Den 1 januari 2009 infördes regler som begrÀnsar rÀtten för företag att göra rÀnteavdrag, vilket har till syfte att förhindra aggressiv skatteplanering som sker genom rÀnteupplÀgg. TvÄ undantag till denna begrÀnsade rÀtt till rÀnteavdrag benÀmns tioprocentsregeln och ventilen. Genom dessa fÄr rÀnteavdrag göras om mottagaren av rÀnteinkomsten beskattas med tio procent eller om förfarandet Àr affÀrsmÀssigt motiverat. Dessa undantagsregler har dock blivit utsatts för kritik. Kritiken som har framförts Àr att den aggressiva skatteplaneringen som sker genom rÀnteupplÀgg inte minskat trots tillkomsten av reglerna om rÀnteavdragsbegrÀnsningar och det finns Àven frÄgetecken om tioprocentsregeln Àr förenlig med etableringsfriheten inom EU.

Sverige har haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning sedan 1920-talet men eftersom redovisningen utvecklas mot internationella regler blir det svÄrt att bevara det starka sambandet i framtiden. Regeringen tillsatte dÀrför en utredning Är 2004 för att undersöka hur sambandet skulle se ut i framtiden. Den 17:e sep 2008 lÀmnade utredningen SOU 2008:80 sitt slutbetÀnkande, dÀr man i huvudsak föreslÄr att avskaffa det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning. Enligt utredningen SOU 2008:80 skulle inte ett avskaffande av det materiella sambandet leda till stora förÀndringar för K2 företagen medan vi tror att förslaget kan fÄ betydande konsekvenser. Vi har dÀrför valt att undersöka vilka effekter som kan uppstÄ vid en frikoppling.

Majoriteten av vÀrldens lÀnder undertecknade Är 1992 Kyotoprotokollet dÀr de enades om att kraftigt minska utslÀppen av i första hand koldioxid. Europaparlamentet och Europeiska Unionens RÄd beslutade att införa ett handelssystem med utslÀppsrÀtter inom EU-omrÄdet som 2005 inleddes med en treÄrig försöksperiod. IASBs akutgrupp IFRIC publicerade inför handelssystemets början ett förslag till hur företagen skulle redovisa sina utslÀppsrÀtter, dÄ det inte fanns nÄgon rekommendation att följa. I juni 2005 drog emellertid IASB efter pÄtryckningar tillbaka förslaget, med följden att det idag inte finns nÄgra specifika regler för redovisningen. Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur företag valt att hantera situationen i sina Ärsredovisningar för Är 2005 samt hur redovisningen bör se ut i framtiden.

SamarbetssvÄrigheter pÄ en arbetsplats mellan arbetstagare eller mellan arbetstagare och arbetsgivare kan medföra att ett anstÀllningsavtal kan komma att sÀgas upp av arbetsgivaren. Lagen om anstÀllningsskydd (LAS) uppstÀller dock krav pÄ att en uppsÀgning frÄn arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad. Vad som avses med saklig grund Àr dock inte definierat i lagtexten, utan Àr beroende av omstÀndigheterna i det enskilda fallet. Syftet med uppsatsen var att undersöka nÀr en uppsÀgning pÄ grund av samarbetsproblem Àr sakligt grundad. Vidare var syftet Àven att undersöka de regler som Àr tillÀmpliga och hur dessa regler fungerar i praktiken samt vad en arbetsgivare har att iaktta nÀr denne har som ÀndamÄl att sÀga upp en arbetstagare pÄ grund av samarbetsproblem.

Nya regler för den svenska elmarknaden trÀdde i kraft den 1 januari 1996 och den innehöll regler som skulle innefatta konkurrens i elproduktion och handel med el. Transport av el i nÀtet betraktas dock som ett naturligt monopol och kom dÀrmed att undantas konkurrensutsÀttning. Syftet med avregleringen 1996 var att skapa valfrihet för el-anvÀndarna och öka effektiviteten i produktions och försÀljningsledet. ?Konkurrensen inom elhandeln skulle skapa förutsÀttningar för en ökad pris och kostnadspress inom elförsörjningen?.

Den svenska regeringens utnÀmningsmakt av högre statstjÀnstemÀn Àr idag utsatt för skarp kritik, bÄde i media och bland politiker. All offentlig makt i Sverige utgÄr frÄn folket enligt regeringsformen. Men i detta fall finns det fÄ möjligheter för medborgarna att kontrollera regeringens arbete med att tillsÀtta tjÀnstemÀnnen. Syftet med uppsatsen var att se hur legitim den svenska utnÀmningspolitiken Àr utifrÄn Beethams legitimitetsteori, i denna teori finns tre kriterier. UtifrÄn det första kriteriet mÄste makten fungera utifrÄn de rÄdande lagar och regler som instiftats av samhÀllet.

Svensk skatterÀtt har genomgÄtt stora förÀndringar de senaste decennierna. En bidragande orsak till det Àr Sveriges internationella Ätagande, frÀmst medlemskapet i EU. I en tid nÀr det Àr vÀldigt enkelt att flytta mellan stater behövs regler inte bara för hur problemet med juridisk dubbelbeskattning ska lösas utan Àven för hur staterna skall hindra att de förlorar skatteintÀkter p.g.a. skatteflykt. TioÄrsregeln infördes för att Sverige ville skydda sitt skatteansprÄk och förhindra skatteflykt.

