Syftet med denna C-uppsats var att undersöka hur skolpersonalen upplever det stöd som finns tillgÀngligt för eleverna pÄ skolan. Studien genomfördes pÄ en skola i VÀstsverige dÀr tillvÀgagÄngssÀttet i studien var intervjuer med sex personer ur skolpersonalen. Deltagarna i undersökningen var sex personer med olika arbetsuppgifter pÄ skolan dÀr professionerna: skolsköterska, skolkurator och lÀrare innefattades. Metoden som anvÀndes var kvalitativ metod. Det finns vÀldigt fÄ forskningsrapporter som belyser frÄgestÀllningar om elevhÀlsans tillgÀnglighet sett ur ett personalrelaterat perspektiv inom den kvalitativa forskningsmetoden.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina Äterkommande hÀlsosamtal och hÀlsobesök en unik möjlighet att trÀffa alla elever och dÄ stÀlla frÄgan om de blivit utsatta för vÄld i hemmet. Det Àr en svÄr uppgift att stÀlla frÄgan om vÄld. Skolsköterskan Àr en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att frÄga barn om vÄld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor frÄn förskoleklass och till Ärskurs nio.

Jag tÀnker med denna rapport visa vilka informationsskyldigheter polisen har mot brottsoffer, och hur brottsoffer tycker att polisen lever upp till dessa. Jag kommer Àven visa pÄ eventuella problem med uppgiften att informera brottsoffer pÄ ett korrekt sÀtt. Polisens informations och underrÀttelseskyldighet kommer jag att klarlÀgga efter lagtext, och dÄ frÀmst genom Förundersökningskungörelsens regler om polisens informationsskyldighet i § 13. Med hjÀlp av intervjuer av poliser pÄ olika myndigheters brottsoffergrupper kommer jag Àven att ta reda pÄ om de i sitt arbete ser nÄgra problem med informationen, eller om de tycker att den fungerar som den ska. Via litteratur ska jag i detta arbete ocksÄ visa om brottsoffer anser att polisens information har nÄtt ut till dem enligt reglerna.

I syfte att förbÀttra kunskapslÀget kring mÀnniskors beteenden vid brÀnder och utrymningar studerades fyra brandsituationer hÀmtade frÄn ett flertal verkliga hÀndelser ur ett beslutsfattande- och riskbedömningsperspektiv. Det teoretiska underlaget hÀmtades ur Kahnemans och Tverskys forskning kring heuristiker (Kahneman och Tversky, 1974; Kahneman, Slovic & Tversky, 1982; Gilovich, Griffin & Kahneman, 2002). För ÀndamÄlet anvÀndes tre heuristiska regler: tillgÀnglighet, representativitet och affekt. Dessa tre heuristiker möjliggör ögonblickssnabba riskbedömningar genom att allt utom en sÀrskild variabel bortses frÄn i beslutsprocessen. NÀr mÀnniskor blir stressade tenderar de att förlita sig mer pÄ heuristiker i sina bedömningar.

Ur ett historiskt perspektiv har hedgefonder som grupp klarat sig bra i finansiella kriser, vilket tyder pÄ att deras strategier och förvaltning fungerar. De omgÀrdas av friare placeringsregler Àn traditionella fonder vilket gör att korrelationen med marknaden (SIXRX) Àr lÄg. Eftersom dagens ekonomiska kris Àr den vÀrsta pÄ lÀnge Àr det intressant att undersöka om hedgefonder lyckats Àven i denna kris. Syftet Àr att ta reda pÄ hur hedgefonder med sitt sÀte i Sverige har presterat i den nuvarande ekonomiska krisen, i jÀmförelse med hur de presterade under ITkrisen. Förklaringar till hedgefondernas prestationer söks i deras förutsÀttningar och strategier i relation till varandra och andra fonder.Resultatet av undersökningen visar att hedgefonder med sitt sÀte i Sverige har presterat sÀmre i den nuvarande krisen Àn under IT-krisen.

Borgensinstitutet Àr ett mycket gammalt juridiskt idé. RÀttsreglerna frÄn 1734 Àr fortfarande tillÀmpliga. Dessa regler Äterfinns i HB 10 kap. 8-12§§. PÄ grund av den Äldersstigna lagstiftningen har rÀttspraxis en stor betydelse vid tillÀmpningen av borgen.

Sammanfattning Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur medborgardeltagandet kan se ut i planeringsprocessen. Vi undrade hur den hÀr metoden kan pÄverka utformningen av ett planförslag. Kandidatarbetet belyser teorier om hur man tar tillvara pÄ brukarnas upplevelser. Samt hur man kan omvandla resultatet av upplevelser till ett planförslag vid omgestaltningen av ett omrÄde. Arbetet har resulterat i ett planförslag över Rönninge torg i Salems kommun.

This is an essay about journalism and the ethical norms of journalism. Four famous cases have been analyzed; Watergate, News of the World, Joy Rahman and Bill Clinton. When analyzing we used the theories of Denis McQuail and the ethical guidelines of the Swedish Journalist Association. We have also used the ideas of utilitarianism to analyze the chosen cases.We aimed to analyze the roles of the journalists involved and found that the ethical norms are customizable to each and every case. In the Watergate-case the journalists act somewhat in contrast to the ethical guidelines but do so in order to favor the public, which makes it approvable.

