Det huvudsakliga syftet med arbetet var att fÄ kunskap om insatsen boendestöds relevans utifrÄn brukarnas perspektiv och bedömningar.Specifika frÄgor var:? Hur pÄverkar boendestöd personens livslopp?? Hur pÄverkar boendestöd personens ÄterhÀmtning frÄn psykisk funktionsnedsÀttning/ ohÀlsa?Studien byggde pÄ tvÄ intervjutillfÀllen med fyra personer med egen erfarenhet av psykisk funktionsnedsÀttning och boendestöd. Analysen gjordes utifrÄn de teoretiska perspektiven ÄterhÀmtning och livslopp.Det boendestöd som gavs till de intervjuade och som anpassats individuellt, var en viktig faktor som pÄverkade livsloppet positivt. Boendestödet hade pÄverkat personerna och verkat positivt i deras ÄterhÀmtning. Boendestödet var en fungerande hjÀlp i de fall det var flexibelt och dÄ det fanns en möjlighet att individanpassa hjÀlpen utifrÄn personernas livssituation.

SammanfattningFöretag utbyter och delar ofta information med varandra. Informationen kan omfatta en mÀngd olika uppgifter om företagen. Informationen kan underlÀtta inför samarbeten, öka företags insikt pÄ marknaden och ge företag effektivitetsvinster. Utbyte och delning av information kan dock under vissa omstÀndigheter vara konkurrensbegrÀnsade. Det faststÀlldes redan Är 1968 nÀr Kommissionen uttalade att utbyte av information mellan konkurrerande företag kan hÀmma den fria konkurrensen.

FörsÀkringar spelar en viktig roll i dagens samhÀlle. De flesta mÀnniskor har nÄgon sorts försÀkring med tanke att skydda sig av ovÀntade hÀndelser och stor ekonomiskt förlust. FörsÀkringen bygger pÄ ett avtal mellan ett försÀkringsbolag och en försÀkringstagare. Regler om försÀkringsgivarens och försÀkringstagarens rÀttigheter och skyldigheter enligt dessa avtal finns i FörsÀkringsavtalslag (2005:104), FAL. FörsÀkringsbolagets huvudförpliktelse Àr att bÀra ansvar vid ett intrÀffat försÀkringsfall.

Fo?rbra?nning av traditionellt fartygsbra?nsle medfo?r utsla?pp av a?mnen som har negativa effekter pa? miljo?n. Uppkomsten av stra?ngare internationella regler ga?llande utsla?pp fra?n sjo?fartstrafiken kra?ver ett skifte fra?n det konventionella marina bra?nslet tjockolja till alternativ med la?gre utsla?pp. Va?gkraft och metanol a?r tva? mo?jliga alternativ inom sjo?farten som kan uppfylla de internationella regleringarna fo?r utsla?pp, och har i denna studie ja?mfo?rts med tjockolja.

1LÀnge har jag letat efter sambanden och kopplingarna. Förklaringar eller bara en ledtrÄd. TillvÀgagÄngssÀtten har skiftat mycket under Ären och det Àr först nu jag börjar landa i sökandet och kan söka för sökandets skull. Förr drömde jag om att bli arkeolog. DÀr trodde jag mig kunna hitta svar, men allt jag fann var regler och pappersarbete.

Uppsatsen beskriver arbetsprocessen för olika projekt jag arbetat med under min praktiktid pÄ Ljudligan i Stockholm samt en reflekterande del som bland annat bestÄr av min tekniska och kreativa utveckling inom ljudlÀggning Mitt syfte har varit att ta reda pÄ skillnader mellan atmosfÀrer, ljudeffekter och tramp. Jag beskriver ocksÄ ljudlÀggning/mixningsskillnader mellan reklamfilmer och lÄngfilmer samt undersöker om det finns nÄgot generellt sÀtt att ljudlÀgga pÄ med de tekniska faktorerna i fokus. De resultat jag kommit fram till har faststÀllts genom att intervjua personer pÄ Ljudligan med flera Ärs erfarenhet inom ljudlÀggning och genom mina egna erfarenheter i och med den ljudlÀggning som genomförts. Mina slutsatser Àr att man kan utgÄ frÄn de definitioner som finns för termerna: atmosfÀrer, ljudeffekter och tramp och sedan sjÀlv avgöra i vilken kategori man ska placera dem. Skillnaderna mellan reklam och lÄngfilm Àr bl.a.

