Sök:

Sökresultat:

50 Uppsatser om Förvärmning av flis - Sida 3 av 4

En analys av EPC som modell för energieffektivisering : En djupdykning i energieffektiviseringsÄtgÀrder i UmeÄ kommuns EPC-projekt för att nÀrmare förstÄ EPC som projektform vid energieffektivisering

I detta examensarbete har a?tga?rder i ett energieffektiviseringsarbete av typen EPC analyserats. Umea? kommuns fastighetsavdelning startade sitt EPC-projekt 2008 syftet att energieffektivisera mer a?n 130 byggnader. Detta projekt sades da? vara det sto?rsta av sitt slag i Sverige.

Risker och konsekvenser vid en yttre storbrand pÄ Smurfit Kappa Kraftliner PiteÄ

Denna rapport syftar att undersöka de risker och konsekvenser som uppstÄr för samhÀllet och nÀromrÄdet vid en brand i yttre brÀnslehantering hos Smurfit Kappa Kraftliner i PiteÄ. Yttre brÀnsle i denna rapport syftar pÄ biobrÀnsle, bark, flis, returpapper och massaved. Vid en brand bildas en mÀngd olika Àmnen och partiklar, styrt av temperatur och vilket material som brinner. Om dessa brandgaser sprids över bebodda omrÄden Àr det av stor vikt att veta omfattningen av de risker och eventuella skador som lokalbefolkningen utsÀtts för. De rÄdande vÀderförhÄllanden Àr en stor faktor för spridningens omfattning.Ett företag i Sverige Àr enligt lag skyldigt att ha ett adekvat sÀkerhetsarbete och sjÀlva kunna hantera de risker som de sjÀlva medför.

Haveriutredning gÀllande vÀxellÄda tillhörande sotblÄsare modell IK-SD

Pappersbruket BillerudKorsnÀs AB Àr idag en av Sveriges ledande tillverkare och leverantör av förpackningspapper, kartong samt wellrÄvaror. Företaget har en framtida mÄlsÀttning att i tillverkningsprocessen bli sjÀlvförsörjande pÄ energi och detta genom en intern förbrÀnning av biobrÀnsle i form av bark och flis i sodapannor. Sodapannan utgör pÄ sÄ sÀtt fabrikens energidistributionssystem. Vid den kontinuerliga förbrÀnningen av svartlut följer stoft och slagg med rökgaserna och fastnar pÄ sodapannans vÀrmeytor som bestÄr av rörpanel. Detta Àr problematiskt dÄ slagg pÄ vÀrmeytorna försÀmrar vÀrmeupptagningen och gör den ineffektiv.

HÄllbara uppvÀrmningsalternativ för Grinda WÀrdshus : En studie om uppvÀrmning med pellets och flis

This report is a bachelor's thesis of two students from the Energy and Environment degree at KTH Stockholm. Grinda is an island situated Stockholm archipelago. SkÀrgÄrdsstiftelsen is landowners and manages the area. Grinda WÀrdshus, a guest house located in the island, currently uses an oil-fired boiler as a heating system. The aim of this thesis is to investigate whether wood chips or pellets is, from a sustainability standpoint, a suitable heating method for the guest house.

Betydelsen av naturstenshÀllens ytbearbetning mot underlaget för att undvika att stenen glider i sidled

Problemet med att stenen i belÀggningar, naturstenshÀllen, glider mot underlaget p.g.a. för lÄg friktion Àr ett stort och kostsamt problem för bÄde bestÀllare och entreprenör. För att försöka besvara frÄgan om hur mycket stenens ytbearbetning pÄ undersidan pÄverkar friktionen vid olika vertikal belastning har ett stort antal tester genomförts. Stenens undersida hart testats med tre olika nybearbetningar sÄgad, flammad och krysshamrad. Stenarna har sedan med tre olika vertikal belastning dragits i fyra olika sÀttsandsunderlag, torrt respektive fuktat stenmjöl och torrt respektive fuktat stenkross (2-4 mm, ?flis?). För att sÀkerstÀlla skillnaderna har en statistisk analys genomförts. Den första iakttagelsen som har gjorts Àr att den krysshamrade stenen i 6 av 6 fall har större friktion mot underlaget Àn de andra ytbearbetningarna, oberoende av variation i vertikal belastning pÄ fuktat stenmjöl och stenkross.

