Given that the end-customer has become more demanding, the retailer has to deliver products according to the market demands, which have forced manufacturing companies to constantly search for new opportunities to reduce costs and improve efficiency. It is, therefore important to choose suppliers that are able to compete with the market demands.The market demands in the textile industry have lead to shorter product life cycles, which have caused manufacturers to deliver flexibility with high technology to compete successfully on the global market. To achieve the market requirements the underlying factor is to be aware and optimally use and control time. New technology can have a major influence in the production development, if the company choose to take benefit of the advantages, by optimal allocation of the internal resources the productivity and efficiency will increase, to accomplish a competitive advantage. One way to achieve this is by investing in a Unit Production System.In our thesis we have questioned what the main driving forces for an apparel manufacturing company is when it chooses to invest in new technology.

Ericsson Components AB i Kista tillverkar kiselkretsar i ett antal Fabriker. Den fabrik som studien berör är "Plan 3". I framtiden ska produktionskapaciteten ökas och processmixen (mix av tillverkningsflöden) förändras för fabriken. För att undersöka hur produktionskapaciteten påverkas av en förändrad processmix och hur produktionskapaciteten kan ökas har simulering valts som verktyg. Syftet med studien är att med hjälp av produktionssimuleringsprogrammet Automod simulera kiselkretstillverkningen i fabriken "Plan 3".

Den ökade globaliseringen i dagens samhälle har lett till att det svenska näringslivet samarbetar allt mer med utländska partners för att ta vara på de fördelar som uppstår i och med detta fenomen.Ett av de asiatiska länder som haft ökade inköp från västvärlden är Kina. Under början av 1980-talet öppnades landet upp för handel med utlandet och många västerländska företag startade då Fabriker i landet eller ingick joint venture med kinesiska företag. Än idag är Kina en stor och växande marknad som många västerländska företag vill etablera sig på för att kunna utnyttja dess låga materialkostnader och billiga arbetskraft. Det finns dock inte bara fördelar med att göra inköp från denna marknad utan också en del svårigheter som svenska företag bör vara medvetna om innan de ger sig in på den kinesiska marknaden.Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka generella och logistiska svårigheter som finns då medelstora svenska industriföretag gör inköp från Kina.Vi har i denna uppsats använt oss av en kvalitativ forskningsmetod då vi gjort ingående intervjuer med tre olika företag som gör inköp i Kina, dessa är: Industri AB, Aluminium AB och Metall AB. Vi har använt oss av ett deduktivt angreppssätt där vi har utgått från olika teorier som vi sedan jämfört med vår empiri för att hitta skillnader eller likheter dem emellan.I teorin har vi utgått från en modell som behandlar olika svårigheter som kan uppstå i samband med inköp från utlandet.

ABB är ett globalt företag med kontor och Fabriker över hela världen och affärsenheten i Ludvika anses vara världscentrum för kraftöverföringsteknik. Enheten ABB Components i Ludvika har en avdelning som tillverkar kontrollskåp till transformatorer, denna produkt kallas för TEC. Produkten började utvecklas 1999 och har funnits tillgänglig på marknaden sedan 2002 i två olika modeller. Produktutvecklingen inom ABB ska ske effektivt och inom givna ramar för kvalitet, tid, kostnad och specifikationer. Det är även viktigt att hela företagets kompetens aktivt utnyttjas genom hela utvecklingsprocessen.

Barnarbete var ingen ny företeelse i och med den industriella revolutionen. Tidigare barnarbete hade bland annat skett i jordbruket och inom hantverksyrken. Utnyttjandet av minderårig arbetskraft kom dock att förändras, då tekniken kom att förbättras. Fabriker växte fram och kom att sysselsätta barnen. Tekniken skapade jobb åt minderåriga, men det var också tekniken som kom att undanröja de minderårigas arbetsmöjligheter.

