Denna kvalitativa studie med hermeneutisk ansats har som syfte att åskådliggöra och konkretisera begreppet estetiska lärprocesser, sett genom drama som metod i ämnesundervisning. Forskningsfrågorna är Hur kan estetiska lärprocesser förstås genom drama som metod i ämnesundervisningen? och Vad krävs av drama för att estetiska lärprocesser ska uppstå? Deltagande observationer samt två intervjuer har genomförts för att undersöka ett projekt där drama använts sommetod för tema Rymden i årskurs två. Mot en bakgrund av sociokulturell teori om lärande samt Lindströms modell för estetiskt lärande görs tolkningen att estetiska lärprocesser kan uppstå i drama som metod i ämnesundervisning när extra stor vikt läggs vid de tre delarna reception, produktion och reflektion samt när en fiktiv situation skapas tillsammans med deltagarna, genom t.ex. lek, berättande och känslor, så att en upplevelse av estetisk fördubbling blir möjlig..

Syftet med detta arbete är att undersöka tre lärares arbete med läsförståelse, samt se om de har förändrat sina undervisningsmetoder när det gäller läsförståelse efter den nya läroplanen Lgr 11. Jag har presenterat tidigare forskning och litteratur som behandlar ämnet läsförståelse. Studien utgår från Vygotskijs sociokulturella teori för inlärning. En central tankegång i denna teori är att barn utvecklas i samspel med andra och att den sociala omgivningen har en stor inverkan. Med hjälp av kvalitativa undersökningsmetoder, vilket innebär intervju och fokusgruppsintervju, har jag tagit reda på lärarnas undervisningsmetoder gällande läsförståelse. Resultatet av studien visar att det har kommit material om undervisningsmetoder i läsförståelse som lärarna använder sig mer eller mindre.

Syftet är att undersöka vilka ifrågasättanden av nuvarande styrdokument och kunskap som kan ha lett till utvecklandet och genomförandet av gymnasiereformen Gy 2011. Med ifrågasättande av kunskap menas att vedertagen kunskapsutveckling och tankesätt får fortgå så länge inga röster höjs som ifrågasätter den, detta sker med utgångspunkt i Thavenius teori. Studien innefattar vidare vilka förhandlingar, mellan forskarsamhället och statsmakten som eventuellt har gjorts vid framtagandet av den nya reformen. I enighet med Odéns teori om hur förhandlingar uppstår när det sker förslag på förändringar, jag skall därför undersöka om det går att urskilja några sådana vid framtagandet av Gy2011, med fokus gällande historieämnet. Syftet med studien är att:skapa en bild av vad som teoretiskt sett styr gymnasieskolans undervisninghur och varför detta åstadkommits skillnader mot tidigare läroplan och kursmål samt vad man önskar uppnå med gymnasiereformen.

Denna uppsats behandlar de relativa prisökningar som skett för snusprodukter i Sverige och vill undersöka om dessa har lett till minskad efterfrågan som nationalekonomisk teori föreslår. Utifrån teori och tidigare forskning har en efterfrågemodell konstruerats för att möjliggöra en statistik undersökning.Variablerna som ingår i modellen är inhämtade från Statistiska centralbyråns prisenhet och Swedish Match AB och inkluderar prisuppgifter för varor, försäljningsstatistik och disponibel inkomst under tidsperioden 1999-2009.Resultaten från regressionsanalyser för tidsseriedata visar på att de ökade priserna har haft en negativ inverkan på efterfrågan på snus under den gällande tidsperioden, men att denna effekt varit förhållandevis liten..

Syftet med denna fallstudie var att undersöka arbetarnas upplevelser av styrda förändringar inom en tillverkningsindustri och öka kunskapen om hur styrda förändringar upplevs och varför de upplevs som de gör bland just arbetarna på golvet. Detta valde vi att göra genom en fallstudie med en fenomenologisk och deskriptiv ansats. I denna fallstudie hade vi kvalitativa semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig empirikälla och vi grundar större delen av fallstudien på de åtta intervjuer vi genomförde. I analysen av vår fallstudie byggde vi upp en lokal teori som grundades i Antonovskys (2005) KASAM-teori. Vi kunde genom vår lokala version av KASAM göra konstaterandet att känslan av att ha tillgång till ledningen är helt avgörande för en känsla av sammanhang och hur produktionspersonalen upplever förändringar i fallet Plastikos AB.

