I denna uppsats studeras hur afrikanska lÀnders ekonomiska tillvÀxt pÄverkas av deras handelsöppenhet. För att undersöka den valda problemstÀllningen har en tvÀrsnittsstudie utförts med hjÀlp av en regressionsanalys. Datamaterialet som anvÀnds Àr sekundÀrdata som inhÀmtats frÄn VÀrldsbanken. Den beroende variabeln som undersöks Àr genomsnittlig tillvÀxt i reell BNP per capita mellan Är 2000 och 2010. I regressionsmodellen inkluderas ett antal oberoende variabler.

I uppsatsen undersöks möjligheterna med kommersiell mikrofinans. Det historiska förloppet bakom mikrofinansinstitutens utveckling studeras och dagens forskning synas. Möjligheterna med kommersiell mikrofinans kopplas sedan samman med en undersökning av avkastningen pÄ det egna kapitalet hos mikrofinansinstitut av olika typer i Sydamerika, Centralamerika och Karibien. Den sista undersökningen genomförs i syfte att hitta lÀmpliga investeringsklimat i den region som anses ha kommit lÀngst med mikrofinans. Undersökningen av möjligheterna med kommersiell mikrofinans visar att det finns diversifierningsmöjligheter, möjligheter med att anpassa rÀntederivat frÄn den reguljÀra finansmarknaden till mikrofinansmarknaden, möjligheter att öppna upp en enorm marknad, möjligheter till hög avkastning tack vare hög ÄterbetalningsförmÄga och slutligen att det finns en möjlighet att mÀtta ett enormt behov i u-lÀnderna.

 HÄllbar utveckling Àr ett komplext begrepp dÀr det inte finns nÄgon fÀrdig metod för hur pedagoger ska integrera sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter i sitt vardagliga arbete med barnen. Vi ansÄg det intressant att se om det som vi tror om pedagogernas förhÄllningssÀtt till hÄllbar utveckling stÀmde med verkligheten. Syftet med vÄrt examensarbete var att genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur nÄgra pedagoger och tvÄ rektorer tolkar innebörden av hÄllbar utveckling och dess aspekter. Vi ville ocksÄ veta hur styrdokumentens betydelse i planering och tillÀmpning av de olika aspekterna kom till uttryck. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativ intervjumetod som Àr semistrukturerad för vi ansÄg att vi kunde fÄ en bÀttre inblick i hur intervjupersonerna förhÄller sig till begreppet hÄllbar utveckling.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det har skett en förÀndring av den geografiska koncentrationen av textil- och klÀdesindustrin och dess olika sektorer i EU mellan 1992 och 2001 och om produktionen Àr fragmenterad, d.v.s. om de olika sektorerna inom textil- och klÀdesindustrin Àr koncentrerade till skilda lÀnder. MÄnga studier har gjorts för att undersöka den geografiska koncentrationen av textil- och klÀdesindustrin som helhet, men denna uppsats gör undersökningen pÄ en mer disaggregerad nivÄ. Industribaserad gini, (koncentrations-graden) och Balassa-index, (specialiseringskvoten), har berÀknats för industrigrenarna inom textil- och klÀdesindustrin och som mÄtt pÄ internationell produktionsfragmentering har intra-produkthandel tagits fram för lÀnderna i undersökningen. Slutsatsen Àr att den geografiska koncentrationen för de olika sektorerna och textil- och klÀdesindustrin som helhet har ökat endast obetydligt, men att det finns relativt stora skillnader mellan de olika industrisektorerna.

I uppsatsen undersöks marknadskoncentrationen pÄ den svenska marknaden för inrikesflyg. UtgÄngspunkt Àr Marknadsdomstolens dom 2001:4 rörande SAS missbruk av dominerande stÀllning, dÀr anvÀndning av EuroBonus-programmet för poÀnginsamling inrikes förbjöds. Andra bolag kan dock fortfarande anvÀnda bonusprogram. En diskussion förs rörande substitut till flyget och bonusprogrammens konkurrenseffekter behandlas. Vi utreder om SAS fortfarande var dominerande Är 2007 eller om beslutet bör omprövas.

