DÄ producerande företag ska göra genomgripande verksamhetsförÀndringar sÄsom implementera produktionssystemet lean, kan det vara svÄrt att pÄ förhand veta förÀndringarnas effekter.  Lean innebÀr att ledtider kortas men nya arbetssÀtt och verktyg bidrar till att kostnaderna initialt ofta ökar i förÀndringsarbete, vilket kan utmynna i en skepticism mot det nya systemet hos de anstÀllda. Med hjÀlp av verktyg som mÀter effekterna av förÀndringarna skulle denna skepticism kunna mötas. För att erhÄlla ett helhetsperspektiv ses produktion helst ur ett flödesperspektiv och idag finns inget bra verktyg som analyserar produktionsflöden ur bÄde ledtids- och kostnadsperspektiv. DÀrför syftar detta arbete till att ta fram en modell för berÀkning av ledtider och kostnader i ett produktionsflöde pÄ ett sÀtt som möjliggör förstÄelse frÄn flera olika intressentgrupper. Detta uppnÄs dels genom att den som anvÀnder modellen (1) erhÄller en övergripande förstÄelse för flödets uppbyggnad och allokalisering av dess ledtider och kostnader samt (2) kan anvÀnda modellen för att analysera olika framtida scenarier vilka ligger till grund för förÀndringsarbetet.

Att synas pÄ nÀtet blir allt viktigare för smÄ företag, bÄde för att etablera sig och vidhÄlla sin kundkrets. Detta sÀtter krav pÄ att utveckla en hemsida som klarar av att möta framtida behov och krav, samtidigt som den Àr bÄde anvÀndbar och kostnadseffektiv. Eftersom smÄ företag oftast saknar resurser för att utveckla en sÄdan hemsida krÀvs det att företaget ser över olika faktorer vid utvecklingen och i mÄnga fall Àven kontaktar en konsult för att utföra uppdraget. För att kunna dra ner pÄ vissa kostnader Àr det Àven viktigt att göra vissa begrÀnsningar samt veta vad som behövs för att uppnÄ hÄllbarhet och anvÀndbara. För att kunna lyfta fram behov, begrÀnsningar och krav gjordes tre kvalitativa intervjuer pÄ ett litet företag som vill lÀgga stor vikt pÄ utvecklingen av sin nya hemsida samt en enkÀtundersökning bland studenter pÄ det systemvetenskapliga programmet vid IT-universitetet i Göteborg.

Sammanfattning ? ?SUHF-modellen jĂ€mförd med ABC-systemet?Datum: 19 januari, 2012NivĂ„: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för hĂ„llbar samhĂ€lls- och teknikutveckling, HST, MĂ€lardalens högskolaFörfattare: Madelene Danielsson Mariam Khazal Hiro Saaid22 juni 1987 20 februari 1986 10 april 1985Titel: SUHF-modellen jĂ€mförd med ABC-systemetHandledare: Ole LiljeforsNyckelord: SUHF-modellen, ABC-systemet, universitet, indirekta kostnader, full kostnadstĂ€ckningFrĂ„gestĂ€llning: Vad kĂ€nnetecknar SUHF-modellen respektive ABC-systemet? Hur Ă€r SUHF-modellen uppbyggd jĂ€mfört med ABC-systemet?Syfte: Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att beskriva och analysera de skillnader och likheter som finns mellan SUHF-modellen och ABC-systemet.Metod: Studien var av kvalitativ karaktĂ€r och baserades pĂ„ sekundĂ€rdata i form av vetenskapliga artiklar och böcker inom Ă€mnet ABC-systemet i lĂ€rosĂ€ten. Som empiriskt underlag gjordes en semistrukturerad intervju med ekonomichefen pĂ„ MĂ€lardalens högskola för att fĂ„ information om SUHF-modellen. Även rapporter framtagna av SUHF:s arbetsgrupp anvĂ€ndes som underlag till den empiriska delen.Slutsats: MĂ„let med de bĂ„da modellerna Ă€r att full kostnadstĂ€ckning ska ske genom att fördela de direkta och indirekta kostnaderna pĂ„ ett tillfredstĂ€llande vis till kostnadsobjektet/kostnadsbĂ€raren. En tydlig skillnad som vi kan se mellan modellerna Ă€r att ABC-systemets fokus ligger pĂ„ aktivitetsgrupper och aktiviteter medan SUHF-modellens fokus ligger pĂ„ kĂ€rnverksamheten respektive stödverksamheten men att de i grund och botten Ă€r benĂ€mningar för samma utföranden.

