skolverksamheten.

Resultatet visar att det finns en bred syn pÄ hÀlsobegreppet och mÄnga olika sÀtt för att arbeta hÀlsofrÀmjande. En specialpedagog kan ha en viktig roll vid förankringen och utvecklandet av arbetet. Det finns en tro pÄ att det hÀlsofrÀmjande arbetet i skolan gynnar lÀrandet. Skolan har möjlighet att genom att bedriva ett hÀlsofrÀmjande arbete gynna elevernas hÀlsa Àven utanför skolan..

Syftet med denna studie var att undersöka högstadieelevers uppfattningar, pÄ en specifik skola, om bakgrundsmusik pÄ lektioner i idrott och hÀlsa. Vi ville Àven se om valet av musik har nÄgon betydelse för elevernas instÀllning och motivation. Slutligen undersökte vi hur lÀrarna anvÀnder sig den musikanlÀggning som fanns i idrottssalen. Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ undersökningsmetod med enkÀter, som delades ut till samtliga elever i Ärskurs nio pÄ en skola i Uppsala. Med enkÀterna fick vi fram deras uppfattningar om hur bakgrundsmusik kan pÄverka under en lektion i idrott och hÀlsa.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur Företag X hanterar negativ ryktesspridning pÄ deras Facebooksida. Vi vill med resultatet frÄn vÄr studie föra en diskussion om hur företag inom finansbranschen kan anvÀnda Facebook för att motverka negativ ryktesspridning. För att besvara vÄrt syfte har vi intervjuat tre anstÀllda pÄ Företag X. I vÄr analysmodell utgick vi frÄn tre faktorer vi funnit pÄverkar hantering av negativ ryktesspridning pÄ företagets Facebooksida; övervakning, tid och svar.VÄr studie visar att Företag X har en god övervakning om vad som skrivs om dem i sÄvÀl traditionella som sociala medier. Dock finns brister i hanteringen av Facebooksidan dÄ svaren inte Àr anpassade till den tidsaspekt som rÄder pÄ sociala medier.

Vi lever i ett demokratiskt samhÀlle och vÄrt samhÀlles uppbyggnad vilar pÄ demokratins grunder. Skolan Àr en plats med möjlighet till demokrati, hÀr möts olika kulturer, olika sociala grupper och flickor och pojkar. Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter till demokrati det finns för elever och förÀldrar pÄ tvÄ utvalda skolor i Ärskurs 1-3. Hur definierar lÀrarna pÄ skolan begreppet demokrati, pÄ vilka sÀtt skapar lÀrarna förutsÀttningar för elevers och förÀldrars inflytande och hur uppfattar elever och förÀldrar sin möjlighet till inflytande och medbestÀmmande? Undersökningen utfördes som en kvalitativ studie pÄ tvÄ olika skolor.