I uppsatsen unders?ks vad som k?nnetecknar texter skrivna av nyanl?nda ungdomar inom spr?kintroduktion i relation till bed?mningsst?det Bygga svenska (BS). Utg?ngspunkten f?r analysen ?r elevernas skrivande i tv? genrer: ?tergivande och argumenterande. I dessa unders?ks grundl?ggande grammatisk spr?kbeh?rskning, utifr?n processbarhetsteorin, samt graden av skriftspr?klighet utifr?n f?rekomst av utbyggda nominalfraser och grammatiska metaforer (GM).

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur aktiekurserna hos företagen som Àr listade pÄ OMX i Stockholm, Köpenhamn och Helsingfors beter sig efter en större nedgÄng/krasch och om företagens storlek i form av börsvÀrde pÄverkar beteendet. Undersökningen sker med Gutenberg och Richters fysikaliska lag som anvÀnds till att mÀta förhÄllandet mellan jordbÀvningars magnitud och antalet krascher under en viss tid i en viss region. Modellens riktighet pÄ det insamlade data som anvÀnds kommer kontrolleras med hjÀlp av en regression och valideras med hjÀlp av tidigare forskning. För att rÀttfÀrdiga den ekonofysiska metod vi anvÀnder oss av, kommer vi Àven att studera indexavkastningarnas beskrivande statistik för att visa pÄ att det nationalekonomiska antagandet om normalfördelning vid aktieavkastningar inte gÀller. Resultatet pekar pÄ en viss systematisk skillnad mellan hur börsvÀrdesmÀssigt stora företag beter sig jÀmfört mot hur smÄ företag beter sig efter att en krasch Àgt rum.

Postoperativ ÄterhÀmtning Àr en viktig del nÀr patienten genomgÄr ett kirurgiskt ingrepp. Efter operation vÄrdas patienten för rehabilitering samt för observation och behandling av eventuella anestesiologiska och/eller kirurgiska komplikationer. Som ett resultat av utvecklingen av anestesiologisk och kirurgisk teknik (till exempel minimal invasiv kirurgi och standardisering av operationsmetoder) har den postoperativa vÄrdtiden pÄ sjukhuset minskat. Genom denna effektivisering sÄ minskar kostnaderna och fler patienter kan opereras inom kortare tid i jÀmförelse mot tidigare.Författarna till den hÀr studien arbetar pÄ en kirurgavdelning dÀr patienter vÄrdas som bland annat har genomgÄtt kolorektal kirurgi. Uppföljning av patienternas postoperativa ÄterhÀmtning pÄ avdelningen sker enligt fasta kliniska rutiner genom till exempel kontroll av kroppstemperatur, blodtryck, andning, smÀrta och magtarmfunktion.

UtifrÄn Blanchards OLG-modell för en liten öppen ekonomi med Äldersberoende arbetsutbud, analyseras vad som sker med konsumtionen och den finansiella förmögenheten per capita nÀr pensionsÄldern höjs. Konsumtionen ökar nÀr pensionsÄldern höjs eftersom en högre pensionsÄlder betyder en högre total löneinkomst som kan anvÀndas pÄ konsumtion, vilket ger större nytta. Sparandet kan dÀremot bÄde öka och minska nÀr pensionsÄldern höjs. Incitamentet till att öka sparandet kommer frÄn att man vill utjÀmna den högre konsumtionen som kommer frÄn den ökade livsinkomsten över hela livet. Men en ökning av pensionsÄldern betyder att tiden som pensionÀr dÄ man ska konsumera för sina sparade tillgÄngar minskar, vilket minskar incitamentet för att spara.

Turkey?s nearly fifty-year-old aspiration for admittance to the European Union took a crucial step forward with the signing of the Ankara agreement in 1996. The aim of this thesis is to examine the trade effects that evolve from the creation of a customs union. Our objective is to study how Turkey?s trade patterns adapted to the liberalized trade by examining the effects on resource allocation, specialization and welfare.

