Uppsatsen undersöker aktiepriset sista dagen med rätten till utdelning (cum dividend dagen) samt första dagen utan rätten till utdelning (ex-dividend dagen) och om aktiepriset faller med samma summa som utdelningen på ex-dividend dagen (en aktie köps exkl. rätten till utdelning). Det gör det möjligt att bedöma huruvida marknaden är effektiv eller inte på ex-dividend dagen, det vill säga om marknaden uppvisar en onormal avkastning på och kring ex-dividend dagen. Vi har jämfört vår undersökning med tidigare betydelsefulla studier, där bland andra Elton & Gruber och Lakonishok och Vermaelens studier behandlas, samt en svensk avhandling av Kerstin Claesson. Vårt datamaterial består av alla bolag som var noterade på Stockholmbörsens A- och O-lista mellan åren 2001 och 2005.

Bakgrund: Det har i tidigare forskningar bevisats att privatpersoner har en tendens att vilja få hög avkastning på kort tid och därför väljer de ofta att investera i aktier. Detta leder till att aktierekommendationer har en stor påverkan på de privatpersoner som vill investera i aktier utan att ha en god kunskap inom ämnet. Det har även visats i olika undersökningar att privatpersoner i majoritet har lägre tillit för affärstidningar än för banker.Syfte: Syftet med denna undersökning är att undersöka banker och affärstidningarnas utfall av aktierekommendationer på den svenska aktiemarknaden.Genomförande: En kvantitativ undersökning genomfördes, där vi valde fyra olika banker och fyra olika affärstidningar. Tidsperioden var tre år, mellan 2010-01-01 och 2012-12-31. Totalt undersöktes 617 köp- och säljrekommendationer under fyra olika perioder; en dag, fem dagar, tio dagar och 30 dagar efter publiceringsdatumet.Resultat: Resultatet av undersökningen antyder på att det finns en skillnad mellan banker och affärstidningar gällande träffsäkerheten på dess publicerade aktierekommendationer.

SAMMANFATTNINGTitel:Kommersiella fastigheter i Sverige, är det en intressant kapitalplacering i jämförelsemed aktier?Nivå:C-uppsats i företagsekonomiFörfattare:John R Carlsson & Samuel NormanHandledare:Peter LindbergDatum:2011 ? februariSyfte:Inför alla investeringsbeslut vill en rationell investerare veta vilka andrainvesteringsformer som finns och vilka för och nackdelar dessa för med sig. Huvudsyftet meddenna studie är att belysa kommersiella fastigheter som investeringsform och redovisa desärdrag en fastighetsinvestering för med sig. Den primära frågeställningen blir således: Ärkommersiella fastigheter i Sverige en attraktiv investeringsform i jämförelse med aktier? Densekundära frågeställningen är hur attraktiva olika fastighetstyper är som investeringsobjekt?Den sista frågeställningen är huruvida fastigheter är goda diversifieringsobjekt i en blandadtillgångsportfölj?Metod:Genom att jämföra aktiers och fastigheters värdeutveckling, direktavkastning ochtotalavkastning har vi undersökt vilket tillgångsslag som genererat den bästa avkastningenunder mätperioden.

I denna uppsats undersöks hur väl det går att värdera marknadsvärdet av företagets aktiekapital med hjälp av en modifierad Black-Scholes köpoptionsmodell. Tidigare undersökningar har gjorts bland annat i USA där man gjorde en studie på S & P100 och fick starka indikationer på att modellen väl förklarar marknadsvärdet av aktiekapitalet. Denna uppsats följer metoden som användes vid studien på S & P100 för att se om den även ger en hög förklaringsgrad på den svenska aktiemarknaden. Undersökningen genomförs med hjälp av redovisningsdata från samtliga bolag listade på A-listan vid Stockholmsbörsen. Redovisningsdata används för att få fram de variabler som används i den Black-Scholes modell som modifierats från att värdera köpoptioner på aktier till att värdera marknadsvärdet av företags aktiekapital.

