I arbetet har jag utgått från mina erfarenheter av medieundervisning på min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) där jag upptäckte ett ?glapp? mellan teori och praktik i elevernas arbeten. Utifrån detta upplevda ?glapp? formulerade jag följande frågeställningar: Finns det spår av läroplanens intention i elevers tal om undervisningen, särskilt medieundervisningen? Finns läroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieämnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?Läroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmågan att förhålla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och läser, följer med när eleven talar om och framställer egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat läroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn på undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer från medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.

Syftet med arbetet är att undersöka förskollärarnas syn på begreppet jämställdhet, hur de arbetar med det i praktiken och om det är svårt att omvandla teori till praktik. Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer. Fem förskollärare intervjuades, fyra kvinnor och en man i olika åldrar och med olika lång erfarenhet inom yrket. Arbetet grundas på forskning inom jämställdhet i förskolan. Resultatet visade att jämställdhet för förskollärarna betydde att ge alla barnen samma möjligheter. Förskollärarna såg på begreppet jämställdhet som allas rätt att utvecklas och utmanas oavsett kön, detta låg också till grunden för hur de arbetar med jämställdhet i verksamheten. Tre av fem förskollärare tyckte det var lätt att omvandla teori till praktik, de pekade då på vikten av ett bra arbetslag.

Uppsatsen grundar sig på en empirisk undersökning av hur studenterna på Institutionen för nordiska språk kommaterar. Utfallet analyseras mot bakgrund av Lars-Johan Ekerots teori om en utveckling mot koncentration på prototypfallen. Av undersökningen att döma har Ekerots teori ingen bäring. Resultaten visar att samtidigt som vi tenderar att sätta ut allt färre kommatecken, utbreder sig en anarki i positionsfrågan..

Uppsatsen behandlar insourcing av stödtjänster där fokus ligger på att klargöra tjänstens allt större betydelse för företags kärnverksamheter. Forskningen gällande insourcing av tjänster brister eftersom den inte tar hänsyn till det mervärde som tjänster skapar och den interna kontroll över resurser som insourcing medför. Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera insourcing av stödtjänster. För att uppnå syftet med uppsatsen har teori samlats in som beskriver de aktiviteter ett företag består av. Vidare har teori som beskriver vikten av alla aktiviteter i ett företag behandlats samt teori som beskriver tjänsters särart och vikten av interna relationer.

Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska unga kvinnors upplevelser och hantering av individualisering och identitet samt deras planering inför framtiden. Fem intervjuer genomfördes bland kvinnor i åldrarna 21-26 år och det insamlade materialet analyserades med hjälp av den hermeneutiska metoden. De teoretiska utgångspunkterna hämtas främst från Beck och Beck-Gernsheims teori om individualisering, Giddens teori om självidentitet och Nowotnys teori om tid. Resultatet visar att kvinnorna uppfattar att de lever i samhälle där individualiseringen fortgår, dock upplever de att gamla sociala former finns kvar och fortsätter att påverka deras liv. För att hantera levnadsvillkoren antar kvinnorna en reflexiv självorientering och den återspeglas även vid konstruktionen av identitet och i deras framtidsplanering.

Problembeskrivning: Begreppen företagskultur och mångfald sätts inom litteraturen i motsatsförhållande till varandra där det menas att en stark företagskultur tenderar till likriktning inom personalen medan mångfald kännetecknar olikheter hos människor genom exempelvis kön, ålder och etnicitet. Vi ansåg det därmed vara spännande att genom grundad teori som metod undersöka hur begreppen företagskultur och mångfald förhåller sig till varandra. Ikea har en stark uttalad företagskultur samtidigt som de även arbetar med mångfald. Därför ansåg vi skulle vara ett lämpligt företag för oss att undersöka för att besvara vår ställda problematik. Syfte: Syftet med vår undersökning är att genom grundad teori undersöka om en stark företagskultur hämmar eller främjar mångfalden i ett företag.

Institutionen Konst, Kultur och Kommunikation (K3) på Malmö Högskola beskrivssom en plats för gränsöverskridande forskning och undervisning med engenomgripande koppling mellan gestaltning och teori. Det är långt ifrån någotsjälvklart och diskussionen är ständigt närvarande om vad det egentligen betyder ochhur det ska spegla metoder och innehåll i utbildningarna. Detta arbete är endiskursanlys kring begreppen teori och gestaltning för att synliggöra ochproblematisera olika synsätt och positioneringar inom K3. Empirin består avdeltagande observationer och videodokumentation av två personalkonferenser påtemat teori och gestaltning. Materialet analyserades för att undersöka vilka diskurseroch vilka positioner som kan urskiljas och hur de möts.

Omfattande forskning inom området interaktion har gjorts för att förstå hur individer interagerar, och hur strukturer påverkar denna interaktion. Rika och komplexa förklaringar har givits genom strukturationell teori som förklarar interaktion utifrån såväl aktör och struktur som föränderlighet och stabilitet. Dessa beskrivningar har varit mycket omfattande, varför syftet med denna undersökning är att använda strukturationell teori till att undersöka interaktion på en arbetsplats, utifrån en liten mängd data. Intervjuer gjorda på en mediaredaktion och transkriptioner användes till en deduktiv tematisk analys. Analysen visade flera interaktionsstrukturer i temana: Kommunikation, Makt och Normer.

