I föreliggande studie undersöks om olika delar av barnets bÀsta nÀmns och/eller beaktas i 24 domar frÄn migrationsdomstolarna. Vidare undersöks pÄ vilket sÀtt barnets bÀsta har beaktas i dessa domar, vilka Àr frÄn augusti 2006 ? januari 2007 och behandlar barnfamiljer och uppehÄllstillstÄnd pÄ grund av synnerligen ömmande omstÀndigheter. För att skapa en förstÄelse av hur principen om barnets bÀsta kan tolkas anvÀnds Johanna Schiratzkis teori om barnets bÀsta som ett öppet koncept samt Àven FN:s barnkonvention och den svenska utlÀnningslagen. Undersökningen visar att migrationsdomstolarna i större utstrÀckning nÀmner Àn beaktar barnets bÀsta.

AbstractEssay in political Science (c-level) by Karin Forsling, Spring 2007A school for the best interest of the child? - The Swedish School System according to the UN Convention on the Rights of the Child.Supervisor: Stig MontinThe purpose of this essay is to investigate how the Swedish governments work with the im-plementation of this convention and what progress has been made. The inquiry of this study is to describe how the changing in the Swedish School System correspond to the national strat-egy for implementation of UN Convention on the Rights of the Child in Sweden and how the political protagonists.I have read some of the most relevant documents from the authorities and organisations work-ing with children?s rights in Sweden and papers and communications from the political pro-tagonists.Since UN Convention on the Rights of the Child was ratified by Sweden in 1990 the work for implementation has been quite successful but there are still lots to do. There are still some problems in School such as bullying, insulting, insecurity and lack of peaceful and harmoni-ous school environment.

Barnens bÀsta ska enligt Konventionen om barnets rÀttigheter alltid sÀttas i frÀmsta rummet.Syftet med denna rapport Àr att reda ut pÄ vilket sÀtt svensk polis fullföljer sitt uppdrag attefterleva denna konvention i polisens ingripande verksamhet. För att undersöka detta har viintervjuat tvÄ poliser samt tagit del av litteratur och övriga kÀllor. Genom att studera dettahar vi kommit fram till att bÄde Rikspolisstyrelsen och poliserna vi intervjuat anser att ÀmnetÀr viktigt och ska efterföljas men att det Ànnu inte finns tydligt uppstÀllda riktlinjer för hurarbetet ska utföras vid polismyndigheterna. VÄr egen slutsats av rapporten Àr bland annatatt det skulle behövas tydligare information och riktlinjer tillgÀngliga för poliserna somarbetar i ingripande verksamheten för att barnens rÀttigheter pÄ bÀsta sÀtt ska kunnatillgodoses..

Denna studie underso?ker, via ett experiment, om musik sto?djer inla?rning av Teck- en som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Ma?nniskor kom- municerar pa? olika sa?tt och musik kan vara motivation fo?r la?rande. I Fo?renta Nat- ionernas Konvention om ra?ttigheter fo?r ma?nniskor med funktionsnedsa?ttning sta?r det om ra?tten till kommunikation.

Inströmningen av de ensamkommande asylsökande barnen har ökat radikalt de senaste Ären och har dÀrför blivit ett kontroversiellt Àmne i svensk flyktingspolitik. Det Àr varje stats ansvar att omhÀnderta dessa ensamkommande barn pÄ ett bra och vÀrdigt sÀtt. I denna studie behandlas dÀrmed dessa barns rÀttigheter enligt FN:s konvention om barns rÀttigheter, samt RÄdets direktiv 2003/9/EG om miniminormer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna. RÀttigheter som behandlas Àr sÄdana som Àr relevanta i förhÄllande till de ensamkommande asylsökande barnen sÄsom icke-diskrimineringsprincipen, principen om barnets bÀsta, rÀtten att höras, rÀtten till hÀlso- och sjukvÄrd samt rÀtten till utbildning. Vidare jÀmförs dessa rÀttigheter med den svenska lagstiftningen för att faststÀlla hur Sverige förhÄller sig till sina internationella Ätaganden..