Problembakgrund och problemdiskussion:Vissa personer har tack vare sin position i företagen tillgång till mer information om verksamheten än den vanliga investeraren. Ett exempel på en sådan person är den verkställande direktören. På grund av den informationsasymmetri som uppstår har den verkställande direktören bättre förutsättningar för att bedriva handel med aktier i sitt eget företag. De skulle således kunna generera överavkastningar med hjälp av denna information, vilket ifrågasätter den effektiva marknadshypotesen.Problemformulering:Kan investerare uppnå högre riskjusterad avkastning genom att investera i aktier där den verkställande direktören äger en större andel av företaget?Syfte:Huvudsyftet är att utreda huruvida företag med en verkställande direktör med ett högt aktieägande i det egna företaget även leder till att avkastningen på aktiemarknaden är hög.

Analys av portföljer, sammansatta av hög-, mellan- och lågrisk aktier..

A1210Teknisk aktieanalys används för att från historiska kursdata försöka förutsäga den framtida kursutvecklingen. Uppsatsens syfte är att undersöka börstrendens inverkan av resultaten för två olika tekniska analysmodeller, glidande medelvärde och Relative Strength Index (RSI). Som dataunderlag används 12 aktier från Stockholmsbörsens A-lista för Mest omsatta aktier mellan 1988-03-01 och 2004-03-01.I studien tillämpas blankning för att oberoende av den rådande trenden ha möjlighet att generera överavkastning. Överavkastningen undersöks genom att riskjustera avkastningen med Capital Asset Pricing Model (CAPM). Vidare belastas varje transaktion med en courtageavgift.Det visar sig att endast köpsignalerna är statistiskt signifikanta.

På en perfekt marknad bör en investerare vara likgiltig till om en aktie ger avkastning i form av kapitaltillväxt eller utdelning. Emellertid existerar skatter och transaktionskostnader på marknaden, det vill säga marknaden är inte perfekt. Med tillgång till unik data som visar aktieplacerares innehav hos bolag på Stockholmsbörsen är studiens syfte att finna klientel i form av ålders-, köns- och inkomstgrupper. Vi finner att investerare inte är likgiltiga till utdelning. Äldre individer, kvinnor och låginkomsttagare utgör en större andel av aktieplacerarna i bolag som lämnade utdelning vilket indikerar att dessa har preferenser för aktier med utdelning.

Bakgrund och problembeskrivning: Från och med år 2005 ska alla noterade bolag upprätta sina koncernredovisningar enligt IASBs regelverk IFRS. Redovisningen har gått från att traditionellt sett vara inriktad på anskaffningsvärde till att värdera fler tillgångar, bland annat finansiella instrument, till verkligt värde. Att värdera till verkligt värde kan vara svårt då IFRS är ett principbaserat regelverk och inga tydliga riktlinjer finns för hur värdering av exempelvis onoterade aktier ska gå till. En ny standard rörande verkligt värde är på ingång men än så länge har företagen stor frihet i sin redovisning av denna metod. Författarna frågar sig i den här undersökningen hur de börsnoterade företagen värderar sitt innehav av en slags finansiell tillgång, närmare bestämt onoterade aktier.

Bakgrund: Det har tidigare konstaterats att det existerar ett samband mellan aktiers likviditet och dess avkastning. Bevis för detta har främst gått att finna på utländska aktiemarknader. På den svenska aktiemarknaden har tidigare utförda studier konstaterat att detta samband inte existerar. Vi vill därför göra en studie på den svenska aktiemarknaden, vilken delvis innefattar en ny tidsperiod för att se om någon likviditetspremie existerar.Syfte: Vårt syfte med denna studie var att undersöka om det är möjligt att uppnå en högre avkastning genom att investera i en portfölj med relativt sett illikvida aktier jämfört med en portfölj bestående av likvida aktier på Stockholmsbörsen samt undersöka om faktorerna likviditet, betavärde samt företagsstorlek signifikant påverkar portföljernas eventuella överavkastning jämfört mot ett lämpligt index.Metod: Vi har skapat tre olika portföljer, med tio aktier i varje vilka representerar de minst, mitterst och mest likvida aktierna enligt vårt valda likviditetsmått, aktieomsättningshastighet. Likviditetsmåttet laggar en månad för att kunna användas som investeringsstrategi.

