Green Cargo är den största aktören för godstransporter på järnväg i Sverige. Dotterbolaget Road&Logistics erbjuder kombinerade transporter bestående av järnväg och lastbil. Järnvägen utnyttjas för de långväga transporterna och lastbilarna för slingtrafiken. Med hjälp av crossdockingterminaler samlastas även gods från olika lastbärare till en enhet. Detta för att optimera kapacitetsutnyttjandet, vilket ger synergieffekter i form av miljövinster och sänkta kostnader.

Vid byggprojektering skall flera krav på byggnaden uppfyllas, alltifrån konstruktionens bärförmåga till en bra inomhusmiljö. Byggnaden skall även vid eventuell brand vara utformad så att människorna som vistas där inte utsätts för fara. Kraven är funktionsbaserade vilket innebär att kravet är ett tillfredställande skydd medan utformningen av den tekniska lösningen är fri. I och med att den tekniska lösningen är fri kan innovativa kostnadseffektiva lösningar eftersträvas. En del av brandskyddet ligger i utformningen av ventilationssystemet, där brandgasspridning mellan brandceller inte är önskvärt eftersom brandgaser äventyrar personsäkerheten.

Under 90-talet uppdagades övergödningsproblematiken i Östersjön, varför omgivande länder enades gällande åtgärder för att minska problemen. De svenska reningsverk som genom sina utsläpp av kväve och fosfor påverkade Östersjön tvingades då införa gränsvärden för kväve- och fosforutsläppen. Vid Arboga reningsverk, vars recipient är Arbogaån som mynnar i Galten, Mälaren, har kvävereducering sedan en tid tillbaka varit i drift. Dock krävdes från och med år 2012 att totalkvävehalten i utgående avloppsvatten ej översteg 15 mg tot-N/l. Införandet av detta gränsvärde resulterade i åtgärder för att minska kväveutsläppen.Rejektvattenbehandling är en vanlig metod för att minska halterna totalkväve i utgående avloppsvatten.

Berggren, O. (2014) COMSOL Multiphysics ? Ett energitekniskt analysverktyg vid numerisk simulering av köldbryggor och analys av fukt i konstruktionsdetaljer. Examensuppsats i ämnet energiteknik. Institutionen för tillämpad elektronik och fysik vid Umeå Universitet.Konsultföretaget Tyréns har vid sitt kontor i Umeå önskat att utvärdera tillämpningen av programvaran COMSOL Multiphysics.

IBC Robotics är ett företag som sysslar med automatiserad rengöring av fraktcontainrar genom torrisblästring. Denna rengöringsmetod går ut på att en industrirobot som rör sig på en vagn åker in i containrar för att rengöra ytorna. Metoden är dock idag enbart anpassad för containrar av 20-fotsdimensioner. Företaget vill därför undersöka metodens tillämpning till större storlekar och även om möjligt till andra installationer.Detta projekt är en fortsättning av ett tidigare projekt utfört år 2010 där man utvecklade den befintliga lösningen (automatisk rengöring av 20-fotscontainrar). Jag var själv delaktig i projektet och genomförde ett examensarbete [1] där jag genomförde olika hållfasthetsberäkningar och analyser av konstruktionen.Detta examensarbete har som syfte att föreslå olika konceptlösningar som tillåter användning av rengöringsmetoden för olika containerstorlekar och applikationer.

I januari 2008 ingick Vägverket ett avtal med Hochtief-Oden-Tunnelling, ett konsortium bestående av det tyska företaget Hoechtief Counstruction Ag samt den Svenska aktören Oden Anläggningsentreprenad AB. Entreprenaden avsåg byggandet av Norra Länken etapp 51 betongtunnel Värtan.Byggandet av NL 51 har fram till juni 2010 omfattat moment som grundläggning, väg- och betongarbeten, schaktning och därmed även provisoriska stödkonstruktioner. I mars 2009 upprättades en provisorisk spontvägg i anslutning till betongtunneln. Vi har i denna rapport undersökt lasteffekterna på sponten utifrån två metoder, analytisk samt numerisk beräkning. I enlighet med Vägverkets önskemål har Geomind KB granskat entreprenadens konstruktionshandlingar utförda av Hoechtief AG.Denna rapport består av en fallstudie för vilket vi studerat två enskilda sektioner ur spontkonstruktionen tillhörande NL 51.

I januari 2008 ingick Vägverket ett avtal med Hochtief-Oden-Tunnelling, ett konsortium bestående av det tyska företaget Hoechtief Counstruction Ag samt den Svenska aktören Oden Anläggningsentreprenad AB. Entreprenaden avsåg byggandet av Norra Länken etapp 51 betongtunnel Värtan.Byggandet av NL 51 har fram till juni 2010 omfattat moment som grundläggning, väg- och betongarbeten, schaktning och därmed även provisoriska stödkonstruktioner. I mars 2009 upprättades en provisorisk spontvägg i anslutning till betongtunneln. Vi har i denna rapport undersökt lasteffekterna på sponten utifrån två metoder, analytisk samt numerisk beräkning. I enlighet med Vägverkets önskemål har Geomind KB granskat entreprenadens konstruktionshandlingar utförda av Hoechtief AG.Denna rapport består av en fallstudie för vilket vi studerat två enskilda sektioner ur spontkonstruktionen tillhörande NL 51.

