Denna studie syftar till att titta på bilismen, som bidrar till en stor miljöpåverkan, ur ett genusperspektiv. Den syftar även till att jämföra med tidigare studier för att titta på hur detta stämmer överens med norrköpingsbor. För att ta reda på detta har en kvantitativ studie i form av enkäter utförts med ett urval på 100 respondenter för att på så sätt representera Norrköping. Denna metod hjälpte till att svara på de ställda frågeställningarna. För att titta på sambanden mellan könen och mellan olika frågor i enkäten har ett chitvå-test utförts.Resultatet av studien visade på att förväntningar kring mäns och kvinnors beteende och relation till bilen som fordon existerar i Norrköping, men att vanorna kring bilanvändandet istället speglar en annan bild.

Både nationella och internationella studier har visat att papperslösa kvinnor är enextra utsatt grupp i samhället då de många gånger exkluderas från sina mänskligarättigheter. Vårt syfte med studien har varit att undersöka och beskriva hur ideellakvinnojourer i Västra Götaland arbetar med papperslösa kvinnor i behov av skydd.Detta har vi beskrivit med hänsyn till den sociala kontext de ideella kvinnojourernabefinner sig i. Utifrån våra frågeställningar har vi tagit reda på hur dessa resonerar omatt ta emot papperslösa kvinnor eller inte samt beskrivit hur det praktiska arbetet medatt bemöta papperslösa kvinnor ser ut idag hos kvinnojourerna. Vi har använt oss aven kvalitativ metod och samlat in material genom sex kvalitativa intervjuer medanställda på kvinnojourer. Vi har dragit slutsatsen att samarbetet med socialtjänstenfår som konsekvens att papperslösa kvinnor många gånger exkluderas från deskyddade boendena.

Denna studie behandlar EU:s fjäderfänäring och undersöker effekterna av den nya policyn som huvudsakligen består av ett minskat exportstöd. Uppsatsen studerar effekterna på produktion och export. De förväntade effekterna vid ett avskaffande av exportstöd är att både produktion och export ska minska. Denna studie visar, genom att undersöka förändringarna i producerad och exporterad kvantitet från och med 1995 då den nya poliyn började gälla, att i detta fall påverkar andra faktorer produktion och export mer än det minskade exportstödet. Förändringar i konsumenternas preferenser är en faktor som inverkar på produktion och export..

Växande samhällskrav gör att unga kvinnor mår allt sämre. Psykiska problem är dubbelt så vanligt bland unga kvinnor jämfört med unga män visar allt fler rapporter. Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar har ökat markant sedan 1990-talet. Det är framför allt flickor och unga kvinnor som mår dåligt.Forskningen har visat att nära hälften av flickorna på högstadiet och gymnasiet ärdrabbade av stressrelaterade psykosomatiska besvär som magont, huvudvärk eller sömnproblem. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera unga elevers psykiska hälsa vid ett specifikt gymnasieprogram, vid en specifik gymnasieskola.För ändamålet användes en kvantitativ metod med deskriptiv inriktning.

Knowledge about womens experiences that after a myocardial infarction try to comply with dietary recommendation is relatively unknown today. Scientific studies have concentrated on men as a patient and the woman as a partner when it comes to myocardial infarction. There is a need for qualitative studies to investigate womens perceived and actual support after a myocardial infarction..

Syftet med denna studie var att undersöka förekomst och svårighetsgrad av urininkontinens hos kvinnor och hur det påverkade deras dagliga liv. Syftet var vidare att studera om kvinnorna sökt hjälp för sin urininkontinens och om de var nöjda med den hjälp de erbjudits. Studien utgjordes av en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Populationen i studien omfattade alla de kvinnor över 18 år som under en dag besökte en framlottad vårdcentral i Dalarna. Totalt delades 416 enkäter ut, varav 397 besvarades och 368 inkluderades i studien.

I en empirisk studie gjordes fyra djupintervjuer angående den psykosociala arbetsmiljön hos kvinnliga undersköterskor och pedagoger. Studien genomfördes på två olika arbetsplatser inom samma organisation. Undersökningen gjordes med syftet att söka en ökad förståelse för medarbetarnas egenupplevda psykosociala arbetsmiljö, och även försöka utröna vilka faktorer som anses påverka och vara viktiga för densamma. En intervjuguide utarbetades, vars intention var att utreda vilka faktorer som informanterna anser särskilt viktig i frågan. Grundstenarna för undersökningen är psykosocial arbetsmiljö och gruppsykologi och i förlängningen även folkhälsa.

Det psykosociala omvårdnadsbehovet kan vara stort hos kvinnor med bröstcancer. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar omvårdnaden av kvinnliga bröstcancerpatienter ur ett psykosocialt perspektiv. I litteraturstudien bearbetades tio vetenskapliga artiklar utifrån detta syfte. Resultatet belyste vikten av självhjälp och psykosocialt stöd från närstående i form av coping-strategier samt kommunikation och bemötande. Det belyste även det professionella stödets betydelse genom kommunikation och bemötande samt vikten av ett holistiskt och personcentrerat engagemang.

