I uppsatsen undersöks upplevelser av improvisationsteater. Syftet är att beskriva och förstå improvisationsdeltagares upplevelse av vad som sker i improvisationsteater. Ett övergripande syfte med detta är att bidra till att tydliggöra dramapedagogik i relation till improvisationsteater. Ansatsen i uppsatsen är kvalitativ och metoden är fenomenologisk. För insamling av data har intervju och fokusgruppssamtal använts.

Tre av fyra sammangåenden misslyckas med att uppnå de finansiella och strategiska mål som de har satt upp. Anledningen till att varför så många kombinationer av sammangåenden misslyckas beror på att sammangåenden är i behov av rigorösa och omfattande ansträngningar före, under och efter förloppet. Ofta ignoreras dessa behov och/eller får inte tillräckligt stort utrymme. De flesta studier av strategiska förändringsprocesser i form av sammangåenden organisationer emellan fokuserar endast på en sammangåendeprocess i taget och det finns få studier som över huvud taget beaktar flera processer i följd. Dessutom verkar det vara mer regel än undantag att den mänskliga faktorn glöms bort eller i alla fall inte tas hänsyn till i tillräckligt stor grad.

Enligt  socialtjänstlagen  är  syftet  med  daglig  verksamhet  att  hjälpa personer med intellektuell funktionsnedsättning mot ett avlönat arbete på  en  vanlig  arbetsplats,  vilket  dock  är  ett  mål  som  mycket  sällan infrias.  Daglig  verksamhet  skall  även  bidra  med  en  meningsfull sysselsättning.  Syftet  i  uppsatsen  är  att  granska  daglig  verksamhet utifrån   teorier   om   meningsfullhet,   samt   utifrån   upplevelsen   av meningsfullhet   i   sysselsättningen   hos   personer   som   har   daglig verksamhet.  I  teoridelen  resonerar  vi  att  meningsfullhet  kan  förstås genom  behov,  varpå  vi  granskar  behovsteoretiska  resonemang.  Vi finner en lucka gällande uppkomsten av behov kopplade till identitet, vilket  vi  löser  genom  att  framföra  en  egen  teori  som  kombinerar  en behavioristisk förståelse av drivkrafter med en socialkonstruktionistisk syn på identitet. Därefter utför vi en intervjustudie där vi undersöker upplevelsen  av  meningsfullhet  hos  brukare  inom  daglig  verksamhet. Resultatet analyseras mot tidigare forskning och behovsteorierna från teoridelen,  och  utgör  sedan  det  underlag  som  vi  använder  för  att granska  daglig  verksamhet. Vi  kommer  fram  till att  idén  med  daglig verksamhet verkar vara baserad på antaganden om meningsfullhet som inte  går  att  generalisera  till  hela  målgruppen.  Detta  resulterar  i  att daglig verksamhet, förutom att misslyckas med att leda individerna till anställning,  även  i  stort  misslyckas  med  att  bidra  med  meningsfull sysselsättning..

Denna studie har visat att journalister har en stark yrkesidentitet som är nära sammankopplad med idealen. De har påpekat vikten av ideal som berättande av komplicerade skeenden och granskning, och även problematiserat dem. Respondenterna tenderar även att knyta samman kring idealen vid påfrestningar från PR-kupper. Realtionen mellan journalister och PR-aktörer är komplicerad, vilket även kan utläsas i denna uppsats genom de åsikter journalisterna uttrycker om fenomenet PR-kupp. Respondenterna med flera yrkesverksamma år beskrev sig som trygga i sin situation även om PR-kuppen ifrågasätter en del av idealen medan de med färre år beskrev en större osäkerhet och rent av en rädsla för att misslyckas genom att ha publicerat en osanning.

De flesta organisationer startar smått och växer allt eftersom. Inte alla organisationer växer i samma takt utan växer olika mycket vid olika tidpunkter. Men allt eftersom de blir allt större och större blir organisationen alltmer komplex. Då blir integration en lösning på att kunna hantera denna komplexitet. Integration av informationssystem handlar om att slå ihop tidigare separerade system med målet att tillhandahålla en mer och komplett informationsresurs för en organisation, detta åstadkoms oftast genom affärssystem eller ERP som den vanligaste benämningen på dessa system är.

Integrationen är väldigt kritisk för företagsfusioner, då det är där värdeskapandet sker. Det finns en uppsjö av teorier om hur integrationen ska bedrivas. Men trots det misslyckas en stor andel av företagsfusioner att skapa ett ökat värde. Kommer råden från teoribildningar verkligen till användning, då det är så många som misslyckas? I den här uppsatsen har vi tagit fäste på tre konkreta råd kring lyckad integration vid företagsfusioner, som rör tidig integrationsplanering, HR-avdelningens involvering och medarbetarnas involvering i integrationsarbetet.

Vi vill med denna uppsats undersöka vilka framgångsfaktorer det finns för ett så kallat lyckat projekt och samtidigt ta reda på vilka fallgropar man ska undvika. Vi har begränsat oss i empirin till respondenter med projektledarerfarenheter och deras syn på it-projekt. Inom detta område är det verkligen viktigt att veta hur man får till ett bra projekt där man når sina mål, eftersom just it-projekt har en missa sina mål. Enligt en sammanställning av flera olika undersökningar, har konsultföretaget Decuria kommit fram till att så mycket som 85 % av alla it-projekt ute hos företag och organisationer misslyckas!Genom att beskriva olika projektmetoder, olika sätt att driva arbetsprocessen på och andra viktiga begrepp inom it-projektledning samt undersöka hur projektledare driver sina projekt visar denna uppsats hur it-projekt kan se ut från idé till avslut samtidigt som vi undersöker vilka faktorer som finns för att lyckas med projektet.Slutsatsen från studien visar att det inte finns en specifik metod som ska användas för att it-projektet ska lyckas. Projektmetoden kan stödja projektet och bör anpassas efter uppgiften och organisationen.