Det finns en ambition i den svenska förvaltningen att effektivisera offentliga organisationer och minska dess kostnader. Denna ambition finns i olika stor grad i flera av vÀrldens industrilÀnder. Minskade kostnader skulle dock kunna kollidera med organisationernas uppdrag. Vi har intresserat oss för rÀddningstjÀnsten i Sverige och Danmark, lÀnderna har valt att producera tjÀnsten pÄ olika vis men gemensamt för organisationerna Àr att de har sÀkerhet som uppdrag och Àr sÀkerhetskritiska organisationer. Vi undrar hur de tÀnker kring effektivitet och vad de gör för att vara effektiva. Syftet Àr att förstÄ och jÀmföra offentliga och privata sÀkerhetskritiska organisationers förestÀllningar om effektivitet och hur de agerar för att vara effektiva.

DÄ konkurrensen pÄ marknaden ökar mÄste företag se över sina kostnader för att kunna bli effektivare och attraktivare för kunden. En effektiv lagerstyrning har en betydelsefull inverkan pÄ verksamheters lönsamhet och kombinationen av effektivitetsvariablerna kapitalbindning, kundservice och kostnader kan orsaka mÄlkonflikter samt komplex lagerstyrning.Syftet med denna rapport Àr att utreda och föreslÄ förslag pÄ materialanskaffningsprinciper som kan effektivisera företagets nuvarande lagerstyrning med hÀnsyn till sÀkerhetspolicy, genomsnittlig kapitalbindning samt lagerhÄllningskostnad per Är.För att uppnÄ syftet har litteraturundersökningar gjorts parallellt med empiriska utredningar pÄ det aktuella företaget. Datainsamlingen har skett utifrÄn intervjuer, observationer samt datainsamling ut företagets affÀrssystem. De metoder som dÀrefter har anvÀnds för att frambringa ett resultat Àr grundade pÄ beprövade teorier.Ur företagets artikelsortiment har 1716 artiklar analyserats och klassificerats utifrÄn en ABC-analys med flera kriterier, volymvÀrde samt antal uttag frÄn lager Är 2011. Ur klassificeringen har nio olika delgrupper faststÀllts och artikelgrupperna har dÀrefter analyserats vidare i syfte att fÄ fram en lÀmplig materialstyrningsprincip för respektive grupp.

VÀrldens miljö och klimatsituation har försÀmrats kraftigt under det senaste decenniet ochbehöver förbÀttras i framtiden. Parallellt med detta har energipriserna stigit i Sverige. Ettled i att komma till rÀtta med miljöproblemen Àr att energieffektivisera vÄra byggnader.Under senare Är har intresset för passivhus ökat i Sverige och byggandet av dessa husförvÀntas öka under kommande Är.JÀmförelsen har grundat sig i kostnader för villabyggsats, entreprenad och energikostnader.Fiskarhedenvillan har valts ut som leverantör dÄ de levererar bÄde traditionellt ochpassivhus i samma modell. Kostnader har baserats pÄ offert frÄn produktchefen MichaelStaffas pÄ Fiskarhedenvillan som Àven delgivit övriga specifikationer pÄ de olika hustypernaav modell Björken. Informationen som legat till grund för beskrivning av passivhus harsamlats genom rapporter, litteratur samt kontakt med sakkunniga personer.Resultatet visar att det Àr dyrare att bygga ett passivhus Àn ett traditionellt hus men attenergiförbrukningen Àr lÀgre hos ett passivhus.

