Radio Frequency Identification Ă€r en relativt gammal teknik (sedan andra vĂ€rldskriget), som upplevt en renĂ€ssans. DĂ„ som nu anvĂ€ndes RFID för att identifiera föremĂ„l, dock med vissa tekniska skillnader. Ökade krav pĂ„ industrier och samhĂ€llet i övrigt har lett till den ?informa-tionsĂ„lder? vi nu lever i. Som ett steg i denna utveckling stĂ€lls allt högre krav pĂ„ insamlingen av den information som mĂ„nga processer och beslut baseras pĂ„.

Bakrund: LĂ„ngtidssjukskrivningar ökar och har ökat de senaste Ă„ren, detta medför ökade kostnader inte bara för statskassan utan Ă€ven för den privata sektorn. RiksförsĂ€kringsverket rapporterar stĂ€ndigt ökade kostnader för sjukskrivningar och frĂ„n regeringshĂ„ll kommer Ă„tgĂ€rdspaket i syfte att sĂ€nka kostnaderna för sjukfrĂ„nvaron samt att fĂ„ lĂ„ngtidssjukskrivna tillbaka i arbete.Syfte: Att utvĂ€rdera en sex veckor lĂ„ng rehabiliteringskurs för lĂ„ngtidssjukskrivna arbetande montörer i finmekanisk industri. Syftet var att se hur mĂ„nga som kom tillbaka i arbete efter genomgĂ„ngen kurs.Undersökt grupp och metod: Tio kvinnor som arbetade i monteringen och hade varit sjukskrivna fyra veckor eller lĂ€ngre utvaldes. Åtta individer under diagnosen skuldermyalgi och en med diagnosen utmattningsdepression deltog i studien. En individ exkluderades pga.

Flera mjölkgÄrdar sÀljer idag sina tjurkalvar. Syftet med detta arbete Àr att se hur lönsamheten ser ut för de uppfödningsmodeller pÄ egenproducerade tjurkalvar som anses vara lÀmpliga för ett utvalt fallföretag. Det finns olika typer av uppfödningsmodeller att vÀlja bland, men bÀst lÀmpade till den befintliga gÄrden i arbetet, anses mellankalv och intensiv ungtjur-uppfödning vara. Det föresprÄkas att man skall anvÀnda ett bra foder med kvalitet till tjurarna för att pÄ sÄ sÀtt fÄ ner slaktÄldrarna och dÀrmed en mer lönsam tjur. BÄda kalkylerna, en för respektive uppfödningsmodell, ger dock negativa resultat.

IT-utvecklingen har gÄtt vÀldigt snabbt under de senaste decennierna och alltfler marknader för varor och tjÀnster har öppnats upp genom tillgÄng till internet. Utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringshastighet, vanligen kallat bredband, har i Sverige skett delvis pÄ kommersiella grunder och delvis med hjÀlp av offentliga subventioner frÄn kommuner, stat och EU. MÄnga utredningar och kartlÀggningar av bredbandsutbyggnaden i Sverige har gjorts som hÀvdar att de positiva effekterna av en utbyggnad Àr sÄpass stora att ett offentligt stöd krÀvs, framförallt pÄ landsbygden. Trots detta har tillsynes ingen uppföljning skett pÄ om satsningarna faktiskt Àr lönsamma.För att analysera huruvida investeringarna i bredbandsinfrastruktur pÄ landet verkligen Àr samhÀllsekonomiskt motiverade har vi dÀrför utfört en fallstudie pÄ hur utbyggnaden av bredband har gÄtt till i landsbygdskommunen Ydre. Genom arkivsökning, intervjuer och litteraturstudier har monetÀra och icke-monetÀra nyttor identifierats och vÀgts mot varandra i en kostnads-nyttoanalys.

PÄ grund av att kostnader för avhjÀlpande i mÄnga fall Àr omfattandet och ansvaret svÄrbestÀmt finns grund för att studera frÄgan ytterligare. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att redogöra för hur avhjÀlpandeansvaret ser ut i gÀllande rÀtt och hur det tolkas i rÀttspraxis. För att besvara detta syfte har en studie genomförts dÀr gÀllande rÀtt jÀmförts med rÀttspraxis. Miljöbalkens 2 kap. samt 10 kap.