Med denna uppsats vill vi synliggöra hur lärare i dans på gymnasiet definierar, tillämpar och undervisar koder och konventioner utifrån ämnes- och kursplaner i Dansteknik (Skolverket, 2011b). Med en fenomenografisk forskningsansats har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med danslärare verksamma på olika gymnasium runt om i Sverige. Resultatet visar att lärarna är överens om att koder och konventioner handlar om uppträdandet i en danssal, om förväntningar på elevens eget ansvar för sin dansträning, respekt för de meddansande, dansgenres estetik och kroppens relation till rummet och riktningar. Gemensamt är också att lärarna utifrån sina egna dansbakgrunder och uppfattningar väljer ut de koder och konventioner de vill upprätthålla och reproducera i sin dansundervisning. Huruvida de förmedlar dessa explicit eller implicit varierar och tas upp i diskussionen, där vi även ser djupare på hur dåtidens traditioner relaterar till nutidens klassrum, dansundervisning i relation till tyst kunskap, koder och konventioner i förhållande till ordning och uppförande samt betygssättning..

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

I Sverige har varje förälder en lagstadgad rätt till ledighet i samband med att familjen utökas med ett barn. Föräldrarna kan själva välja hur ledigheten skall förläggas under den aktuella tidsperioden samt hur den skall fördelas dem sinsemellan, förutom de två månader som är knutna till vardera individ. Dessa kan inte överlåtas. De så kallade pappa/mammamånaderna infördes för att öka uttaget av föräldraledighet hos papporna. En annan reform inom familjepolitiken är jämställdhetsbonusen som introducerades 2008.

Beckman, J & Nilsson, M. Symtom och hälsorelaterad livskvalitet med angina pectoris kopplat till kropp-själ, ur ett genusperspektiv. En litteraturstudie. Examensarbete i Omvårdnad. 15 högskolepoäng .Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva symtom och hälsorelaterad livskvalitet med angina pectoris ur ett genusperspektiv kopplat till människodimensionerna, kropp-själ. Metoden som används är sökning av relevant litteratur databas Pubmed och Cinahl, vilket resuterar i ett urval av kvantitativa artiklar som granskas enligt Polit & Beck (2001).

Skönlitterära texter bidrar till att definiera vilka sociala identiteter, och därmed könsroller, som är möjliga i samhället (Fairclough 2010:75). Undersökningen syftar till att medvetandegöra hur könsroller, och maktstrukturer mellan dessa, reproduceras genom den grammatiska kodningen av romanpersoner i spänningslitteratur.Genom en anpassad systemisk-funktionell transitivitetsanalys (Halliday 2004) undersöks mäns och kvinnors dynamiska potential, samt deras processers riktning och agentivitet. Därtill analyseras i vilken utsträckning män och kvinnor nyttjar talarutrymmet i texten.Materialet består av spänningssekvenser ur tre romaner av Camilla Läckberg, Stieg Larsson och Lars Kepler.Resultaten visar att kvinnor i processfördelningen framstår som mer dynamiska än män, men att mäns processer i större utsträckning riktar sig mot yttre deltagare och påverkar dessa. Kvinnor blir oftare föremål för andras processer och påverkas i lika stor mån som de själva kan påverka. Män dominerar även talarutrymmet.Slutsatsen blir att även om kvinnor framstår som mer dynamiska än män, framstår män som mer handlingskraftiga och förmögna till påverkan än kvinnor..

Bakgrund: Urininkontinens innebär ett ofrivilligt läckage från urinblåsan och betraktas som en naturlig del av åldrande, både ur sjuksköterske- och patientperspektiv. Prevalensen av urininkontinens är störst hos äldre kvinnor, men förekommer även hos yngre kvinnor. Sjuksköterskor anser att den egna kunskapen om urininkontinens behöver utökas. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens. Metod: En litteraturstudie utfördes där tio vetenskapliga artiklar granskades enligt Evans (2002) analysmetod.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av aktiviteter hos unga kvinnor med långvarig smärta.En kvalitativ metod valdes där öppna intervjuer genomfördes med sex unga kvinnor. Smärtan skulle ha varat mer än tre månader,vara odiagnostiserad samt att de blivit utredda på smärtenhet det gångna året. Som analys metod valdes innehålls analys och det slutliga resultatet presenterades i fyra kategorier. "Förändringar är nödvändiga för att klara aktivitet", "Det är viktigt att behålla rutiner i vardagen", "Att göra saker som är värdefulla trots smärta" samt "Omgivningen har stor betydelse". I resultatet framkom det att kvinnorna upplever sig begränsade i sina aktiviteter samt att de har fått anpassa dem på grund av sin smärta.