Introduktion: I nuläget är Röntgenmammografi det första valet vid bröstcancerdiagnostik och har en genomgående sensitivitet på 78- 85 %. Vid avbildning av tätare bröstvävnad sjunker sensitiviteten och specificiteten för Röntgenmammografi och antalet falska positiva resultat ökar, vilket leder till onödiga biopsier,          Under 1990-talet utvecklades Breast Specific Gamma Imaging (BSGI) (Aktolun et al. 1992). BSGI är en teknik utvecklad för bröstavbildning. Tanken var att BSGI skulle komplettera Röntgenmammografi vid avbildning av tätare bröstvävnad.          Studier från Palmedo et al.

I denna studie var huvudsyftet att bestämma de mekaniska friktionsförlusterna i en standardturboladdare för personbilar. För framtida arbete skulle resultatet ligga till grund för en formelsom beskriver friktionsförlusterna i turboaggregatet beroende på dess olika driftpunkter.I den metod som används för att uppskatta friktionsförlusterna ingick numerisk simulering,analytiska beräkningar och mätteknik. Isoviskösa simuleringsmodeller för radiallager ochaxiallager utvecklades och användes för att simulera lagerfriktion. Dessutom användes analytiskaberäkningar baserade på Petroff?s ekvation för att bestämma friktionsförlusterna.

Detta examensarbete syftar till att utreda vilka skillnader som råder mellan livslängdsprovning för transmissioner i rigg respektive fält för hjullastare på Volvo Construction Equipment (Volvo CE). Hjullastare benämns maskin i den följande texten. Uppgiften har delats upp i tre delar; ? Kartläggning av riggens uppbyggnad samt vilka tester som utförs i rigg respektive maskin i dagsläget. ? Analysera vilka effekter dagens skillnader i testning har på de transmissioner som provas i rigg respektive maskin.

Introduktion: I nuläget är Röntgenmammografi det första valet vid bröstcancerdiagnostik och har en genomgående sensitivitet på 78- 85 %. Vid avbildning av tätare bröstvävnad sjunker sensitiviteten och specificiteten för Röntgenmammografi och antalet falska positiva resultat ökar, vilket leder till onödiga biopsier,          Under 1990-talet utvecklades Breast Specific Gamma Imaging (BSGI) (Aktolun et al. 1992). BSGI är en teknik utvecklad för bröstavbildning. Tanken var att BSGI skulle komplettera Röntgenmammografi vid avbildning av tätare bröstvävnad.          Studier från Palmedo et al.

Målet med examensarbetet har varit att ta fram ett fungerande förslag på befintligt vattensystem mellan motor och retarder, som är billigt, monteringsbart, har låg vikt och lång livslängd i fordon. Retarder är en hjälpbroms och har som främsta uppgift att minska slitage på de ordinarie bromsarna.För att lösa detta gjordes först en nulägesbeskrivning där kylvattenröret kartlades. Därefter intervjuades Scania personalen på Retarder och det resonerades kring tidigare konstruktioner gjorda på området.De teorier som användes var monteringsanpassad konstruktion (DFA), tillverkningsanpassad konstruktion (DFM), miljöanpassad konstruktion (DFE), feleffektanalys (FMEA) och Scania produktions system (SPS).För att säkerställa vilken typ av material och tillverkningsmetod som ska användas i konstruktionen gjordes ett "out of the box" tänkande. Informationen som framkom pekade på att dimensionen borde optimeras, det betydliga materialet ändras och att fästena på kylvattenröret borde elimineras. Detta för att erhåll en billigare, lättare och mer monteringsvänligare konstruktion.Konstruktionsförslaget är ett kylvattenrör med fästen som är av bockad plåt och som monteras på gummirör för att dämpa vibrationerna.

Norrvatten är ett kommunalförbund som förser Stockholms norra kommuner med dricksvatten. Norrvatten har fyra grundvattentäkter som skulle kunna fungera som reserver vid ett eventuellt ledningsbrott eller förorening av den ordinarie ytvattentäkten, Mälaren. Målet är att uttaget från Mälaren vid behov ska kunna ersättas i upp till en månad.  De befintliga grundvattentäkterna har i dagsläget inte den vattentillgång som behövs för detta. Grundvattengruppen har på uppdrag av Norrvatten gjort en genomgång av tidigare undersökningsmaterial, driftdata och kompletterande fältbedömningar som visade att konstgjord grundvattenbildning i form av infiltration skulle kunna vara en lämplig lösning på problemet med grundvattentäkternas begränsade vattentillgång.

Fler och fler passivhus byggs i Sverige. Med välisolerade hus kan det dock uppkomma problem med höga inomhustemperaturer sommartid. Majoriteten av alla småhus som kan definieras som passivhus byggs idag med lätt stomme av trä. Detta gör att man går miste om den termiska energilagring som sker i en betongstomme. Termisk energilagring i byggnader är fördelaktigt och ger ofta upphov till jämnare inomhustemperaturer och ett lägre uppvärmningsbehov. Genom att montera vaxgranulatskivor på innerväggar och i tak kan även en lätt stomme få betongstommens goda termiska egenskaper.

Bakgrund: En ökad internationalisering och fler dotterföretag i länder med hög inflation har inneburit att svenska företag utsätts för olika risker såsom valutarisker och köpkraftsdifferenser. En redovisad vinst i utlandet betyder inte alltid en vinst i moderbolagets valuta. I slutet av 80-talet var val av metod mer eller mindre godtyckligt och det finns olika åsikter om hur omräkningen ska gå till. Att företagen använder olika metoder försvårar jämförbarheten. I och med ett EU-beslut kommer Sverige och övriga EU-länder från 2005 tillämpa IASBs internationella redovisningsrekommendationer, vilket innebär vissa förändringar som svenska koncerner måste ta ställning till.