Kinas reformer som startade 1979 genom Deng Xiaoping har lett till omfattande ekonomisk framgÄng i Kina. Dessa ekonomiska reformer har gÄtt rakt emot kommunistisk ideologi och har dÀrför fÄtt stark inrikes kritik samtidigt som folket fÄtt högre levnadsstandard och utlÀndska företag investerar stort i Kina. Före reformerna hade Kina börjat se en viss uppgÄng i tillvÀxt, men var i stort behov av moderniseringar. Det första steget var att tillÄta en liten privat sektor samt att öppna upp speciella ekonomiska zoner i södra Kina runt kustregionerna för att hÀmta in utlÀndskt kapital samt avancerad teknologi. Kina har sedan dess haft en genomsnittlig BNP-tillvÀxt pÄ 9% per Är.

Detta examensarbete avhandlar skilda uppfattningar av inflytande som kommer till uttryck i elevernas beskrivningar om den dagliga verksamheten i förskoleklass. Nio elever i förskoleklass intervjuades för att undersöka upplevelser av inflytande. Uttryck för inflytande spÄrades upp genom att eleverna uppmanades berÀtta om erfarenheter av att vÀlja, bestÀmma och bli lyssnade pÄ. Eleverna beskrev sÄvÀl lektioner som raster. UtifrÄn elevernas beskrivna upplevelser i intervjumaterialet tolkades bakomliggande uppfattningar och kategoriserades efter distinkta skillnader och likheter.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt.För att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt har vi anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har Àven anvÀnt oss den hermeneutiska tolkningen för att kunna belysa och jÀmföra vÄra respondenters syn pÄ kommunikation och ledarskap. VÄr studie har visat att nationell kultur har en stor pÄverkan pÄ bÄde kommunikation och ledarskap i ett internationellt projekt som kÀnnetecknas av komplexitet och risker för missförstÄelse. Detta beror pÄ att de personliga vÀrderingarna skiljer sig Ät mellan olika nationella kulturer. SprÄkbarriÀr, olika arbetssÀtt och arbetsmetoder, i det flesta fall Àr det kulturella skillnader som medför svÄrigheter i under projektets gÄng.

Den första januari 2007 trÀder nya regler om bankernas kapitaltÀckning i kraft, Basel II. Dessa syftar till att stÀrka det finansiella systemet samt effektivisera bankernas riskhantering. Som en del i regelverket ingÄr att bankerna skall genomföra en samlad kapitalbedömning och genom denna bedömning öppnas nya möjligheter för bankernas riskhantering.VÄrt syfte Àr att med utgÄngspunkt i portföljvalsteori analysera och diskutera en portföljansats möjlighet som verktyg för att förbÀttra riskhanteringsprocessen i en banks kreditverksamhet.Inledningsvis beskrivs det nya regelverket och fokus lÀggs sedan vid en av regelverkets delar, kapitalbedömningsprocessen. Som en del av denna process föreslÄs en portföljansats och vi illustrerar de speciella problem som uppkommer vid portföljoptimering av krediter med hjÀlp av en exempelportfölj. Tonvikten lÀggs pÄ behovet av stora mÀngder rÀtt data samt korrekta antagande om hur risken i krediter skall mÀtas.

Efter omfattande kritik mot det svenska hÀktningssystemet frÄn EU och FN betrÀffande brott mot FN:s mÀnskliga rÀttigheter riktar sig denna studie till att undersöka hur detta ter sig pÄ nÀrbyrÄkratsnivÄ. Syftet med denna undersökning Àr att utifrÄn implementeringsteori studera förutsÀttningarna för kriminalvÄrdare som arbetar pÄ svenska hÀkten att implementera FN:s mÀnskliga rÀttigheter i den dagliga verksamheten och arbetet med de intagna. För att genomföra detta har kriminalvÄrdare vid svenska hÀkten intervjuats utifrÄn huruvida de förstÄr, vill och kan följa FN:s mÀnskliga rÀttigheter. De slutsatser som framkommer Àr att kriminalvÄrdarna har en god förstÄelse kring FN:s mÀnskliga rÀttigheter. De har ocksÄ viljan att efterleva dem Àven om motiven Àr av olika slag.

Utskrivning inom 48 timmar efter födseln har blivit allt vanligare bÄde i Sverige och internationellt. Regler och rutiner för tidig hemgÄng varierar mellan olika sjukhus i landet. Distriktssköterskan möter nyblivna förÀldrar och barn i ett tidigt skede efter förlossningen, vilket innebÀr att denne blir en lÀnk mellan förlossningsklinik och BVC. I arbetsuppgifterna ingÄr att se till att förÀldrar fÄr det stöd och den hjÀlp som de Àr i behov av. Nio semistrukturerade intervjuer utfördes i syfte att beskriva nyblivna förÀldrars upplevelse av tidig hemgÄng i glesbygd.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vilken hjÀlp en lÀrare kan ge en elev som har beteendeproblem och upptrÀder pÄ ett sÄdant sÀtt att denna stör undervisningen för sig sjÀlv och/eller andra, samt vilka metoder som finns för att hjÀlpa den samme och vad en lÀrare kan göra nÀr problemen blir för svÄra. I undersökningen deltog tre lÀrare, en specialpedagog och en socionom. Metoden för undersökningen var semistrukturerade intervjuer. Undersökningen visade att i klassrummet spelar bemötande och positiv förstÀrkning en viktig roll för att eleven ska bli sedd och dÀrigenom upptrÀda pÄ ett bÀttre sÀtt. Regler och ramar och ett strukturerat förhÄllningssÀtt Àr medel som ger elever med beteendeproblem bÀttre förutsÀttningar.

