Uppsatsens syfte Àr att diskutera vad lÀrare anser att de kan göra för att motverka mobbning i skolan. Studien Àr av kvalitativ art och har genomförts med hjÀlp av en hermeneutisk tolkningsmetod. Studien Àr baserad pÄ Ätta stycken lÀrarintervjuer. Undersökningen visar att lÀrarna anser att samtal och diskussioner med eleverna har stor betydelse nÀr det gÀller att motverka mobbning. LikasÄ framhÄlls vikten av att upprÀtta gemensamma regler och att vara tydlig som lÀrare genom att sÀtta grÀnser och markera nÀr ett beteende inte accepteras.

Introduktion: FrÄn och med januari 2005 ska alla noterade moderbolag inom EU ha anpassat sig till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Syftet med IFRS Àr att med hjÀlp av internationella regler skapa en enhetlig, integrerad och mer effektiv europeisk kapitalmarknad. I och med övergÄngen till IFRS Àr EU nu vÀrldens största region med gemensamma redovisningsprinciper. Syftet med studien Àr att identifiera och klarlÀgga om merarbete har uppkommit för svenska noterade företag i och med anpassningen till de nya IFRS-standarderna samt att ge en generell bild av posten IAS 19, ErsÀttningar till anstÀllda.Metod: För att uppnÄ syftet med vÄr studie har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ inriktning i form av intervjuer. De fyra företagen som intervjuats finns i Jönköpingsregionen.Teoretisk referensram: Teorin presenteras i tre större avsnitt; harmonisering, IFRS samt IAS 19.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Bakgrund: De svenska redovisningsreglerna för mindre företag har lĂ€nge varit komplexa och svĂ„ra att överblicka. BokföringsnĂ€mnden slĂ€ppte 2008 ett regelverk för mindre aktiebolag, K2-regelverket. Reglerna i K2 Ă€r förenklade frĂ„n tidigare regler och de finns nu samlade i ett enda dokument. K2-regelverket har varit omdebatterat, bland annat har det diskuterats kring K2:s inskrĂ€nkning mot ÅRL och huruvida det verkligen leder till förenkling för företagen.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att utifrĂ„n en beskrivning av K2-regelverket och experters utlĂ„tande avgöra om den förenkling som Ă€r ett huvudsyfte med K2 kan anses ha uppnĂ„tts.Genomförande: Med hjĂ€lp av kvalitativa intervjuer, artiklar och en granskning av K2-regelverket har vi beskrivit de största förĂ€ndringarna kring förenkling hos de mindre aktiebolagen.Slutsats: K2 innebĂ€r inte en förenkling för alla företag. Vissa företag kommer i framtiden bli tvingade att tillĂ€mpa K3 av olika anledningar.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn begreppen normalisering och makt undersöka hur förskollÀrare beskriver barns inflytande och delaktighet i förskolan. Specifikt fokus riktas mot att belysa hur och inom vilka omrÄden som barn ges möjligheter till inflytande och delaktighet. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur definierar förskollÀrare barns inflytande och delaktighet i förskolan? Inom vilka omrÄden anser förskollÀrare att det Àr möjligt att ge barn inflytande och delaktighet? Styr förskollÀrare barns inflytande och delaktighet i förskolan? I sÄ fall hur?Metoden som anvÀnds för datainsamlingen Àr enkÀter dÀr elva förskollÀrare beskriver hur de anser att barn kan fÄ eller ges inflytande och delaktighet under sin vistelse i förskolan. Resultatet visar att barnen i förskolan fÄr inflytande pÄ olika sÀtt och deras delaktighet visar sig vid verksamhetens planering.

I dagens hÀlso- och sjukvÄrd behandlas patientuppgifter elektroniskt i patientjournalsystem. Uppgifterna ska behandlas med högsta möjliga sÀkerhetsÄtgÀrder eftersom de innehÄller kÀnslig information om patienter. Patientuppgifterna behöver dock alltid vara tillgÀngliga för att vÄrdgivarna ska kunna ge bÀsta tÀnkbara vÄrd. PÄ grund av att hanteringen av patientinformation Àr kritisk, mÄste IT-systemen följa regler och upprÀtthÄlla en hög integritet. Privacy by Design (PbD) Àr tÀnkt att adressera problemet genom att integritetsaspekten fÄr stÄ i fokus genom IT-systemets hela livscykel.

Vid sekelskiftet Är 2000 startade Göteborgs Universitet den första egna utbildningen i familjeterapi som ger behörighet att blir legitimerad psykoterapeut efter avlagd examen. Utbildningen Àr treÄrig. Den grupp som nu studerar nu Àr den tredje gruppen och började höstterminen 2006.Denna studie riktade sitt intresse mot dem som studerar och har studerat vid psykoterapeutprogrammet med inriktning mot familjeterapi vid Göteborgs universitet. FrÄgestÀllningarna rörde den professionella utvecklingen efter utbildningen och erfarenheterna av utbildningen. I vilken omfattning har man slutfört utbildningen? Har man bytt arbete eller arbetsuppgifter och i vilken omfattning arbetar man med familjeterapi under och efter utbildningen? Vad har studenterna uppfattat som utbildningens styrka och vilka brister har man upplevt? Som metod har valts att telefonintervjua femtioÄtta av deltagarna vid de tre Ärskurserna.