En fusion innebÀr att ett företag övertar ett annat företags tillgÄngar och skulder utan en mellanliggande likvidation. För företag som Àr i behov av att gÄ samman i större enheter, för att rationalisera verksamheten och uppnÄ synergieffekter, kan en fusion kan vara lösningen. EG-direktivets regler utgör grunden till den skatterÀttsliga definitionen om fusion och har implementerats i svensk skatterÀtt i 37 kapitlet IL om fusioner och fissioner. Grundtanken bakom inkomstskattebestÀmmelserna kring fusioner Àr att fusionen inte ska leda till en skattebelastning för företaget. Verksamheten behöver inte upphöra och kan fortsÀtta vidare fast i en annan regi.

Den hÀr uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger pÄ en fallstudie med nÄgra gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen Àr att fÄ större förstÄelse för hur ungdomar tÀnker nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram och nÀr de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhÄllningssÀtt Ät och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mÄl och betygskriterier, hur förhÄller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? PÄ Instagram finns inte skrivna regler sÄ som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhÄller sig ungdomarna till dem nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram? Ett syfte med undersökningen Àr ocksÄ att synliggöra lÀrande utanför skolan och att ta till vara pÄ kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete Àr inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? sÄ att det blir lite som en melodi. PÄ vÄrutstÀllningen bad jag besökare anvÀnda hashtagen #perspektivpÄkonstfack och hjÀlpa mig fylla en vÀgg med bilder.

Den hÀr uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger pÄ en fallstudie med nÄgra gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen Àr att fÄ större förstÄelse för hur ungdomar tÀnker nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram och nÀr de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhÄllningssÀtt Ät och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mÄl och betygskriterier, hur förhÄller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? PÄ Instagram finns inte skrivna regler sÄ som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhÄller sig ungdomarna till dem nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram? Ett syfte med undersökningen Àr ocksÄ att synliggöra lÀrande utanför skolan och att ta till vara pÄ kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete Àr inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? sÄ att det blir lite som en melodi. PÄ vÄrutstÀllningen bad jag besökare anvÀnda hashtagen #perspektivpÄkonstfack och hjÀlpa mig fylla en vÀgg med bilder.

Belyser övergĂ„ngen frĂ„n historiska till verkliga vĂ€rden för finansiella instrument. En banksektor och en industrisektor undersöks för att faststĂ€lla slutsatsen, som visar att det inte skett nĂ„gon förĂ€ndring pĂ„ grund av tillkommande paragrafer i ÅRL utan förĂ€ndringen ligger hos de noterade företagen och övergĂ„ngen till IFRS regler, den sĂ„ kallade sĂ€kringsredovisningen..

Uppsatsen Àmnar besvara vilka aktiebolagsrÀttsliga skillnader det finns inom EU 25 för att starta och driva ett privat aktiebolag jÀmfört med den svenska aktiebolagslagens regler. AktiebolagsrÀttsliga skillnader som undersöks generellt inom EU 25 Àr kapitalkrav, bolagsstyrning, aktieÀgare samt bolagsskatt. Utöver dessa fyra kategorier undersöks Àven bolagsbildning och bolagsstÀmma i fem lÀnder som detaljstuderats. Sverige, Frankrike, Storbritannien, Tjeckien och Tyskland..

Den hÀr uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger pÄ en fallstudie med nÄgra gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen Àr att fÄ större förstÄelse för hur ungdomar tÀnker nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram och nÀr de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhÄllningssÀtt Ät och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mÄl och betygskriterier, hur förhÄller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? PÄ Instagram finns inte skrivna regler sÄ som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhÄller sig ungdomarna till dem nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram? Ett syfte med undersökningen Àr ocksÄ att synliggöra lÀrande utanför skolan och att ta till vara pÄ kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete Àr inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? sÄ att det blir lite som en melodi. PÄ vÄrutstÀllningen bad jag besökare anvÀnda hashtagen #perspektivpÄkonstfack och hjÀlpa mig fylla en vÀgg med bilder.

Den hÀr uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger pÄ en fallstudie med nÄgra gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen Àr att fÄ större förstÄelse för hur ungdomar tÀnker nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram och nÀr de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhÄllningssÀtt Ät och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mÄl och betygskriterier, hur förhÄller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? PÄ Instagram finns inte skrivna regler sÄ som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhÄller sig ungdomarna till dem nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram? Ett syfte med undersökningen Àr ocksÄ att synliggöra lÀrande utanför skolan och att ta till vara pÄ kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete Àr inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? sÄ att det blir lite som en melodi. PÄ vÄrutstÀllningen bad jag besökare anvÀnda hashtagen #perspektivpÄkonstfack och hjÀlpa mig fylla en vÀgg med bilder.

Inom ramen för den svenska inkomstskattelagen finns en expertskatt som ger möjlighet för svenska företag att anstÀlla utlÀndska experter som kan beviljas skattelÀttnader. 2001 infördes en expertskatt för experter, forskare och nyckelpersoner. Syftet med reglerna var att företag skulle kunna attrahera personer med spetskompetens och ge Sverige tillgÄng till ny teknologi och kunskap.Expertskattereglerna kritiserades för att ha en bristande förutsebarhet, vilket innebar att företag inte visste nÀr reglerna om expertskatt skulle bli tillÀmpliga. 2012 infördes regler som innebÀr att personer som tjÀnar över tvÄ prisbasbelopp per mÄnad automatiskt Àr kvalificerade för expertskatt. FortsÀttningsvis finns möjlighet att kvalificera sig för expertskatt enligt reglerna frÄn 2001.