Syftet med arbetet är att lyfta fram pedagogernas perspektiv och hur de ser på miljön som finns kring barnen i deras fria lek. Syftet är också att teckna en bild av hur pedagogerna tänker kring miljön, som den tredje pedagogen när det gäller barn lärande utveckling.Jag har använt mig av litteratur som är baserad på forskning och teori om miljön, som har viktig förutsättning för barns utveckling. Jag har även tagit del av litteratur som beskriver om hur viktig, den pedagogiska medvetenheten är. När det gäller kunskapen om miljöns utformning och betydelse för barns fortsatta lärande. Jag har använt mig av det sociokulturella perspektivet.

Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i trickle-teorin och trickle-effekten undersöka attityden hos olika konsumentgrupper av Cheap Monday, för att se om teori och empiri överensstämmer. Vi vill se hur tricklandet och teori om adoptionsprocessen ser ut för varumärket, då vi anser att konsumentbeteende för enskilda varumärken inte studerats tillräckligt. Primärdata har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer med stamkunder och återförsäljare och en kvantitativ enkätundersökning har genomförts på tre gymnasieskolor i Lund. Sekundärdata har hämtats från litteratur i form av böcker, artiklar, uppsatser och elektroniska källor. Insamlad data har sedan analyserats utifrån vår referensram och slutsatser har därefter fastställts.

Rektor och lärare på Luleå Gymnasieby, Kvarteret Kungsfågeln upplevde att eleverna på ett industritekniskt program (I-Tek) tappade studiemotivationen från årskurs ett till tre. Syftet med undersökningen var att undersöka vad det är som motiverar eleverna vid I-Tek programmet, samt att undersöka om det fanns några skillnader mellan årskurserna. Det var även av intresse att undersöka vad som kan öka studiemotivationen. Metoden som användes var enkäter och halvstrukturerade intervjuer, utformade utifrån Vrooms förväntansteori (refererad av Dipboye, 1994), Herzberg två-faktor teori (Herzberg, Mausner, & Snyderman, 1959) och Maslows behovshierarki (1982). Resultaten visade att jobbmöjligheterna efter utbildningen, intresset för ämnet och det praktiska arbetet var de främsta motivationsfaktorerna.

Rektor och lärare på Luleå Gymnasieby, Kvarteret Kungsfågeln upplevde att eleverna på ett industritekniskt program (I-Tek) tappade studiemotivationen från årskurs ett till tre. Syftet med undersökningen var att undersöka vad det är som motiverar eleverna vid I-Tek programmet, samt att undersöka om det fanns några skillnader mellan årskurserna. Det var även av intresse att undersöka vad som kan öka studiemotivationen. Metoden som användes var enkäter och halvstrukturerade intervjuer, utformade utifrån Vrooms förväntansteori (refererad av Dipboye, 1994), Herzberg två-faktor teori (Herzberg, Mausner, & Snyderman, 1959) och Maslows behovshierarki (1982). Resultaten visade att jobbmöjligheterna efter utbildningen, intresset för ämnet och det praktiska arbetet var de främsta motivationsfaktorerna.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken.Syftet är att visa hur värdet på en option hos ettrentingbolag förhåller sig till en optionsvärdering utifrån en traditionell teoretisk modell. Häri ingår också i syftet att skapa förståelse för hur rentingbolaget prissatt sin option. Vidare är ett delsyfte att beskriva hur en del av kunderna ser på värderingen av den option de har i avtalet med rentingbolaget.Vårt angreppssätt är deduktivt då vi utifrån befintlig teori har utformat en lämplig värderingsmodell. Vi har valt en kvalitativ forskningsmetod och med hjälp av en fallstudie undersökt ett fallföretag och en analysenhet, ett optionskontrakt.Teorin vi har använt oss av är optionsteori, binomial optionsvärdering och teori kring volatiliteten har hjälpt oss att värdera fastighetsoptionen i fråga.Undersökningar har visat att varken kunder eller Skandrenting använder sig av någon teoretisk optionsvärderingsmodell. Skandrentings option visade sig vara undervärderad i förhållande till vår teoretiska beräkning..