DÄ producerande företag ska göra genomgripande verksamhetsförÀndringar sÄsom implementera produktionssystemet lean, kan det vara svÄrt att pÄ förhand veta förÀndringarnas effekter.  Lean innebÀr att ledtider kortas men nya arbetssÀtt och verktyg bidrar till att kostnaderna initialt ofta ökar i förÀndringsarbete, vilket kan utmynna i en skepticism mot det nya systemet hos de anstÀllda. Med hjÀlp av verktyg som mÀter effekterna av förÀndringarna skulle denna skepticism kunna mötas. För att erhÄlla ett helhetsperspektiv ses produktion helst ur ett flödesperspektiv och idag finns inget bra verktyg som analyserar produktionsflöden ur bÄde ledtids- och kostnadsperspektiv. DÀrför syftar detta arbete till att ta fram en modell för berÀkning av ledtider och kostnader i ett produktionsflöde pÄ ett sÀtt som möjliggör förstÄelse frÄn flera olika intressentgrupper. Detta uppnÄs dels genom att den som anvÀnder modellen (1) erhÄller en övergripande förstÄelse för flödets uppbyggnad och allokalisering av dess ledtider och kostnader samt (2) kan anvÀnda modellen för att analysera olika framtida scenarier vilka ligger till grund för förÀndringsarbetet.

Dagens företag och organisationer blir alltmer beroende av informations- och kommunikationsteknologi. Att anvÀnda IT-stöd Àr ett mÄste för att klara av den hÄrda konkurrens som rÄder pÄ marknaden. IT Àr för de allra flesta företag ett viktigt hjÀlpmedel. IT Àr av stor betydelse vid lagerstyrning, leverantörsanalyser, bestÀllningssystem, produktionsstyrning, orderbehandling, datorstödd konstruktion, ruttplanering och projektplanering. I och med införsel av IT ökar sÄrbarheten pÄ företaget och organisationer avsevÀrt.

Det svenska elcertifikatsystemet Àr ett relativt komplext system med en enkel grundtanke; att genom marknadens krafter öka den förnybara elproduktionen i Sverige pÄ ett kostnadseffektivt sÀtt. Genom att lÄta producenterna av förnybar el sÀlja elcertifikat till konsumenterna erhÄller de en extra inkomst som ökar deras intÀkter och gör det mer lönsamt att driva denna typ av produktion. Det finns dock en oro bland politiker att konsumenternas kostnad för elcertifikatsystemet kan bli orimligt hög i samband med att mÄlen för tillkommande förnybar elproduktion höjs. En ambitionsökning i mÄlen kan leda till en utbudsbrist av elcertifikat till följd av en ökad efterfrÄgan pÄ dem och dÄ Àven ett högre elcertifikatspris. Det finns Àven andra osÀkerhetsfaktorer i systemet som skulle kunna ge upphov till en utbudsbrist. I dagslÀget finns det inget övre tak för hur mycket en konsument kan betala för elcertifikaten utan prissÀttningen sköts pÄ en fri marknad och hamnar i teorin dÀr konsumenternas efterfrÄgekurva skÀr producenternas utbudskurva pÄ elcertifikatsmarknaden. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka konsekvenserna för konsumenternas vÀlfÀrd ifall det blir en utbudsbrist pÄ elcertifikat under dagens förutsÀttningar dÄ det inte finns nÄgot pristak pÄ elcertifikat och jÀmföra detta med ett scenario dÄ ett pristak införs.

Nybyggnation och underhÄll av skogsbilvÀgar medför stora kostnader för skogsbruket i Sverige. DÀrför Àr det av intresse att finna metoder för att minska dessa kostnader. Ett tillvÀgagÄngssÀtt kan vara att utrusta virkesfordon med Central Tire Inflation (CTI). CTI Àr ett system som kan sÀnka och höja ett fordons dÀckstryck under fÀrd. Tidigare studier har konstaterat att nÀr virkesfordon sÀnker dÀckstryck blir spÄrbildning mindre.

Syfte ? Examensarbetets syfte Àr att skapa förstÄelse kring ett outsourcingbeslut genom att utveckla en beslutsmodell för outsourcing. För att uppnÄ syftet ska följande frÄgestÀllningar besvaras:Vilka faktorer bör pÄverka ett outsourcingbeslut?Vilka kostnader bör analyseras för att ett outsourcingbeslut ska bli vÀl avvÀgt?Vilka komponenter bör ingÄ i en beslutsmodell för outsourcing?Metod ? Examensarbetet bygger pÄ en analytisk konceptuell studie med ett deduktiv och induktiv förhÄllningssÀtt, dÀr pÄverkansfaktorer togs fram genom litteraturstudier. JÀmförelser och analyser av redan befintliga teorier gjordes för att identifiera pÄverkansfaktorer, utifrÄn dessa faktorer skapades en beslutsmodell för outsourcing.Resultat ? Resultatet frÄn studien visar att det finns ett flertal olika faktorer som pÄverkar ett outsourcingbeslut och kan sammanfattningsvis placeras som pÄverkansfaktorer, strategiska- och konkurrensfaktorer samt kostnadsfaktorer.