BakgrundTeoretisk utgÄngspunkt och bakgrund beskriver betydelsen av barnets self-efficacy, alltsÄ barnets tro pÄ sin egen förmÄga och vilken betydelse den har för barnet i olika sammanhang. Bakgrunden tar Àven upp pedagogens viktiga roll för hur barnet ser pÄ sig sjÀlv och sin för-mÄga.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ förskollÀrares uppfattningar om betydelsen av barnets self-efficacy och vad förskollÀrare tror pÄverkar barnets self-efficacy, i relation till tidigare forskning.MetodVi har anvÀnt oss av kvalitativ intervju som innebÀr att man vill ta reda pÄ nÄgons uppfatt-ning om ett visst Àmne som respondenten har personlig kunskap om. Vi har intervjuar sex verksamma förskollÀrare om deras uppfattning om betydelsen av barnets self-efficacy i olika sammanhang.ResultatResultatet beskriver vad som framkom i vÄra intervjuer. Respondenterna beskriver bland annat pedagogens förhÄllningssÀtt som nÄgot som pÄverkar, samt andra betydelsefulla fakto-rer som pÄverkar barnets self-efficacy. I resultatet framkommer det att verksamma förskollÀ-rare Àr medvetna om att de pÄverkar barnets self-efficacy i olika sammanhang.

Jag har i uppsatsen hÀrlett barnets efterfrÄgan av idrott dÀr kostnaderna för idrotten utgjort priset för den och summan av priserna för tvÄ idrotter utgjort den andel av inkomsten som avsatts speciellt för barnets idrottande. Vidare har jag antagit att barnets preferenser kunnat formuleras i en nyttofunktion av typen CES som anpassats för att de tvÄ idrotterna inte ska vara perfekta vare sig substitut eller komplement. Substitutionselasticiteten i funktionen har uppgÄtt till 2/3. Detta har resulterat i en efterfrÄgefunktion vilken reagerar svagt negativt vid en prisökning. Jag har belyst resultaten med ett empiriskt exempel och dÀr konstaterat att funktionen uppfyller de antaganden jag gjort om dess reaktioner vid prisförÀndringar..

Den första juli 2007 kommer en ny transportrÀttskonvention att trÀda i kraft. Konventionen förbereds av FN-organet UNCITRAL och avser behandla internationella transporter, dÀr hela eller största delen av transporten sker till sjöss. De multimodala transporterna ? alltsÄ de dÀr mer Àn ett transportsÀtt anvÀnds i en transportkedja ? ökar stadigt i omfattning och behovet av en harmonisering av internationella transporter Àr stort. Eftersom UNCITRAL:s konvention Àmnar omfatta Àven till internationella sjötransporter anslutande landtransporter Àr ett av uppsatsens syften att undersöka hur omfattande denna multimodalitet Àr.

Barnets bÀsta beskrivs av forskare som ett svÄrdefinierat begrepp. Trots detta Àr begreppet lagstadgat och ska vara avgörande för alla beslut kring vÄrdnad, boende och umgÀnge. Syftet med studien har varit att undersöka GÀvle tingsrÀtts diskussion av barnets bÀsta i vÄrdnads-, boende- och umgÀngesdomar under Ären 1992, 2002 och 2012 samt om det skett nÄgon förÀndring över tid. En form av textanalys anvÀndes för att analysera empirin som sedan studerades med socialkonstruktionistisk och rÀttssociologisk teori. Det mest framtrÀdande resultatet var att tingsrÀttens diskussion kring barnets bÀsta oftast skett indirekt, dÀr ingen direkt motivering har gjorts huruvida en viss situation Àr till barnets bÀsta eller inte.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur socialsekreterare inom familjerÀtten tolkar begreppen barnets bÀsta och barnperspektiv i sina utredningar om vÄrdnad, boende och umgÀnge, och i sitt arbete med umgÀngesstöd. FamiljerÀtten skall utreda vad som Àr det bÀsta för barnet, och dÄ inneha ett barnperspektiv i sitt arbete. Huvudsyftet med umgÀnge och umgÀngesstöd Àr att barn har rÀtt till kontakt med bÄda sina förÀldrar. Dock Àr det inte alltid för barnets bÀsta att ha kontakt med den andra förÀldern, och orsakerna kan se olika ut. Enligt den nya lagÀndringen i FörÀldrabalken 6 kap (prop.