Den ökade globaliseringen i dagens samhälle har lett till att det svenska näringslivet samarbetar allt mer med utländska partners för att ta vara på de fördelar som uppstår i och med detta fenomen.Ett av de asiatiska länder som haft ökade inköp från västvärlden är Kina. Under början av 1980-talet öppnades landet upp för handel med utlandet och många västerländska företag startade då Fabriker i landet eller ingick joint venture med kinesiska företag. Än idag är Kina en stor och växande marknad som många västerländska företag vill etablera sig på för att kunna utnyttja dess låga materialkostnader och billiga arbetskraft. Det finns dock inte bara fördelar med att göra inköp från denna marknad utan också en del svårigheter som svenska företag bör vara medvetna om innan de ger sig in på den kinesiska marknaden.Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka generella och logistiska svårigheter som finns då medelstora svenska industriföretag gör inköp från Kina.Vi har i denna uppsats använt oss av en kvalitativ forskningsmetod då vi gjort ingående intervjuer med tre olika företag som gör inköp i Kina, dessa är: Industri AB, Aluminium AB och Metall AB. Vi har använt oss av ett deduktivt angreppssätt där vi har utgått från olika teorier som vi sedan jämfört med vår empiri för att hitta skillnader eller likheter dem emellan.I teorin har vi utgått från en modell som behandlar olika svårigheter som kan uppstå i samband med inköp från utlandet.

Jag har under detta arbete undersökt hur företaget MAD ELF ART kan arbeta med miljö och sociala aspekter i produktionen. Min uppgift har varit att lokalisera en materialleverantör och producent som kan arbeta med detta på bästa sätt.Under arbetets gång har jag kontaktat flera materialleverantörer och producenter och undersökt hur de jobbar med dessa aspekter. Samtidigt har jag även fördjupat mig i hur man kan ta hänsyn till miljö och sociala aspekter i produktionen, för att undersöka hur vi bäst kan arbeta med det.Vad jag kommit fram till är att materialvalet är det viktigaste och det som skiljer en produkt från att vara en miljöbov och en fara för människor till miljövänlig. Därför har jag i bilagan presenterat en leverantör och producent av materialet 100% silke som är ekologiskt färgad och handvävd. Silke lämnar inget energi-fotavtryck och går att återvinna.

I och med den ökade globaliseringen och att företag blir allt större har de fått ett ökat ansvar för hela sin försörjningskedja och en större fokus på hållbar utveckling. Uppstår det någon typ av skandal i kedjan är det oftast huvudföretaget som får stå för skulden, därmed har företag börjat införa så kallade uppförandekoder. Koderna är dokument med riktlinjer och krav inom hållbar utveckling som företagen vill att deras leverantörer ska följa. De införs vid upphandlingen med leverantörerna och kan antingen vara ett muntligt eller skriftligt avtal som medföljs i kontraktet. Många företag har arbetat med hållbar utveckling länge men uppförandekoder är något de har börjat införa då det är något som har blivit allt mer populärt under den senaste tiden.

För att ett företag ska kunna hålla sig flytande på marknaden idag krävs de att de har hundra procent koll på vad som sker i deras Fabriker och att de strävar efter en mer hållbar tillverkningsprocess. Att försäkra konsumenterna om att Fabrikerna inte använder sig av barnarbete eller dåliga arbetsförhållanden räcker inte längre utan det krävs en bredare kunskap inom miljö och hållbar utveckling för att den trogna kunden ska stanna. Syftet med denna rapport är att kontrollera det nyuppstartade företaget DENIM IS DEAD?s produktion och utvärdera om hur man kan förädla de olika processtegen samt skapa transparens gentemot kund.Metoden som arbetet utformades efter var genom en fallstudie som är baserad på en mestadels deduktiv metod men med inslag av induktiv metod. Där grunden lades genom en utförlig faktainsamling för att i rapportens senare del kunna analysera de hypoteser och problemformuleringar som ställts.Målet med rapporten var att ta fram en metod eller produkt som ska underlätta kommunikationen med DENIM IS DEAD?s kund.