Vi har undersökt hur globaliseringen påverkar aktiemarknaden. Ett sätt att ta reda globaliseringens effekter kan vara att jämföra avkastning och risk för olika marknader. För att kunna göra en jämförelse har vi skapat aktieportföljer baserade på olika marknader och jämfört dessa med ett index som motsvarar världen.Genom några enkla urvalskriterier har vi skapat fyra portföljer med börsnoterade aktier från Norden, Europa, Japan och USA.Portföljerna har vi jämfört med ett världsindex för att se vilka samband som finns och hur de utvecklar sig över tiden. Sambanden vi fann var att korrelationen mellan några av portföljerna och världsindexet är relativt starka samt ökar med tiden. Att korrelationen ökar kan tyda på att företagen blir mer internationellt verksamma med tiden.

Syfte: Att undersöka om det finns belägg för att contrarian strategier genererar högre avkastning än Stockholmsbörsens marknadsindex och om detta i så fall beror på en småbolagseffekt. Metod: I vår event studie valde vi att undersöka stockholmsbörsen under åren 1993 till 2005. Under perioden skapade vi 8 portföljer med 20 aktier i varje, för dessa bolag satte vi ett gränsvärde på 150 Mkr. Vi utförde även ett liknande försök men då med en gräns på 1 miljard och satte antal aktier i portföljen till 10. Detta för att testa förekomsten av en småbolagseffekt på våra resultat.

En av de största och viktigaste marknaderna i dagens samhälle är den finansiella marknaden.Denna marknad består dels av valutamarknaden, där det handlas med olika konvertibla valutor, dels av kapital-marknaden som består av penningmarknaden och aktiemarknaden. Aktie- marknaden har en oerhört viktig roll när det gäller marknadsekonomin bland annat på grund av att den tillhandahåller riskvilligt kapital till företag samt ger möjlighet till spridning och omfördelning av risk. Aktörerna på aktiemarknaden strävar ständigt efter att öka värdet på sina placeringar. Värdet på dessa beror på hur företagets ekonomiska ställning ser ut. Aktörernas ambition att försöka öka värdet på sina placeringar förekommer främst på marknader som sägs vara effektiva.

Många berättar om de ekonomiska vinster de gjort på börsen under senaste åren, och hur lätt pengarna rullat in på deras konton. Med en liten inblick i finansmarknaden och genom att titta på A-ekonomi då och då så blir i stort sett alla aktieaffärer lyckade. Vi hör dock sällan någon berätta om folks dåliga aktieaffärer. Börsen verkar med andra ord vara en guldgruva för dem som investerar där. Med hjälp av dyra aktierekommendationer kan man göra ännu större vinster enligt en rad olika fondkommissionär.

Bakgrund: Uppkomsten av Internet och introduktionen av Internettjänster som möjliggör aktiehandel har gjort det möjligt att handla med aktier på ett helt nytt sätt. Denna uppsats fokuserar på att utreda huruvida Internet och Internettjänster som möjliggör aktiehandel via Internet har påverkat aktiehandeln vid Stockholmsbörsen. Frågorna uppsatsen har besvarats med hjälp av litteratur samt med hjälp av intervjuer med ansvariga för aktiehandeln vid två av Sveriges största banker.Problem: Hur har aktiehandeln på Stockholmsbörsen påverkats i och med att svenska folket fick tillgång till Internet och Internettjänster som möjliggör aktiehandeln?Vilka likheter och skillnader finns det mellan aktiehandel över Internet och annan Internetbaserad handel?Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur aktiehandeln vid Stockholmsbörsen har påverkats i och med att aktiehandeln har blivit förenklad och tillgänglig för alla i en större utsträckning genom tillgången till Internettjänster som möjliggör aktiehandel. Ett delsyfte är att testa förklaringsvärdet på modellen för Internethandel som appliceras på empirin i denna uppsats.Resultat: Studien som har genomförts visar att Internettjänsterna inte direkt har lockat nya investerare att investera i aktier.