Syftet med detta projekt Àr att undersöka och sÀkerstÀlla funktionen hos tre dieselgeneratorer. För att göra detta har flera undersökningar och kontroller gjorts för att slutligen utmynna i en provstart och testkörning av dieselgeneratorerna. Dessa Àr sedan tÀnkta att anvÀndas i kursen KV1 Kvalificerad Verkstad. Med denna utrustning kan lÄga risker för personskador sÀkerstÀllas Àven hos anvÀndare med begrÀnsad erfarenhet av liknande utrustning. Idag finns endast datorsimuleringar eller utrustning som inte kan anvÀndas direkt av eleverna sjÀlva pÄ grund av kostnader och risker vid felaktigt handhavande.

Under 1997 ville mĂ„nga bolag in pĂ„ börsen, hĂ€lften av bolagen genomförde aldrig börs-introduktionen. UtifrĂ„n uppsatsen kan följande bakomliggande orsaker till detta konstateras: börsklimat och vĂ€rderingen av exitalternativen Ă€r faktorer vilka spelar en avgörande roll för beslut att inte genomföra en notering, vilket stĂ„r i motsats till teorin om en effektiv marknad. Ökningen av antalet riskkapital-bolag har reducerat det finansiella gapet och minskat börsens betydelse för företag. En planerad notering innebĂ€r att bolaget sĂ€nder ut signalen, att Ă€garna söker en exit, till marknaden. Vanligtvis fĂ„r bolaget dĂ€rmed större massmedial uppmĂ€rksamhet.

Den miljö som dagens informationssystem (IS) befinner sig i kommer att förÀndras och bli mer komplex (Lindencrona, 2000). Lindencrona (2000) menar att de nya IS som skapas kommer att utvecklas genom att de befintliga systemen integreras med nya resurser. Företag kan besparas stora kostnader vid en utvecklingsprocess genom att nya resurser integreras med det befintliga systemet (Lyttinen & Zhang, 2000).Den systematiserade kunskap som finns pÄ marknaden idag behandlar frÀmst ÄteranvÀndning och integrering av kÀllkod. Aggestam (2001) har i sitt examensarbete identifierat fyra olika aktiviteter som sker i VAD-fasen vid vidareutveckling av befintliga IS. En av dessa aktiviteter Àr att fatta beslut.Detta arbete har genom en enkÀtundersökning identifierat de beslut som företag fattar i VAD-fasen dÄ de vidareutvecklar sina befintliga IS.Resultatet frÄn studien tillför kunskap till ytterligare forskning som bör göras för att fÄ fram metoder för utveckling av de IS som kommer att skapas utifrÄn vidareutveckling och integrering av befintliga IS..

Arbetet behandlade vilka konsekvenser inom driften (ekonomiska kostnader och teknologi) som rederier kommer att drabbas av nĂ€r IMO:s barlastkonvention trĂ€der i kraft dĂ„ barlastvattnet mĂ„ste renas innan intrĂ€de i Östersjön. Arbetets syfte var att fĂ„ fram vilka konsekvenser det blir för rederier nĂ€r IMO:s barlastkonvention trĂ€der i kraft. Resultatet skulle jĂ€mföra skillnaden mellan lag och rekommendation dĂ„ Helsingforskonventionens rekommendationer baseras pĂ„ IMO:s barlastkonventions krav. En kvalitativ metod valdes för att komma fram till resultatet, i form av en öppen intervjustudie, dĂ€r fyra olika företag har intervjuats. Syftet med intervjuerna var att se ifall de följde Helsingforskonventionens rekommendationer och vilka konsekvenser det skulle innebĂ€ra och skulle komma att krĂ€vas dĂ„ Barlastkonventionen trĂ€der i kraft.

Det finns ett missnöje bland mÄnga svenska energikonsumenter över ökningen av priset pÄ energi. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka konsekvenser en förÀndring av prissÀttningsmetoden, frÄn marginalkostnadsprissÀttning till genomsnittskostnadsprissÀttning, fÄr för vÀlfÀrdsfördelningen mellan elmarknadens producenter och konsumenter. Enligt ekonomisk teori maximeras marknadens totala överskott med det pris som etableras pÄ en fri marknad i jÀmvikten mellan efterfrÄgan och utbud. Om vÀlfÀrd definieras i termer av effektivitet, Àr dagens form av prissÀttning det bÀsta alternativet. Med hjÀlp av ett subjektivt rÀttviseperspektiv kan dock argument resas för att istÀllet ha som mÄlsÀttning att maximera konsumentöverskottet, och dÄ kan genomsnittskostnadsbaserad prissÀttning vara en möjlig lösning.