Nybyggnation och underhÄll av skogsbilvÀgar medför stora kostnader för skogsbruket. Georadar (GPR) Àr en teknik som kan anvÀndas för att lÀsa av en vÀgs struktur vilket ger ett möjligt tillvÀgagÄngssÀtt för att reducera kostnader vid upprustning av vÀgar. Detta genom att endast partier med sÀmre bÀrighet rustas upp och dÀrmed lÀggs rÀtt mÀngd material pÄ rÀtt stÀlle lÀngs vÀgen. Alternativet Àr dagens subjektiva bedömning av ÄtgÀrdsbehov och godtycklig placering av grusmÀngd. Syftet med denna studie var att kvantifiera skillnader i spÄrbildning mellan 100 %, 75 % samt 50 % pÄförd materialmÀngd i överbyggnaden av total rekommenderad materialmÀngd för att uppnÄ bÀrighet motsvarande vÀgklass 3B, samt hur spÄrbildning i vÀgkroppen pÄverkas av vÀltning. GrusmÀngden för överbyggnaden dimensionerades med ledning frÄn data insamlade med GPR och fallviktsmÀtare.

Vi har undersökt vad tvÄ olika företag gör, enligt dess IT-chefer, för att styra och sÀkerstÀlla att de kan förvalta och utveckla befintliga informationssystem över tiden. Undersökningen genomfördes som en fallstudie utifrÄn intervjuer med IT-cheferna vid dessa tvÄ företag. Resultatet visar att informationssystem och dess förvaltning ses som en naturlig del i företagets kÀrnverksamhet, eftersom IT-chefen placerats i företagets ledning. De undersökta organisationerna strÀvar efter en IRM baserad systemarkitektur för att hÄlla nere kostnaderna och samt att hÄlla informationen aktuell och samlad pÄ ett stÀlle. Den snabba tekniska utvecklingen i kombination med stora kostnader vid investeringar i nya system har gjort att resurserna i huvudsak satsas pÄ att underhÄlla och utveckla befintliga informationssystem..

Syfte: MÄlet med denna studie Àr att finna det mest effektiva kösystemet de valda företag verksamma inom detaljhandeln.Metod: Detta Àr en kvalitativ och kvantitativa studie som grundar sig pÄ intervjuer med företag inom detaljhandeln som anvÀnder sig av linjÀr kö, könummerlappssystem eller en hybrid av bÄda samt berÀkningar och simulering av företagens kösystem.Teori: Studien grundar sig pÄ Kendall?s notation, det villsÀga kömodellsberÀkning men Àven teorier kring linjÀr kö samt könummerlappssystem.Slutsats: Kostnadsbesparingar Àr möjliga om kösystem granskas dÄ det ligger kostnader i form av personalkostnader och kundens vÀntetid..

NÀr ett företag importerar eller exporterar varor och tjÀnster i utlÀndsk valuta kan de exponera sig mot valutakursrisker. VÀrdet pÄ en valuta idag Àr kanske inte densamma imorgon vilket kan bÄde gynna och missgynna företag verksamma inom handel. VÀrldsekonomin utsattes för chocker och en av de vÀrsta finansiella kriser upplevdes under 2009/2010. Eftereffekterna kan fortfarande ses av lÀnder exempelvis lokaliserade i EuroomrÄdet. Valutakurser pÄverkas av makrorelaterad information vilket kan orsaka stora volatila fluktuationer av kurser som kan leda till enorm ekonomisk skada eller stor ekonomisk vinst för företag.

Redovisning av intÀkter Àr ett av de största och viktigaste omrÄden normgivare, redovisningsskyldiga och revisorer arbetar med. Den nuvarande europeiska och amerikanska regleringen för intÀkter har brister i form av inkonsekventa och ofullstÀndiga regler. Behovet av en ny intÀktsstandard har vÀxt fram, inte minst pÄ grund av att företagens transaktioner blivit allt mer komplexa. Under 2002 pÄbörjade dÀrför FASB och IASB ett samarbete med mÄlet att nÄ en gemensam intÀktsstandard. Projektet har nu nÄtt sÄ lÄngt att de arbetar utifrÄn tvÄ olika modeller för att redovisa intÀkter.