Denna uppsats Àr en kritisk diskursanalys vars syfte Àr att studera hur begreppet ?barnets bÀsta? anvÀnds och tolkas i asylprocessen för ensamkommande barn. Jag har undersökt hur de tjÀnstemÀn som fattar beslut om asyl i fall med ensamkommande barn formulerar förestÀllningar om ?barnets bÀsta? och hur begreppet förhÄller sig till andra begrepp i den diskursiva praktiken. Detta har jag gjort genom att dels analysera de styrdokument som ska ligga till grund för besluten och dels beslut ifrÄn migrationsverket och domar ifrÄn  migrationsdomstolarna.

Tidigare forskning kring funktionshindrade elevers skolgÄng och behov har oftast kretsat runt förÀldrarnas eller andra vuxnas perspektiv. Barn och unga med funktionshinder har setts med vuxnas ögon. Röster och erfarenheter frÄn barn och ungdomar med funktionshinder har i stort saknats i utredningar och betÀnkanden. Detta trots att Sverige förbundit sig att efterleva FN:s konvention om barnets rÀttigheter och inlemma barn och unga i beslutsprocesser. Med utgÄngspunkt frÄn artikel 12 i FN:s barnkonvention, om barns rÀtt att höras och bli hörda och den nyligen initierade utredningen om bland annat behovet av en specialskola för elever i gymnasieÄlder, samt kommunernas möjlighet att anordna utbildning för elever med vissa funktionshinder, var syftet med den aktuella studien att belysa funktionshindrade barn och ungdomars erfarenheter och upplevelser av sin skolsituation.

I FN: Barnkonvention stÄr det bland annat att barnets bÀsta ska komma i det frÀmsta rummet. Syftet med den hÀr studien var att se hur barnets bÀsta efterlevs pÄ förskolor utifrÄn ett barnperspektiv och ett barns perspektiv. För att ta reda pÄ detta  utfördes intervjuer av förskolepersonal pÄ tvÄ olika förskolor i en kommun i mellersta Sverige. Under intervjuerna  framkom det att det Àr viktigt att man ser till att barnen kÀnner sig trygga och att man har en bra kontakt och en god relation till barnets förÀldrar. Att sÀga vad som Àr barnets bÀsta Àr dock vÀldigt svÄrt om inte omöjligt, dÄ det Àr nÄgot som man inte riktigt kan veta i förvÀg.

Syftet med denna c-uppsats Àr att undersöka hur tingsrÀtten anvÀnder socialtjÀnstens utredningar och snabbyttringar som görs enligt förÀldrabalken 6:19 och 6:20. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av en litteraturstudie dÀr Ätta domar i vÄrdnadsfrÄgor har granskats. FrÄgor som stÀlls i uppsatsen Àr: pÄ vilket sÀtt anvÀnder sig rÀtten av socialtjÀnstens utredningar, refererar rÀtten till utredningen i domskÀlen, hur lyfts barnets vilja fram i domarna samt i socialtjÀnstens snabbupplysningar respektive utredningar samt hur rÀtten och socialtjÀnsten anvÀnder sig av begreppet barnets bÀsta och det faktumet att det ska vara avgörande? Vi har anvÀnt oss av rÀttsociologisk teori och systemteori. Resultaten visar att tingsrÀtten följer socialtjÀnstens rekommendationer.

Arbetet behandlar barnets rörelsebehov och den grovmotoriska utvecklingen för barn mellan ett till fem Är. LikasÄ behandlas förskolans inredning och utrustning i ute och innemiljön och vilken betydelse den kan ha för barnets grovmotoriska utveckling. De tvÄ iakttagelserna som gjordes beskriver hur miljön i tvÄ förskolor i tvÄ kommuner planeras och utrustas. Intervjuerna belyser skolledningens uppfattningar om fastighetens begrÀnsningar och möjligheter för barns grovmotoriska rörelse i de tvÄ förskolorna. Resultatet visar bland annat att det skiljer sig bland kommunerna nÀr det gÀller utformning och planering av förskolors ute- och innemiljö.