I mindre tillverkande företag kan det vara svÄrt att urskilja olika processer i produktionen och bestÀmma vilka kostnader som bör belasta kalkylobjektet. Detta medför svÄrigheter vid prissÀttning och kan ge oönskade resultat vid expansion av företaget.Syftet med uppsatsen Àr att finna en anvÀndarvÀnlig och resurssnÄl produktkalkyl för vÄr uppdragsgivare samt redogöra för urvalsprocessen vid valet av denna.I arbetsprocessen har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och en abduktiv ansats. Genom besök och intervjuer med företagets VD har vi skaffat oss underlag för fallstudien.I empirin beskrivs verksamheten, dess problem och tillverkningsprocessernas utseende. Empirin tÀcker Àven de intervjuer vi genomfört med uppdragsgivaren.Genom de empiriska undersökningarna och studier av befintlig litteratur inom Àmnet har vi funnit att en sammanvÀvning av flera olika modeller ger bÀst resultat för uppdragsgivaren. Vidare anser vi att uppdragsgivarens kostnadsbild samt krav pÄ vilken information de önskar kunna utlÀsa ur kalkylen Àr av avgörande betydelse för hur en lÀmplig produktkalkyl utformas..

Uppsatsens syfte har varit att bringa klarhet i vilka organisatoriska merkostnader implementeringen av Svensk kod för bolagsstyrning har medfört för företag pÄ Stockholmsbörsens A-lista. Ambitionen var sÄledes att dels försöka fÄ svar pÄ vilka kostnader som pÄverkats men ocksÄ med hur mycket de pÄverkats. Koden representerar en ökad sjÀlvreglering i och med principen ?följa eller förklara?. Inom svenskt nÀringsliv har Koden kritiserats för att sjÀlvreglering till sin natur Àr konkurrensbegrÀnsande eftersom vissa aktörer sinsemellan gör upp hur regelverket ska se ut.

KORTFATTAD SAMMANFATTNING Bristen pÄ spÄrkapacitet genom centrala Stockholm har lÀnge varit ett stort problem och om ingen förbÀttring sker, vÀntas situationen bli ohÄllbar. I uppsatsen undersöks de underliggande maktstrukturerna i planeringsprocessen genom en fallstudie av Citybanan som Àr en sex kilometer lÄng pendeltÄgstunnel i Stockholm. Temat för uppsatsen Àr stora planeringsprojekt, dÀr utgÄngspunkten Àr överskridelser av tidsramar och kostnader. Ett sÀtt att undvika detta Àr att göra tillförlitliga prognoser. För att ÄskÄdliggöra strukturerna i beslutsprocessen tillÀmpas en narrativ metod, dÀr kronologi anvÀnds för att förtydliga hÀndelseförloppet runt Citybanan.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka effekter östutvidgningen kan ha pÄ den svenska familjeförsÀkringen. Arbetet fokuserar pÄ Polens intrÀde i EU och en eventuell polsk immigration till Sverige. Metod: Undersökningen bygger pÄ migrationsteorier och jÀmförelser med tidigare utvidgningar av den Europeiska Unionen och pekar pÄ drivkrafter bakom immigration. Slutsatser: Arbetet visar pÄ stora ekonomiska skillnader mellan Sverige och Polen och att det finns avsevÀrda incitament till immigration. Samtidigt ger tidigare utvidgningar prov pÄ att mÀnniskor i allmÀnhet Àr trogna sin hembygd.

Skivindustrin har genomgÄtt en stor förÀndring de senaste Ären och denna förÀndring har gett upphov till ett stort problem för skivbolagen: konsumenterna köper inte skivor i samma utstrÀckning som tidigare. Vad som har orsakat denna förÀndring finns det mÄnga Äsikter om, likvÀl som det finns mÄnga förslag till vad som bör göras för att vÀnda pÄ den. Skivbranschen bestÄr av ett fÄtal stora bolag, majorbolagen, och en uppsjö av smÄ bolag, independentbolagen. Det som denna rapport fokuserar pÄ Àr hur independentbolag bör agera strategiskt för att klara sig i den förÀndrade omvÀrlden. För att kunna reda ut detta och ge ett strategiskt förslag sÄ behövs först independentbolagens uthÄlliga konkurrensfördelar identifieras.

