Postoperativt illamående och kräkning (PONV ? Post Operative Nausea and Vomiting) är den mest frekventa komplikationen efter anestesi och är ett problem där orsakerna är många och skiftande. Ursprunget är multifaktoriellt med patientrelaterade, medicinska, anestesiologiska och kirurgiska faktorer. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om reversering av muskelrelaxantia ökar frekvensen av PONV. Metoden var en litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga artiklar.

Ekonomilärarnas kompetensutveckling är ett examensarbete och en C-uppsats på 15 högskolepoäng på lärarhögskolan i Malmö. Det som föranlett arbetet är Olssons funderingar kring hur civilekonomer, som tidigare arbetat i näringslivet, fortsätter att kompetensutveckla sig i näringslivsfrågor och ekonomi när de blir gymnasielärare. Uppsatsens syfte är att få en djupare förståelse för hur ekonomilärarna utvecklar sina ekonomiska kunskaper för att ge eleverna en aktuell ekonomisk utbildning som förbereder eleverna för framtida studier och arbete i ett föränderligt samhälle. Uppsatsen belyser följande frågor: Vilken syn har ekonomilärarna vid en gymnasieskola på sin kompetensutveckling? Hur kompetensutvecklar ekonomilärarna sig? Vilka kompetensutvecklingsbehov finns? Vad har kompetensutveckling för betydelse för ekonomilärarna? Uppsatsens undersökning utgår från enskilda intervjuer med ekonomilärare och deras syn på kompetensutveckling.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur arbetsplatsförlagdutbildning (APU), arbete och skola hänger ihop. Samt att utifrån elevernas känslor och tankar försöka identifiera risk och skyddsfaktorer vad gäller den arbetsplatsförlagda utbildningen för elever som läser hotell och restaurangprogrammet på en skola med 400 elever. Den övergripande hypotesen för uppsatsen är att meningsfullheten, relationer och om eleven tidigare haft arbete ökar chanserna för en lyckad APU. Undersökningen genomfördes genom enkäter och intervjuer. Tanken var att intervjuerna skulle hjälpa till att klargöra enkätresultaten.

Att ta tag i problemet anga?ende klimatfo?ra?ndringarna och den fo?rva?ntade globala temperaturho?jningen ga?r inte la?ngre att skjuta upp utan ma?ste a?tga?rdas i dagens la?ge fo?r att jorden slutligen ska na? ett ha?llbart klimat. Genom att visa omva?rlden att det ga?r att ha en fungerande storstad med kraftiga reduceringar i biltrafik och ett stort utbud av kollektivtrafik kan Stockholm visa framfo?tterna och vara en inspiration till o?vriga sta?der. Klimatfo?ra?ndringarna a?r ett globalt problem och det kra?vs da?rfo?r ett agerande pa? global niva?.

Resultaten från de senaste PISA-studierna har utmynnat i en samhällsdebatt där fokus har legat på avsaknad av ?ordning och reda? som orsak till svenska elevers försämrade studieresultat. Vi ställer oss tveksamma till fokuseringen på disciplin och bestraffning, vi anser att lösningen delvis går att finna bland den forskning som redan är gjord. Vi har i bakgrunden tittat på aktuella styrdokument samt för studien relevant litteratur. Syftet med vår studie är att belysa vad som enligt eleverna har betydelse för deras trygghet och studiero i lärandet.

Läs- och skrivkunnighet är av stor betydelse för studieframgångar och individers livssituation i vuxen ålder. Socioekonomisk bakgrund förklarar störst del av skillnader mellan elevers studieresultat. Elever med en fördelaktig socioekonomisk bakgrund klarar sig bättre i skolan och i klasser där många elever har en sådan bakgrund gynnas samtliga elever. Läsmiljön i hemmet har också betydelse för barnens läsförmåga. Lite forskning fokuserar emellertid på unga elever.

Resultaten från de senaste PISA-studierna har utmynnat i en samhällsdebatt där fokus har legat på avsaknad av ?ordning och reda? som orsak till svenska elevers försämrade studieresultat. Vi ställer oss tveksamma till fokuseringen på disciplin och bestraffning, vi anser att lösningen delvis går att finna bland den forskning som redan är gjord. Vi har i bakgrunden tittat på aktuella styrdokument samt för studien relevant litteratur. Syftet med vår studie är att belysa vad som enligt eleverna har betydelse för deras trygghet och studiero i lärandet.

SammandragAgneta Nylund GuhrénVarför har många tvåspråkiga elever svårt att nå målen skolan ställer på dem?En studie av situationen i en internationell gymnasieklass.Why Do Many Bilingual Students Have Difficulties in Achieving School Targets?A study of an International Class at a Swedish Upper Secondary School.VT 2011 Antal sidor: 55En lägre andel av andraspråkseleverna når målen för grundskolan än de som är födda i landet.Forskning och kunskap finns inom området om hur framgångsrik andraspråksinlärning skabedrivas. Varför består och till och med ökar andelen andraspråkselever som inte når målen?För att uppnå syftet att urskilja faktorer som avviker från dem som enligt forskningen leder tillgoda studieresultat har styrdokument och forskningsrön studerats, en kvalitativ intervjuundersökningbland elever och lärare genomförts samt observationer gjorts i en internationell klassvid en gymnasieskola i Mellansverige.Resultatet visar att vissa andraspråkselever kommunicerar i lägre grad än vad som är nödvändigtför att utveckla språket. I textproduktionen finns krav på elevernas abstraktionsförmågamen i muntliga situationer utmanas inte språknivån.

