Bakgrund och problem: De senaste 20 åren har offentliga organisationer genomgått stora förändringar. Många idéer inom reorganisering av offentliga verksamheter har kritiserats och har varit ett hett debattämne i media. Andra har blivit populära hos de forskare som har tagit fram ideén samt hos aktörer med ett specifikt intresse för offentliga organisationer. Målstyrning fick en kraftfull inverkan vid början av 1990-talet, det var då olika statliga myndigheter som kommuner och landsting började testa nya förändringar i de olika organisationers strukturer och styrmodeller. Några exempel på dessa är beställar-/ utförarmodell, resultatenheter och resultatstyrning.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka om organisationer skapar förutsättningar för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet. Forskningsfrågorna är: Vad gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Hur gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Vilka påverkansfaktorer finns i organisationens kultur och struktur, som kan underlätta för (skapa förutsättningar för) medarbetare att vara delaktiga? Studien har genomförts som två fallstudier där insamling av datamaterial har skett genom personliga intervjuer och dokument. Resultatet visar att det finns metoder, beteenden och påverkansfaktorer som ledare i organisationer använder, som ger goda eller vissa förutsättningar för att medarbetare ska vara delaktiga. Dessa är, att det finns informations- och kommunikationskanaler, ledare i allmänhet är tillgängliga och lyssnar, det finns vissa möjligheter till kunskapsutveckling och goda ekonomiska resultat är viktigt.

I en allt starkare och påtagligare konkurrens är det viktigt för organisationer att få tillgång till väsentlig och korrekt information. Således ligger det en stor vikt vid att kunna urskilja sanningshalten i informationen för att de ska kunna ta väl underbyggda beslut. Av den orsaken har allt fler organisationer börjat implementera en enhet som samlar in, analyserar och sprider informationen. Denna enhet brukar betecknas som omvärldsbevakningsfunktion eller Business Intelligencefunktion. Syftet med uppsatsen är därför att se i vilken utsträckning konkurrensutsatta organisationer uppfyller kriterierna i vår teoretiska syntes för en väl fungerande omvärldsbevakningsfunktion.

Med utgångspunkt i den livliga debatt som fördes kring bonusutbetalningar i samband med finanskrisen och det skadade förtroende för rörliga ersättningar den resulterade i syftar denna studie till att undersöka hur man idag återskapar legitima rörliga ersättningssystem. Studien ämnar även svara på frågan varför organisationer, trots stora kostnader, väljer att använda sig av rörliga ersättningssystem. Med agentteorin och nyinstitutionell teori som referensramar genomfördes en kvalitativ undersökning vilken bestod av sex semi-strukturerade expertintervjuer. Tre av dessa intervjuer genomfördes med representanter för tre olika organisationer, två av intervjuerna gjordes med oberoende konsulter som specialiserat sig på utformning av rörliga ersättningssystem och slutligen intervjuades en jurist som arbetar med föreskrifter gällande rörlig ersättning inom den finansiella sektorn. Analys av intervjuerna hanterades med etnografisk kvalitativ metodik som utgångspunkt för att skapa ett kodschema kopplat till vår teori.

I en allt starkare och påtagligare konkurrens är det viktigt för organisationer att få tillgång till väsentlig och korrekt information. Således ligger det en stor vikt vid att kunna urskilja sanningshalten i informationen för att de ska kunna ta väl underbyggda beslut. Av den orsaken har allt fler organisationer börjat implementera en enhet som samlar in, analyserar och sprider informationen. Denna enhet brukar betecknas som omvärldsbevakningsfunktion eller Business Intelligencefunktion. Syftet med uppsatsen är därför att se i vilken utsträckning konkurrensutsatta organisationer uppfyller kriterierna i vår teoretiska syntes för en väl fungerande omvärldsbevakningsfunktion.

Flexibilitet har blivit allt viktigare på den svenska arbetsmarknaden vilket är något organisationer anpassat sig till. Detta har lett till att bemanningsbranschen har växt och att arbeta som uthyrd personal blir en allt vanligare arbetsform. Denna utveckling beror på att organisationer vill vara flexibla och anpassa sin arbetsstyrka efter rådande behov. Syftet med denna undersökning är att lyfta fram hur de anställda upplever sin anställning på ett bemanningsföretag. Genom att ha studerat tidigare forskning samt bilden som målats upp genom media angående bemanningsbranschen anser vi att det finns en problematik med denna sorts anställning.

Denna studie avser att ge information och vägledning vid val av angreppssätt vid ett integrationsprojekt. Med angreppssätt avses facelift och convert som kan jämföras med Enterprise Application Integration (EAI) och Enterprise Resource Planning (ERP). Det är idag en avsaknad på material angående val av angreppssätt vilket kan försvåra för en organisation att veta hur de skall angripa ett integrationsprojekt. Att genomföra denna undersökning är steg mot att ge organisationer vägledning om hur de skall angripa ett integrationsprojekt och vad som är viktigt att tänka på. Denna studie tar hänsyn till att integrera antingen genom att integrera existerande system med hjälp av middleware (facelift) eller att byta ut de existerande systemen mot ett ERP-system (Convert).