Det hÀr arbetet Àr en generell forskning om transnationella informationssystem. Det Àr viktigt att informationsflöden inom en organisation kan överföras utan nÄgot hinder. För att lyckas med det bör organisationer lÀgga en del av sina resurser pÄ arbetet med IT lösningar. Informationsflöden som skrider över ett lands grÀnser bör sÀrskilt beaktas. Multinationella företag bör tÀnka pÄ att problematiken med byggandet av IS arkitekturen ökas kraftigt pÄ en internationell nivÄ.

Immateriella tillgĂ„ngar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmĂ€rksamhet kring deras redovisning och vĂ€rdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler Ă€r tĂ€nkta att förĂ€ndra redovisningen till det bĂ€ttre med mĂ„l att ge en sĂ„ korrekt och verklighetsnĂ€ra bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp Ă€r redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgĂ„ngar och vilken finansiell pĂ„verkan redovisningsreglerna har genom att rĂ€kna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen Ă€r inriktad pĂ„ att forska kring immateriella tillgĂ„ngar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nĂ€mligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia dĂ€r en fallstudie har utförts.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka styrkor och svagheter ett undersökt företag inom verkstadsindustrin lönesystem har för att sedan anvÀnda denna vetskap som utgÄngspunkt för ett nytt lönesystem. Tyngdpunkten Àr att precisera vilka kriterier som bör vara till grund för lönen för att nÄ företagens mÄl. UtifrÄn teorin sammanstÀlls en modell som agerar som bedömningsgrund för de olika lönekriterierna som anvÀnds för företaget.Modellen och intervjuer visar att företagets lönesystem har tvÄ typer av brister i form av utformningsbrister och processbrister. Bristerna i lönesystemets utformning relaterar till dess knappa omfattning dÄ enbart breddkompetens belönas. Felen i lönesystemets process hÀrrörs ifrÄn dÄlig kontroll av medarbetarnas faktiska kompetenser och en dÄlig uppföljning av regler.

Detta arbete behandlar vad man som organisation bör tÀnka pÄ nÀr man inför ett intranÀt i sin verksamhet. Jag anser att det generellt saknas riktlinjer för hur en intranÀtimplementering i en organisation bör gÄ till. De aspekter som arbetet tar upp Àr frÀmst vilken information som Àr lÀmplig att distribueras via ett intranÀt, hur ett intranÀt bör administreras, underhÄllas och förvaltas, samt vilken implementationsplattform man skall bygga sitt intranÀt pÄ. NÀr det gÀller intranÀtplattformar har jag begrÀnsat min undersökning till en jÀmförelse mellan webbaserade intranÀt och intranÀt baserade pÄ gruppvaruprogrammet Lotus Notes. Arbetet har utförts genom en litteraturstudie och genom intervjuer med representanter frÄn fem olika organisationer som nyligen har, eller Àr pÄ vÀg att införa ett intranÀt i sin verksamhet.Slutsatserna visar pÄ att nÀstan all information kan distribueras via ett intranÀt och att en organisation bör införa klara och strikta regler och rutiner för hur administration, underhÄll och förvaltning av ett intranÀt skall gÄ till.

DragbÀnken installerades pÄ avdelning kallbearbetade rör pÄ Ovako i Hofors 1990. Sedan dess har kvalitetskraven pÄ de dragna rören ökat. Samtidigt har produktivitetskraven ökat, det vill sÀga att tillverka rör till rÀtt kostnad. I produktionsplaneringsprogrammet finns grÀnser och regler för hur de dragna rören ska tillverkas för att rÀtt kvalitet och kostnad ska uppnÄs. Eftersom bÄde de dragna rören och de varmvalsade ingÄngsrören har Àndrats med Ären sÄ stÀmmer inte alltid grÀnserna och reglerna idag.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Bolagsstyrning Àr ett angelÀget diskussionsÀmne efter finanskrisen, sÀrskilt betrÀffande hur en god bolagsstyrning kan uppnÄs i banker. Det rÄder konsensus om att god bolagsstyrning Àr av högsta betydelse för nÀringslivet och Àven övriga delar av samhÀllet. Emellertid skiljer sig uppfattningarna om hur man pÄ bÀsta sÀtt ska uppnÄ detta.                                          I uppsatsen har de viktigaste bolagsstyrningsteorierna behandlats. Agentteorin tar sikte pÄ relationen mellan principalen och agenten samt de problem som uppkommer inom den relationen.

Denna uppsats handlar om blyga barn i förskolans verksamhet. Syftet med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ hur det blyga barnet tar sig fram i den pedagogiska miljön i förskolans verksamhet, samt hur det blyga barnet bemöts i den pedagogiska miljön. Undersökningen har genomförts pĂ„ sex olika förskolor. Åtta olika pedagoger har intervjuats med en kvalitativ intervjuform kring deras erfarenhet och syn pĂ„ blyga barn i sin verksamhet. Resultatet visar att de blyga barnen klarar av de situationer som de kĂ€nner sig trygga i.