Denna studie undersöker var traditionen att tala illa om chefer har kommit ifrån, varför den är så starkt rotad i vår företagskultur samt om den fortfarande är relevant i dagsläget men kanske framförallt också ifrågasätta varför den har en sådan legitimitet än idag. Bakgrunden till detta undersökningsområde är att vi tidigare gjort en fallstudie där vi undersökte hur detta fenomen yttrar sig i dagsläget och vilka konsekvenser det innebär.Dessa frågeställningar faller inom begreppet organisationsbeteende vilket kortfattat innebär alla handlingar som individer gör inom organisationer eller företag.Studien baseras på två intervjuer i kombination med en litteraturstudie som främst fokuseras på hur problematiken uppstod under ett tidigare skede av den industriella utvecklingen i Sverige. Studien är av kvalitativ karaktär med en abduktiv ansats.Vi har fokuserat på tolkning snarare än analys då vi ansåg att detta lämpade sig bäst för studien och har använt Barbara Czarniawskas teori om kritisk läsning samt Richard Rortys tankar om ironi för att göra denna tolkning av det insamlade materialet.Vår tolkning av materialet visar att problematiken i sin moderna form uppstår i samband med uppkomsten av den moderna industrin där arbetare jobbar reglerat i Fabriker under ledning av chefer och förmän. De hårda vilkoren och dåliga tryggheten under denna period ger upphov till att fackföreningar bildas som med tiden kommer att spela en central roll i den svenska arbetarrörelsen. Denna rörelse verkar bidra till att traditionen förs vidare och får fäste i den svenska företagskulturen.Vi tolkar det som att beteendet att tala illa om chefer fortfarande är lika relevant idag som när det uppstod.

Ett par år in på 2000-talet präglas företagen av större marknader, globalisering och ökat fokus på IT. Mycket pengar går åt till resor världen över när man öppnar kontor, besöker Fabriker eller utökar sina marknader. Man arbetar i globala team och utnyttjar kunskaper och erfarenheter som andra kulturer har. När lågkonjunkturen kommer får man tänka om, och man drar ner på både personal och resor. Hur fungerar det när man måste fortsätta sitt arbete men inte får resa som man gjort förut? Går det att fortsätta i vanlig ordning? Vad händer när man nu inte kan träffa sina kollegor, mötas och interagera som man brukade göra?Enligt Nationalencyklopedin har vi en inre drivkraft att kommunicera, att göra oss förstådda och att interagera med andra människor.

SSC är Skandinaviens ledande leverantör av snickeriprodukter och specialsnickerier. SSC är en ekonomisk förening som idag består av 11 producenter, var och en specialist inom sitt område. Den ekonomiska föreningen driver ett säljbolag, SSC Skellefteå AB, som säljer och marknadsför produkterna. Säljbolaget är den part som skriver avtal med kunden och även har en relation till kunden. Samtidigt är det producenterna som ansvarar för produkterna, leveranser och produktreklamationer.

Syftet med arbetet har varit att undersöka de 26 träden som är planterade på Spårvägsgatans norra sida i Malmö. Detta för att ta reda på varför vissa träd har etablerats sämre än andra. Arbetet är genomfört genom litteraturstudie på träd i urbanmiljö allmänt och inventering av den i examensarbetet gällande platsen.Träd i stadsmiljö är viktiga för vårt välmående. De bidrar till grönska och förbättrar den förorenade luften som kommer från bilar och Fabriker. I dagens moderna samhälle utsetts träd i stadsmiljö för många olika typer av stress.

Ericsson AB har en produktionsenhet i Gävle (Sverige), CDC Gävle. Denna enhet är indelad i två Fabriker, Skolgången och Avaström. På Skolgången monteras WCDMA radiobasstationer (3G) och på Avaström GSM radiobasstationer (2G).CDC Gävle har idag ett stort returflöde av emballage från inkommande monteringsmaterial. Det förekommer också många störningar i materialförsörjningen till monteringen. CDC Gävle har beslutat att på sikt ska allt material som idag finns på lager befinna sig på hubbar.Syftet med examensarbetet var att undersöka påfyllnaden av monteringsmaterial till linan.

Ericsson AB har en produktionsenhet i Gävle (Sverige), CDC Gävle. Denna enhet är indelad i två Fabriker, Skolgången och Avaström. På Skolgången monteras WCDMA radiobasstationer (3G) och på Avaström GSM radiobasstationer (2G).CDC Gävle har idag ett stort returflöde av emballage från inkommande monteringsmaterial. Det förekommer också många störningar i materialförsörjningen till monteringen. CDC Gävle har beslutat att på sikt ska allt material som idag finns på lager befinna sig på hubbar.Syftet med examensarbetet var att undersöka påfyllnaden av monteringsmaterial till linan.