InledningDÄ konkurrensen ökar i skobranschen, med nya företag som tar sig in pÄ den svenska marknaden, har det blivit viktigare för befintliga skohandlare att arbeta med sina inköpskostnader. Inköparens roll i företaget har ökat i betydelse dÄ inköpskostnaden av produkten Àr en stor del av skodetaljistens totala kostnader. Felaktiga inköp i form av volym, sortiment och pris kan vara förödande för den enskilde skodetaljisten. Konsekvensen kan bli att de blir stÄende med ett osÀljbart lager vilket kan orsaka ekonomiska problem. SyfteSyftet med uppsatsen Àr att beskriva hur teorier om prissÀttningsstrategier anvÀnds i samband med inköp för skobranschens detaljister.

Uppsatsen Àr baserad pÄ ett uppdrag som handlar om en undersökning av turistbyrÄernas verksamhet. Innan uppstart av ett företag Àr det viktigt att bestÀmma vilken typ av organisation som behövs. Organisationen i de olika driftformerna skiljer sig Ät och pÄverkar i sin tur företagets omvÀrld och nÀtverk pÄ olika sÀtt. Dessa begrepp har valts ut för att analysera deras betydelse för turistbyrÄer och om de pÄ nÄgot sÀtt underlÀttar företagens drift och finansiering..

Sedan mÄnga Är har kritik riktats mot statliga myndigheters konkurrensbegrÀnsande effekt pÄ de fria marknaderna. BÄde Konkurrensverket och privata aktörer pÄ marknaden anklagar myndigheterna för att subventionera sina konkurrensutsatta tjÀnster med skattemedel. Rapporter frÄn Statskontoret och Konkurrensverket föreslÄr att statliga myndigheter borde förbjudas att bedriva verksamhet pÄ konkurrensutsatta marknader. PÄstÄendet att myndigheterna finansierar sin verksamhet pÄ den fria marknaden med skattemedel, grundar sig i att de finansieras bÄde av privata kunder och skattebetalare. Myndigheterna skall vid prissÀttning av sina konkurrensutsatta tjÀnster, i normala fall tillÀmpa full kostnadstÀckning, vilket innebÀr att de varken borde göra vinst eller förlust pÄ försÀljningen.

Titel: Outsourcing ? pÄ vilka grunder, en fallstudie av underlagen vid outsourcingbeslut Författare: Carina Asplund Handledare: Eva Wittbom Sektion: Ekonomi, Management och SamhÀllsvetenskap, Blekinge Tekniska högskola Course: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoÀng Bakgrund och problemdiskussion: Ett outsourcingbeslut kan fattas pÄ mÄnga olika grunder och de vanligast förekommande motivatorerna i privat nÀringsliv Àr strategiska motivatorer som att renodla verksamheten och fokusera pÄ sin kÀrnverksamhet eller kostnadsbesparande motivatorer. MÄnga företag lÀgger ut delar av sin verksamhet utan nÄgon grundligare förstudie, pÄ grund av högre chefers personliga erfarenheter, familjeband, kÀnslor eller lyckosamma anekdoter om andra företags framgÄngsrika outsourcingprojekt. Beslut som grundas pÄ trender eller kÀnsla kan ha en direkt negativ pÄverkan pÄ det lÄngsiktiga resultatet av outsourcingaktiviteten pÄ grund av bristande analys och förberedelse. För att kunna fatta lÄngsiktigt hÄllbara beslut Àr det viktigt att ta sig tid att utföra en grundlig förstudie för att kunna förutse vilka kostnader, utmaningar, möjligheter och aktiviteter outsourcingprojektet för med sig.