Analys av förbrÀnning med avfall och flis : Vad passar bÀst till ett vÀrmeverk idag

Genom ett eget utformat dokument av författarna baserat av PDCA-metoden, visar studiens utfall att implementering av innovationsteknik Àr fullt möjligt i ett byggföretag som Garant Bygg & Bad. PDCA-dokumentet frÀmjar dessutom innovationsförmÄgan i förbÀttringsprocesser i det valda företaget. Till en början bör byggföretag fokusera pÄ smÄ förbÀttringar i innovationsarbetet, vilket Àr möjligt med PDCA-dokumentet. För att uppnÄ optimalt resultat av förbÀttringsverktyget PDCA anser författarna att vissa specifika punkter Àr avgörande. Dessa sammanfattas nedan:Ledarskap.

Lagring av halm

Allteftersom priserna pÄ de fossila brÀnslena ökar stiger Àven efterfrÄgan pÄ förnyelsebart brÀnsle. ELKV planerar att bygga ett kraftvÀrmeverk som kommer att eldas med flis, returtrÀd, torv och halm. Eldning av halm för vÀrme och el kommer att öka i Sverige. I vÄrt grannland Danmark har man under mÄnga Är anvÀnt sig av halm för att producera vÀrme och el.I detta arbete har olika former av lagringssystem för halm studerats för att försöka komma fram till det effektivaste systemet för ELKV. Tidigare, innan detta arbete presenterats, fanns det mycket lite information om olika kostnader för lagring, sÄ har det varit en av hörnstenarna i detta arbete.Halmen kan lagras pÄ mÄnga olika sÀtt.

Grön uppvÀrmning av gröna hus : HÄllbara uppvÀrmningsalternativ för vÀxthusföretaget Svegro

I takt med stigande oljepriser har ett av Sveriges största odlingsföretag Svegro bestÀmt sig för att byta ut sitt nuvarande vÀrmesystem. Svegro bestÄr idag av vÀxthus pÄ ca 50 000 m2 pÄ Thorslunda gÄrd, FÀringsö.UppvÀrmningen sker idag med hjÀlp av oljeeldning samt den vÀrmeenergi som omvandlas frÄn vÀxthuslampor. Det nya vÀrmesystemet kommer att anvÀnda sig av ett annat förbrÀnningsalternativ Àn mineralolja. Detta kommer göra det möjligt för Svegro att sÀnka sina energikostnader och minska miljöpÄverkan genom reducerat koldioxidutslÀpp. Kraven som stÀlls Àr att det nya vÀrmesystemet ska kunna integreras med det befintliga vÀrmesystemet och samtidigt leva upp till dagens ekologiska krav.

Transport av flis via transportband

Kappa Kraftliner i PiteÄ anvÀnder sig i dagslÀget av pneumatiska transportsystem för flistransport mellan sÄllstation och kokeri. Dessa system Àr mycket energikrÀvande. Eftersom energipriset har ökat kraftigt i början pÄ 2000-talet har frÄgan om det Àr lönsamt att byta flistransportsystem till nÄgot mindre energikrÀvande kommit upp. Examensarbetets uppgift Àr sÄledes att ge svar pÄ denna frÄga. Vid arbetets start fanns Àven kravet pÄ dubbla transportörer, för att fÄ mycket hög driftsÀkerhet.

Industriell Ekologi i Sverige? : Förekomst av material- och energiflöden i skogsindustrin

Huvudsyftet med studien var att se i vilken grad det gÄr att finna samarbeten genom material- och/eller energiutbyten mellan nÀrliggande anlÀggningar inom skogsindustrin i Sverige. Genom att göra en inventering av vilka anlÀggningar som finns inom skogsindustrin och sedan kontakta dessa, sammanstÀlldes en lista över de olika anlÀggningarna och deras olika samarbeten. Inventeringen gjordes med hjÀlp av olika branschorganisationer samt sökmotorer pÄ Internet. Utöver detta besöktes ocksÄ fyra intressanta fall för att ge en inblick i hur dessa samarbeten kan se ut.Studien visar pÄ att den hÀr typen av samarbeten existerar inom skogsindustrin och att drygt en tredjedel av de studerade anlÀggningarna har nÄgon form av samarbeten rörande dessa frÄgor. Detta pekar pÄ att man inom skogsindustrin Àr lÄngt framme nÀr det gÀller resursutnyttjande och att möjligheten att minimera sin energi- och materialanvÀndning hela tiden Àr en relevant frÄga.Det finns med stor sannolikhet Ànnu fler sÄdana samarbeten som inte framkommit vid undersökningen och en intressant aspekt Àr att vid de besök som gjordes upptÀcktes samarbeten som inte uppmÀrksammats vid tidigare kontakter.