Stress är en primitiv reaktion som varit nödvändig för människans överlevnad då det är en naturlig respons på ett kommande hot. När omgivningen ställer krav på individen som denne inte kan hantera eller upplever vara för stora uppstår ett stresspåslag. Flertalet studier visar att studenter är en grupp i dagens samhälle som upplever mycket stress. Höga nivåer av stress bland sjuksköterskestudenter och medicinstuderande har visats sig påverka minne, koncentration samt problemlösningsförmåga, vilket i sin tur leder till försämrad inlärning och försämrade studieresultat. Studien syftade till att undersöka upplevelser av stress hos fysioterapeutstudenter och uppfattningen om hur denna stress kan påverka studier och framtida yrkesliv.

Studier och forskningsrapporter visar att svenska elever har bristande matematikkunskaper. Antalet elever som inte når den grundläggande kunskapsnivån i matematikämnet har ökat. Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning lärare har av varför vissa elever tappar motivation och lusten att lära matematik och vilka faktorer som påverkar elevers studieresultat i matematikämnet. Förhoppningarna med denna studie är att få en djupförståelse av några lärares uppfattning av vissa specifika fenomen och hur dessa uppfattningar kan analyseras i förhållande till aktuell forskning och litteratur inom detta område.Studien innehåller två delar, en bakgrund och en empirisk studie. I bakgrunden presenteras tidigare forskning som kopplas ihop med litteraturens teorier angående inlärningsteorier, lärandeprocesser och matematik samt matematiksvårigheter.

Föreliggande studie hade som syfte att undersöka vilken betydelse organisationen Here 4 U hade haft för sina medlemmar under skoltiden och senare i livet. I studien har kvalitativa forskningsintervjuer genomförts och tillsammans med tidigare forskning utgjorde de grunden för föreliggande studie. För djupare förståelse i den avslutande analysen har Salutogen teori och empowerment som teori använts. I studien framkom att Here 4 U hade haft stor betydelse för sina medlemmar både under skoltiden och senare i livet. Det visade sig att medlemskapet under skoltiden bidragit till ökad trygghet, bättre trivsel i skolan och känslan av att kunna påverka sin skolsituation.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur Monroes idéer (Monroe, 1997) om en framgångsrik skola fungerar på en svensk skola. För att få reda på mer om framgångsrika skolor, har jag studerat aktuell forskning i ämnet. Jag har även besökt en skola i Sverige där man använder sig av denna skolmodell. Jag har valt att använda mig av kvalitativ forskning, där jag har använt intervjuer, samt observation för att samla in data. Bland resultaten kan nämnas att Monroes modell som innebär en stark ledare och tydligare regler ungerar bra på Hjällboskolan som jag har studerat närmare.

Syftet med vårt arbete var att belysa och jämföra vad skolledare och lärare ansåg om modersmålsundervisning och hur detta bedrevs på två skolor i två kommuner, där vi valde att göra vår undersökning. Vi intervjuade skolledare och lärare samt gjorde en litteraturstudie där vi tittade på vilka slutsatser forskningen i Sverige har kommit fram till. Genom intervjuerna fick vi fram intressanta uppfattningar om modersmålsundervisningen på skolorna och hur dessa gick att relatera till vad forskningen har kommit fram till. Vårt arbete bidrog till en djupare kännedom om modersmålets roll i skolans tidigare år och vilka uppfattningar vi kan komma att möta i arbetslivet kring ämnet. Förhoppningsvis har vårt arbete belyst det som varje blivande lärare bör ha i åtanke när man undervisar elever med ett annat modersmål än svenska.

Denna studie undersöker och skildrar hur en grupp gymnasieelever resonerar angående det egna studieansvaret och betygsupplevelser med fokus på betygens (o)rättviseaspekt.Den teoretiska bakgrunden ger läsaren en inblick i den moderna skolan för att förstå vad som förväntas av elever och varför skolan ser ut som den gör. Studien vilar även på olika teorier om hur individer (elever) rationaliserar sina misslyckanden och varför individen (eleven) kan anse sig värd belöning utan prestation; i studiens fall höga betyg oavsett insats.För att förstå eleverna och ta del av deras upplevelser gjordes en enkätundersökning där sammanlagt trettiotvå elever deltog. Efter analys av enkätsvaren skapades frågor till enskilda intervjusamtal med fem elever, som kunde bidra med mer djupgående reflektioner om orättvisa upplevelser i betygssammanhang.Det som framkom efter analys av både enkäter och intervjuer är att eleverna har ett inkonsekvent förhållningssätt till sina studier. Samtidigt som de säger sig ta ansvar, lägger de över ansvaret av dåliga studieresultat på läraren. Många av eleverna anser att de någon gång har fått ett orättvist lågt betyg, trots att de själva tyckte att arbetet var bra.

Syftet med examensarbete är att undersöka tre bildlärares förställningar om fenomenet hållbar utveckling samt utforska hur de omsätter detta till en konkret verklighet i klassrummet för elever. Syftet är också att undersöka vilka betydelser begreppet hållbar utveckling har för bildlärarna i deras pedagogiska uppgifter. Genom studien vill jag erbjuda ett empiriskt bidrag om bildundervisning för hållbar utveckling. Jag har valt en kvalitativ inriktning på studien och anser ett hermeneutiskt förhållningssätt är rimligt att använda i arbetet i syfte att förstå och tolka lärares utsagor. Resultatet av tolkningen visar att ett mer utvecklat förhållningssätt till utbildning för hållbar utveckling är att genomföra ämnesövergripande arbete i skola.