När en ung person är misstänkt för brott är det vanligt att åklagarmyndigheten skickar en begäran om yttrande från socialtjänsten enligt 11§ (1964:167) lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Syftet med denna studie är att undersöka om och på vilket sätt kön spelar roll i de bedömningar som socialsekreteraren gör. Jag har i studien granskat ett antal yttranden enligt 11§ (1964:167) lagen med särskilda bestämmelser för unga lagöverträdare. Arbetssättet i studien kan liknas vid den hermeneutiska cirkeln då jag under hela studiens gång har arbetat parallellt med både teori, tidigare forskning och empiriskt material och därmed pendlat mellan del och helhet. Som teoretiskt underlag för studien har jag använt mig av Yvonne Hirdmans teori kring genussystem och genuskontrakt.

Läroböcker är en viktig del i biologiundervisningen. Hur dess innehåll presenteras och formuleras är betydelsefullt då dessa bidrar till att forma allmänhetens syn på biologi och könsskillnader. Syftet är att granska och redogöra för hur djurs beteende som är kopplat till reproduktionen redovisas i naturvetenskapliga läroböcker utifrån ett genusperspektiv. Urvalet består av fyra stycken biologiböcker som används i gymnasial undervisning i Sverige på det naturvetenskapliga programmet. Fokus har legat på de delar i läroböckerna som beskriver sexuell selektion och reproduktion.

Denna uppsats hanterar hur kvinnliga karaktärer porträtteras i romantisk komedi genom att närmare studera begreppet ?Manic Pixie Dream Girl?. Detta begrepp leder till missförstånd om kvinnans roll i filmens värld och skapar diskussioner om jämställdhet och västerländsk berättarkultur. Syftet med denna uppsats är att undersöka två kvinnor i två olika romantiska komedier uppfyller de kriterier som nämns av Manic Pixie Dream Girl-begreppets myntare, Nathan Rabin, har lagt fram och om det således är motiverat att argumentera att karaktärerna upprätthåller sexistiska synsätt. Den teoretiska grund som uppsatsen bygger på kommer främst från feministisk teori, men även från Laura Mulveys teori om skopofili och den manliga blicken.

Inom det företagsekonomiska ämnesområdet har Johanson och Vahlnes Uppsalamodell sedan 1970-talet varit en dominerande teori vad gäller företags internationaliseringsprocesser. Enligt denna teori bör företag gradvis expandera internationellt och inhämta kunskap om utländska marknader innan en expansion genomförs. I kontrast till denna har på senare år Born Global, en teori som ifrågasätter Uppsalamodellen, vunnit mark. Detta då det har blivit allt vanligare att företag redan initialt expanderar till avlägsna marknader utan att inneha den kunskap som Uppsalamodellen förespråkar. Då Uppsalamodellen fokuserar på vinstdrivande tillverkande företag är syftet med denna uppsats att analysera Uppsalamodellens relevans i förhållande till de icke vinstdrivande tjänsteorienterade hjälporganisationerna Läkare Utan Gränser och Läkarmissionen, vilka kan anses vara exempel på Born Globalföretag.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om Generation Y ställer krav på kommunikation iinteraktionen mellan dem och deras chefer, och om kommunikationen de efterfrågar är envägs- eller tvåvägskommunikation. Vidare har uppsatsen berört om detta krav på kommunikation är någonting som efterfrågas av medarbetarna i Generation Y när det kommer till chefers hantering av löskopplingen mellan den informella och formella strukturen i organisationer. Teoretisk utgångspunkthar varit institutionell teori och kommunikation samt studier om Generation Y. Metoden som använts för insamling av empirisk data har varit enkätundersökning och personlig intervju, vilka främst utgått ifrån medarbetarperspektivet. Resultatet av studien visar att det Generation Y vill ha en tvåvägskommunikation med sin chef, både när det gäller det dagliga arbetet och när det gäller organisationens långsiktiga arbete..