I början av 2015 fanns 3 040 vindkraftverk installerade i Sverige med en installerad effekt pÄ 5 359 MW. Prognosen Àr att under 2015 ytterligare installera 222 turbiner och utöka den installerade effekten till 6 037 MW. Elektrisk infrastruktur och nÀtanslutning representerar 14 % av investeringskostnaden för en vindkraftspark och det Àr viktigt att det interna elnÀtet Àr designat för att minimera kostnader vid installation och för överföringsförluster under parkens operativa livslÀngd.Beroende pÄ geografiskt omrÄde, anslutande nÀt och storlek pÄ vindkraftspark finns det olika möjligheter för anslutning och tariffalternativ. Olika tariffalternativ i förhÄllande till ÀgandeförhÄllanden, driftförluster och underhÄllskostnader har under studien visat sig ha en stor ekonomisk inverkan under vindkraftsparkers operativa livslÀngd. En modell har byggts i Excell med olika berÀkningsverktyg för elektriska förluster, investeringskostnader, DoU kostnader samt tariffalternativ beroende pÄ anslutning.

Kvalitetsbristkostnader handlar om att veta hur mycket avsaknaden av kvalitet kostar organisation samt att spÄra dess orsaker och effekter. Genom att mÀta kvalitetsbristkostnader kan förbÀttringsmöjligheter identifieras och resultatet av förbÀttringsÄtgÀrder mÀtas. MÀtning av kvalitetsbristkostnader bidrar Àven till att kvalitetsfrÄgor fÄr en mer framskjuten roll i företaget. Denna studie har genomförts pÄ ABB Machines och inom ABB AB finns idag en förstÄelse för att bristande kvalitet kostar pengar. Arbetet med att identifiera kvalitetsbristkostnader har dÀrför fÄtt hög prioritet.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr dels att ge förstÄelse till problematiken med underhÄll. Dels att ge upplysningar och förslag som kan bidra till lösningar kring anvÀndningen av avdragsgilla underhÄllsfonder i praktiken, för att frÀmja och strukturera underhÄllsfinansieringen i kommunala bostadsföretag.  Metod: Till denna undersökning har jag anvÀnt mig av en genomgripande datainsamling. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av Ätta intervjuer, och detta har Àven varit undersökningens primÀrdata. Undersökningens sekundÀrdata avser litteratur och ett stort antal dokument. Arbetsmetoden har varit en kreativ process. Resultat & slutsats: Jag har kommit fram till att underhÄllsfonder, underhÄllsplaner och ombyggnationer minskar det eftersatta underhÄllet.

Dagens globala marknad stÀller allt högre krav pÄ företag att förlÀgga tillgÀngliga resurser korrekt inom verksamheten samt att hantera de effektivast möjligt. Supply Chain Management har pÄ senare tid blivit en allt viktigare del av företagen för att nÄ framgÄng och effektivisera företaget i sin helhet. Total Àgandekostnad Àr ett verktyg vilket kan anvÀndas för att ge företagen en överblick över samtliga kostnader, direkta som indirekta, som tar hÀnsyn till fler parametrar Àn endast tillverkningskostnaden. Vid undersökning av kostnader Àr det viktigt att ta del av och effektivisera inköpsarbetet dÄ inköpsavdelningen oftast svarar för majoriteten av ett företags totala kostnader. ABB Motors and Generators i VÀsterÄs, studiens fallstudieobjekt, tillhör koncernen ABB Ltd med anor frÄn 1883 men som funnits i nuvarande form sedan 1988.

I detta arbete har undersökningar genomförts för att beskriva hur förluster och kostnader i ett fjÀrrvÀrmesystem beror av rördiametrar, volymflöde och vattentemperatur i ledningarna. Beskrivningen Àr dels teoretisk och underbyggs dessutom med empiriska data frÄn fjÀrrvÀrmenÀten vid Kalmar flygplats och HovmantorpSyftet var att med hjÀlp av dessa data undersöka om var möjligt att göra kostnadsbesparingar genom att minska temperaturen pÄ vattnet för att istÀllet höja volymflödet.Resultaten tyder pÄ att det finns möjligheter till förbÀttringar och besparingar i dessa undersökta nÀt. Resultaten tyder Àven pÄ att trots dessa bÄda nÀt bara Àr nÄgra Är gamla Àr pumparna feldimensionerade vilket kan betyda att mÄnga fler fjÀrrvÀrmenÀt i Sverige lider av onödiga pumpkostnader..