Dissolvingmassa baserat pÄ soda-AQ kokning : Potential för ökat förÀdlingsvÀrde av svensk skogsrÄvara

Detta examensarbete genomfördes frÄn begÀran av tvÄ företag, Pöyry Sweden AB, Karlstad och Kiram AB. Arbetet var uppdelat i tvÄ delar, en litteraturstudie samt en experimentell del. I litteraturstudien kartlades olika processer för framstÀllning av dissolvingmassa och olika processer för beredning av viskosfiber. Utöver det sammanstÀlldes Àven nÄgra av de ledande aktörerna av joniska vÀtskor samt applikationer för cellulosabaserade produkter. Fokus genom hela arbetet har legat pÄ svavelfria processer som t.ex.

BrÀnsleinmatning och kapacitetsreglering pÄ Pajala VÀrmeverk

Detta examensarbete Àr utfört i samarbete med Grabitech Solutions AB pÄ Pajala VÀrmeverk. Pajala VÀrmeverk Àr ett fjÀrrvÀrmeverk som förser ungefÀr 200 byggnader i centralorten Pajala med fjÀrrvÀrme. VÀrmen produceras huvudsakligen i en fastbrÀnslepanna som eldas med bland annat flis och bark. I detta examensarbete ingÄr arbete pÄ tre olika delsystem som alla pÄ olika sÀtt Àr kopplade till fastbrÀnslepannan. Det första delsystemet Àr den del av brÀnsleinmatningssystemet som kallas för stÄngmatarsystem.

Modellering och styrning av flis till en sulfatkokare

At the Skoghall pappermill, sulphatepaper pulp is produced in a continuous digester originally from 1969. To be able to maintain a high level of production there is a need for a process with few disturbances. Variations in how well the wooden chips are packed in the digester is one form of disturbance. Today there are no available measurements on how well the chips are packed. Instead this is regarded as being constant.

Effekter av jordens egenskaper och kvÀvegödsling pÄ ekologiskt odlade trÀdgÄrdsblÄbÀr

Ekologisk odling av trÀdgÄrdsblÄbÀr Àr möjlig och ofta fördelaktig dÄ blÄbÀr har krav pÄ jorden och kvÀvetillförsel som lÀtt kan ÄtgÀrdas med ekologiska metoder. Odling av trÀdgÄrdsblÄbÀr Àr tÀmligen nytt i Sverige och erfarenheterna Àr begrÀnsade. Detta arbete har skrivits för att öka kunskaperna kring jordförhÄllanden, pH och kvÀvegödsling vid plantering och odling av trÀdgÄrdsblÄbÀr.TrÀdgÄrdsblÄbÀr trivs i sura jordar med hög mullhalt och mÄr bra av organiska gödselmedel. För att göra odlingsplatsen mer passande för blÄbÀr kan pH justeras till mellan 4.0-5.5 och mullhalten i en mineraljord kan med fördel höjas. Mullhalten kan ökas samtidigt som pH sÀnks genom jordförbÀttring med torv eller komposterad barrtrÀdsflis eller bark.

FörbrÀnning av biobrÀnsle pÄ Saugbrugs pappersbruk : Variation i rökgasstoftets sammansÀttning

Norska pappersmassaindustrin Norske Skog Saugbrugs AS anvÀnder flera olika biobrÀnslen i en brÀnslemix vid produktion av Änga för internt bruk. BiobrÀnslen visar stora variationer i asksammansÀttning och producerad askmÀngd, varför syftet var att studera dessa i förhÄllande till brÀnslemixen, via en statistisk analys av Saugbrugs befintliga data. Rökgaserna frÄn förbrÀnningen renas med ett elektrofilter med tre avskiljningsfÀlt för askstoftet, och en teori om fraktionering av aska frÄn de olika fÀlten vad gÀller innehÄll av ekotoxiska metaller fanns. Provtagning, analys av partikelstorlek och laboratorieanalys av askstoft i rökgasen samt aska avskilt av de olika fÀlten i elektrofiltret var dÀrför motiverat. FörbrÀnningen som helhet alstrar stora mÀngder aska som sedan deponeras.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->