SammanfattningBokföringsnÀmnden (BFN) Àr en statlig myndighet under regeringen som Àr statens expertorgan pÄ redovisningsomrÄdet. De ansvarar för att frÀmja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrÄn praxis. Redovisningen har dock gÄtt frÄn att ha styrts utifrÄn principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. PÄ senare tid har nÀmligen BFN antagit en ny strategi genom att utfÀrda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillÀmpa frÄn 2014.Problematiken Àr att BFN inte har nÄgon föreskriftsmakt utan endast fÄr ge ut allmÀnna rÄd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstÄr en konflikt bÄde gÀllande hur reglerna skall tolkas samt vad som gÀller juridiskt.VÄrt syfte Àr att förstÄ hur de kommande regelverken frÄn bokföringsnÀmnden uppfattas samt hur de kommer att pÄverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen anvÀnder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats.

Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.

Syftet med studien Àr att analysera hur engagemang och underkastelse upprÀtthÄlls hos Jehovas vittnens medlemmar. Studien visar hur vÀrvningsprocessen pÄverkar upprÀtthÄllelsen och belyser hur organisationens sanktioner och sociala kontroll pÄverkar medlemmarna. Studien belyser Àven hur Jehovas vittnen förhÄller sig till uteslutna medlemmar. Studien utgÄr frÄn ett organisationsteoretiskt perspektiv för att förklara hur Jehovas vittnen lyckas ha ett starkt inflytande över sina medlemmar. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer dÀr sju avhoppare frÄn Jehovas vittnen medverkade.

Flygverksamhet Àr till sin karaktÀr krÀvande, komplex och förenad med stora risker. I och med detta följer ett stort ansvarstagande. Syftet med denna uppsats Àr att skapa en djupare förstÄelse för ansvars- och sÀkerhetskulturen i Flygvapnet. DelfrÄgor som författaren stÀller för att besvara problemformuleringen Àr: Hur ser ansvars- och sÀkerhetskulturen ut i Flygvapnet? Hur manifesteras den skriftligt i regler och policys? Hur upprÀtthÄlls och reproduceras den av medlemmarna? Det teoretiska ansatsen i uppsatsen utgörs av institutionell teori och ett sociokulturellt perspektiv.

För oss kostekonomstudenter Àr skolmat ett aktuellt och Äterkommande problem. Nya regler om hur skolmat ska planeras nÀringsmÀssigt har precis har introducerats i Sverige och vi tror att denna nya lag kan ha skapat utmaningar kring att planera kosten för de ansvariga. OmrÄden som belyses i bakgrunden Àr barnfetma, matvanor, rekommendationer kring kost, matsedelsplanering och skolmatens utveckling genom tiderna.Undersökningen grundar sig pÄ bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder bestÄende av semistrukturerade intervjuer och nÀringsvÀrdesberÀkningar av matsedlar. Syftet med studien var att utforska hur en veckas skolmatsedel ser ut nÀringsmÀssigt och hur ansvariga tÀnker vid planeringen. Matsedlar för en vecka frÄn fem olika omrÄden nÀringsberÀknas och intervjuer sker med de ansvariga matsedelsplanerama som tillhör respektive omrÄde som nÀringsberÀknas.