Studiens huvudsyfte var att undersöka upplevelsen av arbetslöshet och dess pÄverkan pÄ individens psykiska vÀlmÄende. Undersökningen avgrÀnsades till att innehÄlla tre faktorer, vilka antogs, ha en avgörande betydelse för arbetslösas psykiska vÀlmÄende. Dessa faktorer utgjordes av ekonomisk pÄfrestning, sjÀlvkÀnsla och sociala relationer/stöd. Vidare undersöktes om kön, Älder och arbetslöshetens lÀngd hade nÄgon betydelse för psykiskt vÀlmÄende. EnkÀt anvÀndes för att undersöka ovanstÄende.

Studien anvÀnds sig av ett jÀmförelseperspektiv dÀr tre olika importmodeller anvÀnds för att bedöma och prognostisera den svenska varuimportefterfrÄgan. Studie syftar till Àr att skapa nya vikter, som bÀttre stÀmmer överens med det faktiska importinnehÄllet, för berÀkning av den förklarande variabeln importviktad efterfrÄgan. Korrigeringen av vikterna sker med utgÄngspunkt frÄn Konjunkturinstitutets definition av importviktad efterfrÄgan. Genom korrigering av den importviktade efterfrÄgan Àr avsikten att uppnÄ en importmodell som har bÀttre förklarings- och prognosförmÄga Àn Konjunkturinstitutets nuvarande modell. Resultaten frÄn studien visar att genom en korrigering av den importviktade efterfrÄgan uppnÄs en bÀttre förklarings- och prognosförmÄga.

Hedgefonder Àr en relativt ny investeringsform pÄ den svenska marknaden. Dessa fonder karakteriseras av att oavsett marknadsutvecklingen uppnÄ en positiv absolut avkastning med lÄg risk. Hedgefonder Àr en förvaltningsform med stor variation vilket medför att de kan karakteriseras som en heterogen grupp av fonder, dock med vissa gemensamma drag. I denna studie har jag valt att jÀmföra fyra olika hedgestrategier med traditionell förvaltning i riskjusterad avkastning. DÄ hedgefonders avkastningsmönster ofta inte Àr normalfördelade tappar Mean-Variance mÄtten sin exakthet.

Rikliga naturtillgÄngar och bördig jord gör Brasilien till ett land med mycket bra förutsÀttningar för jordbruk. Dess totala odlade area överskrids endast av Australien, Kina och USA. Under senare tid har landet genomgÄtt flera betydande handelsliberaliseringar och övergÄtt frÄn importsubstitution till en mer exportorienterad policy. FrÄn och med 1990-talet har Brasilien ökat sin export inom jordbrukssektorn och pÄ senare tid har exporttillvÀxten varit sÄ pass hög att den kan liknas vid en exportboom. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka Brasiliens senaste exportutveckling och dess komparativa fördelar i deras frÀmsta exportprodukter inom jordbrukssektorn.

Uppsatsen ser till vad som sker med inflationen och produktionsgapet (skillnaden mellan den faktiska produktionen och den potentiella produktionen) nÀr en centralbank blir sjÀlvstÀndigare genom att Rogoff-konservatism införs. Första delen av uppsatsen avhandlar tvÄ modeller inom detta monetÀra Àmne och huvudfokus ligger pÄ den nykeynesianska modellen. Efter en redogörelse för modellens uppbyggnad ses hur Rogoff-konservatism pÄverkar en ekonomi om det finns inflation bias och dÀrefter vad som sker med chockstabiliseringen om centralbanken blir sjÀlvstÀndigare. Den andra delen behandlar centralbanker i empirin och visar pÄ centralbankers sjÀlvstÀndighet i förhÄllande till inflationen, variansen för inflationen, produktionsgapet och variansen för produktionsgapet. Teorin menar att om det finns inflation bias medför Rogoff-konservatism till lÀgre inflation och chockstabiliseringen blir bÀttre.