Denna studie i socialantropologi Àr baserad pÄ intervjuer med tvÄ kvinnor anstÀllda pÄ en kvinnojour. Den handlar om deras uppfattningar och erfarenheter vad gÀller uppbrottsprocessen för den kvinna som utsatts för mÀns vÄld och hur hon blir bemött av polis och sociala myndigheter under uppbrottet. Kvinnan som ska bryta sig loss frÄn mannen mÄste ofta ta kontakt med olika myndigheter för att lösa sin situation och dessa har visat sig agera pÄ olika sÀtt. Deras kunskap Àr av stor vikt, men det Àr ocksÄ nödvÀndigt att fundera pÄ hur de personliga kÀnslorna styr bemötandet och utgÄngen av mötet. MÀnniskan Àr mÄn om att försöka anpassa sina kÀnslor till situationen och tysta regler styr vad som Àr korrekt i en specifik situation.

Polisens uppdrag styrs av lagar och regler men handlingsutrymme finns fo?r egna yrkesetiska bedo?mningar. Poliser a?r en heterogen grupp da?r individerna har olika la?ng ansta?llningstid, a?lder och ko?n. Studiens syfte var att underso?ka sambanden mellan yrkesetisk bedo?mning och ansta?llningstid samt eventuella skillnader i a?lder och ko?n fo?r att o?ka befintlig kunskap om vad som pa?verkar yrkesetiska bedo?mningar.

The swedish law of contract is fundamental within several civil law areas, among others labour law. The labour law contains more explicit legislation specificly adapted to the relation between employers and employees. Sometimes the labour law needs to rely on more general regulations, such as the law of contract. When the situation contains a specific contract relation dilemma it is logical to use the law of contract, when for example the law of employee protection does not reach an acceptabel solution.Transfer of undertaking is a situation were the employee protection is disregarded. The Euro directive 2001/23/EG prescribes, by its implemented rules in the law of employee protection, that rights and duties, such as employement agreements, passes on to the earner of the business.

Arbetet syftar till att uppmÀrksamma och problematisera förskolepedagogens förhÄllningssÀtt gentemot barn som ofta hamnar i ensamlek, samt uppmÀrksamma vilka samband som beskrivs mellan barns ensamlek och deras sprÄkutveckling. I vÄr undersökning av hur verksamma pedagoger ser pÄ ensamlekande barn har vi genomfört kvalitativa djupintervjuer med inspiration frÄn fenomenologin som utgÄngspunkt. Undersökningen visar att pedagogerna inte sÄg nÄgot fel i att vissa barn ofta hamnar i ensamlek sÄ lÀnge det Àr sjÀlvvalt. DÀremot om ensamleken beror pÄ att barnet vill men har svÄrt för att leka i samspel med andra beskriver pedagogerna hur de genom eget deltagande kan stötta och hjÀlpa barnet till en samspelande lek med andra barn. Pedagogerna upplevde att förskoleverksamheten Àr fylld med vardagliga rutiner och regler som kan utgöra en hindrande faktor för barnens lek.

Syftet med denna studie Àr att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 Är) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmÀrksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgÄtt frÄn följande forskningsfrÄgor. Hur kommunicerar smÄ barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Syftet med arbetet Àr att fÄ en bild av hur skolan och socialförvaltningen samarbetar kring barn, vilka lever i hem dÀr deras psykiska och fysiska behov inte blir tillrÀckligt tillgodosedda. Arbetet försöker reda ut vad begreppet barnperspektiv stÄr för, samt hur anmÀlningsplikten och regler för sekretess pÄverkar samarbetet. Med hjÀlp av enkÀtundersökning dÀr aktören svarade pÄ graderad skala och Àven kunde skriva in kommentar till sitt svar, undersöktes hur barnperspektiver tillgodoses av skola och socialförvaltning, samt hur anmÀlningsplikten pÄverkar dessa tvÄ instansers samarbete. Slutsatsen av arbetets frÄgestÀllning baseras frÀmst pÄ dessa svar men Àven av litterturstudier. Trots att grundskollÀrare och socialsekreterare visar intresse för samarbete mÀrks ett tydligt avstÄnd.

Missbruk av droger finns i alla samhÀllsklasser och förekommer bland personer i varierande Äldrar. Missbruk skapar bÄde sociala och medicinska skador för den som missbrukar, vilket gör att denna problematik Àr ett stort samhÀllsproblem. Arbetet baseras pÄ en teori om skapandet av social identitet samt genussystemet. Syftet med detta examensarbete Àr att, genom en litteraturstudie, belysa hur missbrukande kvinnors sociala identitet pÄverkas av den omedelbara sociala kontexten samt hur kvinnors sociala underordning i samhÀllet kan befÀsta ett destruktivt socialt identitetsskapande. FrÄgestÀllningarna var: Vad Àr huvuddragen i tidigare forskning vad gÀller missbrukade kvinnors sociala interaktioner och identitetsskapande? Hur kan missbrukande kvinnors sociala identitetsskapande tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv och ett genusperspektiv? Metoden för att samla in data var litteratursökning via Scopus, PsycINFO, ProQuest och LuleÄ tekniska universitets egen databas Primo.

Sedan 2005 har alla börsnoterade bolag inom EU varit tvungna att stÀlla upp Ärsredovisningar i enlighet med IFRS. Redovisningen av posten goodwill har Àndrats frÄn att avskrivas linjÀrt till att bli föremÄl för ett Ärligt nedskrivningstest. Sedan dess har ESMA rapporterat om bristande redovisning av posten goodwill bland europeiska utgivare. Syftet med den hÀr studien var att bidra med kunskap om hur svensk redovisningspraxis gÀllande goodwill har utvecklats över tid. Vi studerade hur tjugofem large cap bolag inom fem olika branscher tillÀmpade IAS 36 under rÀkenskapsÄren 2007 och 2012.