 Denna uppsats syftar till att undersöka den nya bostadsformen Ă€garlĂ€genhet och de befintliga Ă€gandeformerna bostadsrĂ€tt och smĂ„hus. En komparation har gjorts mellan dessa tre Ă€gandeformer gĂ€llande juridiska och ekonomiska frĂ„gor. VĂ„ra nordiska grannlĂ€nders Ă€garlĂ€genheter har ocksĂ„ undersökts. ÄgarlĂ€genheten Ă€r enligt lagstiftaren ett "radhus pĂ„ höjden", det vill sĂ€ga en lĂ€genhet i ett flerbostadshus som betraktas sĂ„ som ett smĂ„hus. För att undersöka Ă€garlĂ€genheten har den rĂ€ttsvetenskapliga metoden anvĂ€nts. Litteratur inom omrĂ„det har behandlats med propositionen till lagĂ€ndringarna gĂ€llande Ă€garlĂ€genhet (2008/09:91) som frĂ€msta grund. Skillnaderna mellan bostadsrĂ€tten, smĂ„huset och Ă€garlĂ€genheten varierar beroende pĂ„ sakfrĂ„ga.

Regeringen har tillsatt en utredning för att se över behovet av en sÀnkning av aktiekapitalet i privata aktiebolag samt behovet av en ny företagsform utan personligt betalningsansvar avsedd för mindre aktiebolag. Den första delen av utredningen, behovet av en sÀnkning av aktiekapitalet, blev klar i maj 2008. Hela utredningen ska vara klar i mars 2009. Europeiska gemenskapernas kommission har kommit med ett förslag om europeiskt privat aktiebolag, SPE-bolag. Uppsatsens syfte Àr att titta nÀrmare pÄ dessa utredningar och förslag för att se vaddet kan fÄ för konsekvenser för aktieÀgare, borgenÀrer och bolagsrÀtten i Sverige.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken bild av skolgÄrden som förmedlas till verksamma lÀrare och pÄ vilket sÀtt skolgÄrden beskrivs som en bra plats för barn. Studien baserar sig pÄ en analys av artiklar om skolgÄrden frÄn LÀrarnas tidning och tidningen Fritidspedagogen Ären 1993-2012.Resultatet visar att skolgÄrden i tidningarna beskrivs som en plats med mÄnga möjligheter och att hÀngivna eldsjÀlar driver olika slags skolgÄrdsprojekt runtom i landet. Den renodlat positiva bild av skolgÄrden som mÄlas upp i texterna kan tolkas som en slags motbild mot en mer allmÀn problematiserande bild av skolgÄrden.De kvalitéer som tillskrivs skolgÄrdsrummet Àr bland annat att barnen fÄr möjlighet att sjÀlva vara med och forma sin plats, att de kan hitta en egen plats utan vuxnas regler och att de fÄr möjlighet att möta vÀrlden med hela sin kropp. Kvalitéerna gÄr ocksÄ att förstÄ som en definition av vad inomhusrummet inte möjliggör.Talet om skolgÄrdens lÀrande tyder pÄ att skolgÄrdes lek inte inkluderas i lÀrandebegreppet, trots att bÄde den gÀllande lÀroplanen och aktuell forskning tyder pÄ att lek och lÀrande Àr oskiljaktiga i barnets vÀrld..

Det svenska sprÄket ska finnas tillgÀngligt för alla som bor och verkar i Sverige. DÀrförÀr det viktigt att det finns lÀttlÀsta alternativ för dem som har svÄrighet att lÀsa svensktext. Detta arbete bygger vidare pÄ att visa att det Àr möjligt att skapa ett automatisktomskrivningsprogram som gör texter mer lÀttlÀsta. Till grund för arbetet liggerCogFLUX som Àr ett verktyg för automatisk omskrivning till lÀtt svenska. CogFLUXinnehÄller funktioner för att syntaktiskt skriva om texter till mer lÀttlÀst svenska.Omskrivningarna görs med hjÀlp av omskrivningsregler framtagna i ett tidigare projekt.I detta arbete implementeras ytterligare omskrivningsregler och Àven en ny modul förhantering av synonymer.