171 miljoner människor i hela världen har diabetes enligt World Health Organisations (WHO) senaste undersökning år 2000. Den kroniska sjukdomen påverkar individens hälsa och syftet med magisteruppsatsen är att undersöka om diabetiker har fler sjukskrivningstillfällen och sjukskrivningsdagar än icke-diabetiker? Uppsatsen empirisk data kommer från HILDA (Health and Individuals Longitudinal Data and Analysis) och teorin baseras på Grossmans ekonomiska teori om individens hälsoinvesteringsbeteende (2000) samt Kristian Bolin et als (2002) utökning av Grossman teori. Ekvationerna i uppsatsen bygger på teorin men det är nya hälsomått på efterfrågan på och investeringen i hälsa; sjukskrivningsdagar ? respektive sjukskrivningstillfällen.

Med utgångspunkt i George Lakoff och Mark Johnsons teori om den konceptuella metaforen analyseras i denna uppsats bildspråket i opionsjournalistiska texter som behandlar frågan om individualiserad föräldraförsäkring. Därtill anläggs med hjälp av Yvonne Hirdmans teori om genussystemet ett genuserspektiv, för att undersöka om metaforerna är könade och/eller reproducerar det binära könstänkandet. Materialet är hämtat från DN, Aftonbladet, Expressen och SvD under perioden januari 2010-novmeber 2013. .

Den här kandidatuppsatsen har undersökt applicerbarheten av Michael C. Jensens teori om fientliga förvärv med både framgångsrik och ej framgångsrik utgång på den svenska aktiemarknaden mellan år 1995 till 2008. Totalundersökningen har funnit 44 fientliga förvärvssituationer på de officiella marknadsplatserna för aktiehandel under den granskade tidsperioden, varav 24 var framgångsrika och 20 ej framgångsrika. Genom att imitera Jensens tillvägagångssätt har konsekvenserna av de fientliga förvärven på både målföretag och förvärvande parter analyserats vid ett givet antal periodstudier med hjälp av måttet överavkastning. Överavkastningen har vägts mot respektive periodstudies antal och därmed har den vägda genomsnittliga överavkastningen räknats fram.

Syftet med uppsatsen är att identifiera de faktorer som ligger till grund för företagens underlåtelse att göra nedskrivningar trots extern indikation på nedskrivningsbehov. Undersökningsansats är induktiv. Metoden för undersökningen är en fallstudie genom en dokumentstudie och e-post intervjuer. Data i datainsamlingen är av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Utifrån analysen av det empiriska resultatet görs det försök att förklara agentteorin, positiv redovisningsteori och institutionell teori.

Uppsatsen behandlar insourcing av stödtjänster där fokus ligger på att klargöra tjänstens allt större betydelse för företags kärnverksamheter. Forskningen gällande insourcing av tjänster brister eftersom den inte tar hänsyn till det mervärde som tjänster skapar och den interna kontroll över resurser som insourcing medför. Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera insourcing av stödtjänster. För att uppnå syftet med uppsatsen har teori samlats in som beskriver de aktiviteter ett företag består av. Vidare har teori som beskriver vikten av alla aktiviteter i ett företag behandlats samt teori som beskriver tjänsters särart och vikten av interna relationer.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt facklitteratur avsedd fo?r la?rare och la?rarstudenter i a?mnet svenska som andraspra?k reproducerar den koloniala skillnadsdiskursen. Jag har med sto?d i framfo?r allt postkolonial teori gjort en textanalys av en antologi inom a?mnet andraspra?ksforskning och funnit att den koloniala diskursen oavsiktligt reproduceras genom fo?rmedlingen av en statisk kultursyn, fo?renklande dikotomier och en assimilationsideologi. Min slutsats a?r att detta riskerar att fa? kontraproduktiva konsekvenser fo?r andraspra?ksundervisningen och att la?rare i svenska som andraspra?k beho?ver ett medvetet kritiskt fo?rha?llningssa?tt i sin hela fo?rsta?else av a?mnet. .

Då humor spelar en stor roll i våra vardagliga liv, inte minst som förmedlare av seriösa samhällsfenomen (Palmer, 2004), kändes det intressant för oss att belysa en medieform som har såväl humor som samhällspolitiska ämnen på agendan. I anknytning till vårt syfte och våra frågeställningar, vilka innefattar en jämförelse mellan två utvalda avsnitt ur TV-serien Parlamentet, har vi använt oss av två teoretiska utgångspunkter; narrativ teori och samtalsanalys. Vi har arbetat med en kvalitativ och textanalytisk metod och applicerat de teoretiska utgångspunkterna narrativ teori och samtalsanalys till vårt empiriska material i analysen. De begrepp vi valde ur narrativ teori är Mishlers modell, innehåll och humor som berättarstrategi, och ur samtalsanalysen valde vi att fokusera på struktur, tur- och turtagning och multimodalitet. Vi har låtit begrepet politikens medialisering fungera som en fond till vår studie, och vi har följt upp våra resultat genom dessa glasögon i slutdiskussionen. Analysen visar att det finns likheter, men framför allt skillnader mellan avsnitten, ur både narrativ och samtalsanalytisk synvinkel. Med hjälp av teorin har vi studerat helheter och delar ur avsnitten för att kunna ge en övergripande bild av vår analys.