Examensarbetet FörskolegÄrden ? möjligheter, begrÀnsningar och platser, har som syfte att belysa frÄgorna: Vad vÀljer barnen att göra pÄ förskolegÄrden? Vilka möjligheter finns pÄ förskolegÄrden? Vilka begrÀnsningar finns pÄ förskolegÄrden? och Vilka Àr barnens platser pÄ förskolegÄrden? Som hjÀlp för att belysa dessa frÄgor har observationer och barnsamtal genomförts pÄ en förskola. Resultatet visar att barnen Àr sysselsatta pÄ olika sÀtt, pÄ förskolegÄrden men med en stor övervikt av fysiska aktiviteter som att springa och klÀttra. Andra intressanta aktiviteter som resultatet visar Àr hur barn anvÀnder och manipulerar material. Möjligheter och begrÀnsningar vi sÄg i resultatet handlar om regler, förskollÀrares förhÄllningssÀtt och tillgÄng till material samt gÄrdens utformning. PÄ grund av förskolegÄrdens tillgÄng till naturmaterial var visst material, sÄsom ekollon och pinnar, alltid tillgÀngligt.

Denna studie har som syfte  att  beskriva, tolka och förstÄ ungdomsjobbarnas upplevelser  av  sin introduktion som  nyanstÀlld inom sÀrskilt boende. FrÄgestÀllningar i studien Àr  ?Hur beskriver ungdomsjobbarna den formella introduktionen?? samt ?Beskriver ungdomsjobbarna nÄgon form av informell introduktion och i sÄ fall hur beskriver de den??. Metoden Àr kvalitativ och datainsamlingen har skett med hjÀlp av intervjuer. I studien deltog 6 ungdomsjobbare som anstÀlldes inom sÀrskilt boende Äret 2012 i UmeÄ kommuns projekt ?ungdomsjobbare?.

VÄrt syfte med arbetet har varit att belysa relationen mellan den pedagogiska miljön och barns uppmÀrksamhet i förskolan. I vÄr uppsats har vi velat ta reda pÄ hur pedagoger i förskolan genom sitt arbetssÀtt och sina arbetsmetoder, kan öka möjligheterna för barn att behÄlla uppmÀrksamheten samt vilken roll den pedagogiska miljön har för barns uppmÀrksamhet. Vi har tittat pÄ vad litteraturen sÀger om detta.Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt intervjuer, har vi fÄtt fram ett resultat om pedagogernas arbetssÀtt och den pedagogiska miljön i praktiken. Det resultat vi fick fram visar att pedagogerna betonar relationen och det positiva mötet med barnet som mycket viktigt. En grundlÀggande metod som majoriteten anvÀnder Àr att dela in barnen i mindre grupper.

Studiens syfte Àr att undersöka orsakerna som invandrarkillar har nÀr de vÀljer fotboll före andra sporter, samt varför vÀljer de att spela fotboll tillsammans med andra invandrarkillar i en invandrarförening. Huvudsyfte Àr att undersöka om fotbollen i det fallet fungerar som integrationsfaktor.För att fÄ svar pÄ detta anvÀnder jag mig av följande frÄgestÀllningar:Vilka Àr orsakerna till att invandrarkillar vÀljer fotbollen före andra sporter?Varför vÀljer de att spela fotboll i ett invandrarlag?Har fotbollen nÄgon inverkan för deras integration?För att uppnÄ mitt syfte har jag intervjuat fem invandrarkillar som spelar fotboll i en invandrarförening. För att fÄ inblick i andra aktörers resonemang omkring invandrarkillars förhÄllningssÀtt till regler och till andra aktörer, intervjuade jag ocksÄ nÄgra fotbollsspelare med svensk bakgrund, samt fotbollsdomare och trÀnare.Resultatet visar att killarna i min studie Àr integrerade i det svenska samhÀllet, fast de uppfattar sig inte som svenskar. Genom fotbollen, skolan och andra arenor har de integrerat i det svenska samhÀllet och samtidigt lyckats att behÄlla sin kultur och vÀrderingar.

Arbetsförmedlingen Àr den myndighet i Sverige som har lÀgst förtroende bland samtliga myndigheter hos medborgarna, enligt undersökningar som genomförts av TNS SIFO. Myndigheten har de senaste tre Ären, enligt TNS SIFO undersökningar, hamnat pÄ bottenplacering. Syftet med föreliggande studie Àr att öka förstÄelsen för en grupp arbetssökandes upplevelser och erfarenheter i mötet med arbetsförmedlare pÄ Arbetsförmedlingen. Ytterligare ett syfte Àr att belysa förtroendekapitalets betydelse i mötet mellan arbetsförmedlare och kund. De teoretiska perspektiv som har tillÀmpats i studien Àr Mathiesens teorier om hur makten pÄverkar individen samt förtroendets diskurs sÄ som det uttrycks av bl.a.

Hör slöjan hemma i en demokratisk stat? Det Àr inte helt lÀtt att avgöra eftersom slöjbruket beror pÄ sÄ mÄnga olika faktorer. I denna uppsats presenteras bakgrundsfakta om kvinnan i det muslimska samhÀllet, jÀmstÀlldheten, Islam och demokrati och slöjan i vÀrlden. Vad gÀller slöjan sÄ Àr det i grund och botten en sedvÀnja som inte direkt har med islam att göra.  Trots det sÄ vÀljer mÄnga kvinnor att bÀra den som en symbol för sin religion.

Den hÀr studien handlar om hur medborgare tillgodogör sig samhÀllsinformation pÄ kommuners webbplatser. Syftet med studien Àr att visa hur tre smÄbarnsförÀldrar lyckas finna och förstÄ kommunwebbplatsers information om regler och avgifter i förskolan. Fokus ligger pÄ tvÄ nivÄer: pÄ sprÄket och pÄ strukturen. De tre informanter som deltar i studien bor i olika delar av Stockholm, och de testar tre mellanstora kommuners webbplatser. Kommunerna ligger i olika landsdelar.