Denna uppsats syftar till att undersöka vilka kommunala verksamheter inom den offentliga sektorn i Sverige som bör konkurrensutsÀttas utifrÄn Andrei Shleifers teori om privat kontra offentligt Àgande. Den offentliga sektorn i Sverige utgörs av kommunerna, landstingen samt staten.Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i den inbyggda konflikten mellan hög kvalitet och lÄga kostnader och fortsÀtter att utreda vilka förvÀntade effekter som ökad konkurrens kan resultera i, samt varifrÄn dessa hÀrstammar. Som en avslutning av den teorietiska genomgÄngen kommer en redogörelse ske kring kompletta respektive inkompletta kontrakt, dÄ kontraktering Àr en av förutsÀttningarna för en lyckad konkurrensutsÀttning.Resultaten indikerar att en större del av de olika kommunala verksamheterna inom den offentliga sektorn bör kunna konkurrensutsÀttas, utöver vad som redan Àr gjort idag. Det ÀrfrÀmst inom de "mjuka" verksamheterna, sÄsom inom barnomsorgen, utbildningsvÀsendet och vÄrden, dÀr konkurrensutsÀttningspotentialen bedöms vara som störst..

XML och JSON Àr tvÄ populÀra sjÀlvbeskrivande format för dataöverföring pÄ Internet. För att minska kostnader i form av tid och energi vid dataöverföring anvÀnds ofta komprimering. PÄ webben anvÀnds generella komprimeringsalgoritmer för att minska storleken pÄ data i sjÀlvbeskrivande format. Ett sÀtt att i vissa fall minska storleken ytterligare Àr att strukturera om datamÀngden sÄ att redundansen minskar men semantiken behÄlls intakt. I detta arbete undersöks förhÄllandet mellan den ökade tidsÄtgÄngen för databehandling som en omstrukturering innebÀr och den minskade överföringstid som uppstÄr tack vare den reducerade datastorleken.

Uppsatsen syftar till att granska den förstudie som ligger till grund för Banverkets framtida planering av Uppsala norra infart. Denna studie har kommit fram till att den samhÀlliga nytta inte vÀger upp de kostnader som projektet innebÀr. Uppsatsen prövar riktigheten i de kalkyler som gjorts över de samhÀlleliga intÀkterna utifrÄn de riktlinjer som finns att tillgÄ frÄn Banverket. Uppsatsen finner att de vÀrden som kalkylerats i förstudien i stort stÀmmer utifrÄn de parametrar som berÀkningen görs utifrÄn. Viss reservation mot en del data som har anvÀnts görs dock.

Kostnader förenade med ÄterstÀllande av förorenad natur Àr ofta stora och frÄgan Àr vem som skall betala. I princip finns det tre grundmönster för fördelningen av betalningsansvaret: kollektivt ansvar, individuellt ansvar och gruppansvar. Betalningsansvaret för miljöskador flyttas i allt högre grad frÄn staten till enskilda förorenare. Detta synsÀtt överensstÀmmer ocksÄ med den allmÀnna skadestÄndsrÀttsliga principen att den som orsakar en skada Àr skyldig att reparera eller ersÀtta densamma. FinansieringssÀttet baserat pÄ individuellt ansvar har formulerats i principen att förorenaren betalar, Polluter Pays Principle eller PPP.

UndernÀring orsakar en förlÀngd sjukvÄrdsvistelse till följd av infektioner, vilket i sin tur ökar ekonomiska kostnader för samhÀllet. Alla som kommer i kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden bör genomgÄ en bedömning gÀllande nutritionstatus vid inlÀggning. Bedömningen ska göras för att kunna faststÀlla vilka patienter som Àr undernÀrda eller ligger i riskzonen för undernÀring. Bedömningen ska ligga till grund för planering för vidare vÄrd och behandling. Syftet med denna studie var att undersöka hur följsamheten ser ut gÀllande omvÄrdnadsdokumentationen avseende undernÀring i Melior, pÄ en avdelning inom Universitetssjukhuset Malmö allmÀnna sjukhus (UMAS).