För att bli framgångsrik idag måste en organisation kunna ta tillvara på och förändra sig utifrån de förutsättningar som omvärlden erbjuder. Genom att organisera sin verksamhet i projekt skapar organisationer bra förutsättningar för detta. I dagens moderna multiprojektorganisationer är det många organisationsmedlemmar som bollar med flera projekt samtidigt. Att byta ut alla etablerade rutiner mot ständigt ökade krav kan i längden vara ganska slitsamt. En stimulerande och motiverande arbetsmiljö kan då bidra till att minska de påfrestningar som lätt uppstår i en multiprojektorganisation.

I organisationer med hög expertis har hur kunskap hanteras blivit allt viktigare. För att säkerställa att kunskapen stannar inom organisationen är det av stor vikt att kunskapen överförs mellan de anställda. En viss form av kunskap, så kallad tyst kunskap, är svår att uttrycka och blir därför svår att överföra mellan organisationens medarbetare. Denna uppsats handlar därför om hur organisationer överför tyst expertkunskap, och vilka faktorer som påverkar hur väl en sådan överföring kan genomföras. Teoretiska definitioner av kunskap, hantering av kunskap och olika överföringsmoment har använts.

Denna uppsats behandlar rapportering av IT-incidenter. Mer specifikt har jag undersökt vilka rutiner som behövs för att organisationer på ett bra sätt ska kunna rapportera incidenter till Sitic, Sveriges IT-incidentcentrum. Bakgrunden till uppsatsen är att rapporteringen till det relativt nya Sitic har varit trögstartad. Jag har undersökt vilka rutiner som bör finnas hos de rapporterande organisationerna och hos Sitic för att få till stånd ett effektivare samarbete. Resultatet har visat på att det finns brister i en del rutiner på båda sidor av förhållandet.

SammanfattningCorporate Social Responsibility, CSR, är ett samhällsengagerat arbetssätt som får allt större utrymme hos organisationer och företag, både i investerat kapital och investerade resurser. Studier som gjorts inom ämnet tyder på att CSR-arbetet gått från att vara ett välgörenhetsarbete till att mer och mer formas till en vinststrategi hos de företag som engagerar sig i arbetssättet. Ett välformulerat och uttalat CSR-arbete kan bidra till många organisations- och samhällsvinster så som ökad attraktivitet, stärkande av varumärket och ett blomstrande samhälle. Med detta i åtanke formades ett önskat studieobjekt där utgångpunkten landade i sociologiska resonemang om socialkonstruktivism. Syftet med arbetet var att genom en narrativ analys undersöka hur CSR-arbete fungerar som en del utav företags berättelser om sig själva.

Managementkonceptet CSR är ett komplext koncept med många definitioner som dras mellan att vara frivilligt och påtvingat för organisationerna. Uppsatsen fokuserar på organisationer som är verksamma i Västra Götalandsregionen och jobbar för att skapa ett långsiktigt hållbart nätverkande mellan organisationer. Uppsatsen ämnar till att besvara varför organisationer arbetar med CSR och hur integrerat CSR är i deras verksamhetsstruktur utifrån ett internt och externt perspektiv. Uppsatsen syftar också till att besvara hur utbytet fungerar mellan organisationer och hur de nyttjar den samverkan som växt fram för att främja deras egna CSR-arbete.Uppsatsen har genomförts genom en kvalitativ metod, där 5 semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in det empiriska materialet. Den teoretiska referensramen tar upp organisationernas motiv till att arbeta med hållbarhet, hur de kan arbeta med hållbarhet på intern och extern nivå, strukturer och strategier vid tillämpning och de olika riktlinjerna för hållbarhet.Undersökningen har visat att hållbarhetsarbetet är unikt från verksamhet till verksamhet eftersom CSR-arbetet är indelat i internt och externt perspektiv för att tillgodose både organisationens och yttre intressenters förväntningar.

Kunskap anses idag vara den viktigaste faktorn för att skapa konkurrenskraftiga organisationer. I projektverksamheter har kunskap ännu större betydelse, då medarbetarna är uppdelade i fristående projekt och distansen mellan dem är större än i traditionella linjeverksamheter. Detta har resulterat i omfattande forskning kring Knowledge Management (KM) i projekt-organisationer. Forskningen har då utgått ifrån traditionell projektledning som härstammar ifrån tillverkningsindustrin. Inom systemutveckling har nya projektledningsmetoder utvecklats som är anpassade till denna bransch och kallas för agila metoder.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.