Att den värld som dagens företag existerar i blir mer och mer dynamisk och komplex är något de blivit tvungna att förlika sig med. För att möta denna mer rörliga verklighet har systemutvecklingsprojekten gått från att använda sig av sekventiella metoder till de som är mer iterativa. Att ett stort antal IT-projekt fortfarande misslyckas är ett känt faktum, men spekulationerna om varför det går fel är åtskilliga. Ett ämne som upprepade gånger hämnar högt upp på listan över anledningar till varför projekten misslyckas är kraven. I de agila metodbeskrivningar lämnas dock kraven utanför beskrivning av tillvägagångssättet för projektet, kraven kommer in under hela utvecklingsperioden men beskrivningarna av hur detta sker är reducerad.

Studien undersöker fem manliga gymnasieelevers upplevelse av stress och coping genom intervjuer. Respondenterna upplever att flera delar av skolan är stressande men mest så på examinationer. Respondenterna avänder olika former av coping och de som klarar skolan bäst använder en intern locus of control och problemfokuserad coping. Studenterna som misslyckas i skolan trivs inte där och använder extern locus of control och undvikande coping med betoning på socialt stöd..

Många projekt misslyckas och en av anledningarna är dålig styrning av projektet i allmänhet och inom IT branschen i synnerhet. Baserad på kritik av de traditionella metoderna under de senaste åren, så har det uppkommit flera lättrörliga metoder som kallas Agila metoder. Scrum är den mest kända Agila metoden som används idag. Metoden lovar goda resultat, men i en artikel ur tidningen Computer Sweden (feb 2009) står det ?siffror visar att nio av tio Scrumprojekt misslyckas?.

Det finns ett ökat intresse för företagsförvärv och huvudanledningen till det är att företag vill skapa synergieffekter. Många företag misslyckas med att göra företagsförvärv och tidigare studier visar på svårigheter vid integration. Bristande anpassning av strategi och ledarskap har inte gett förklaring till varför företag misslyckas med integrationer. Mänskliga och kulturella aspekter har visat sig vara relevanta att studera för lyckade integrationer.Studiens syfte är att öka förståelsen för institutionella mekanismer vid integration av företagskulturer vid företagsförvärv. Ett delsyfte är att identifiera framgångsfaktorer för en lyckad integration av företagskulturer vid företagsförvärv.

Syftet med studien har varit att identifiera faktorer som bidrar till att elever med tidigare skolmisslyckanden återupptar och slutför sina studier. Att kunna identifiera vad det är som krävs av skolan, miljö, samhälle och framför allt av eleverna själva för att denna process ska påbörjas. Om vi inom skolan kan bidra till att färre elever lämnar skolan utan fullständiga betyg och går igenom upprepande misslyckanden, så har skolan och samhället mycket att vinna. Genom att identifiera de faktorer som bidrar till att ungdomar fullföljer sina studier så kan vi kanske applicera denna kunskap tidigare i skolan och på så sätt slippa avhopp och studiemisslyckanden. Som specialpedagoger möter vi ofta elever som tidigt visat eller visar tecken på att vara i riskzonen för att misslyckas i skolan.

På mitt vänstra pekfinger har jag med bläck och nål ristat in orden ? I blow just for fun. En mening som på ett humoristiskt sätt beskriver visionen i mitt skapande inom glas.I samband med uppstarten av examensprojektet försvann den glädjefulla känslan. Den bytes ut mot prestationsångest, misstro på mig själv och jag hade inte längre någon glädje i att blåsa glas.I mitt projekt utgår jag från mina egna erfarenheter där rädslan för att misslyckas tog över och påverkade mina hantverkskunskaper rent praktiskt.I blow just for fun, är en hyllning till materialet glas, samspelet i glashyttan och det lustfyllda och värdefulla att ha en materiell kunskap..

Syftet med studien har varit att identifiera faktorer som bidrar till att elever med tidigare skolmisslyckanden återupptar och slutför sina studier. Att kunna identifiera vad det är som krävs av skolan, miljö, samhälle och framför allt av eleverna själva för att denna process ska påbörjas. Om vi inom skolan kan bidra till att färre elever lämnar skolan utan fullständiga betyg och går igenom upprepande misslyckanden, så har skolan och samhället mycket att vinna. Genom att identifiera de faktorer som bidrar till att ungdomar fullföljer sina studier så kan vi kanske applicera denna kunskap tidigare i skolan och på så sätt slippa avhopp och studiemisslyckanden. Som specialpedagoger möter vi ofta elever som tidigt visat eller visar tecken på att vara i riskzonen för att misslyckas i skolan.

Antalet företagsförvärv har under de senaste åren ökat kraftigt, men trots detta misslyckas flerän två av tre av förvärven, eftersom de inte uppnår de synergieffekter som var motivet bakomdem. Det blir allt vanligare att företag tar hjälp av konsulter vid ett förvärv istället för attgenomföra hela processen själva. Frammanad av internationella konsultbyråer introduceradesbegreppet Due Diligence (DD), företagsbesiktning, i Sverige i början av 1990-talet. HumanResource Due Diligence (HRDD) är ett begrepp som närmast innebär att de mänskligadimensionerna av förvärvet analyseras. Syftet med denna uppsats är att undersöka omkonsultföretag som hjälper företag vid förvärv använder sig av Human Resource DueDiligence, det vill säga en analys av humankapitalet, organisationskulturen och integrationen,alternativt om elementen belyses med andra genomförda analyser.En kvalitativ studie har genomförts där tre konsulter från olika konsultföretag har intervjuats:KPMG, PwC och Ernst & Young.