Bakgrund: Procedurrelaterad sm?rta ?r ofta f?rekommande inom barnsjukv?rd, d?r venpunktion ?r en vanlig orsak. Enligt lag har barn r?tt till delaktighet, individanpassad information och b?sta m?jliga v?rd, vilket inkluderar att skyddas fr?n on?digt sm?rtsamma procedurer. Trots evidensbaserade riktlinjer f?rebyggs inte alltid procedurrelaterad sm?rta optimalt.

I skolans styrdokument uttrycks att verksamheten ska utformas och pr?glas av omsorg om elevens h?lsa, v?lbefinnande och utveckling. Tidigare forskning skriver fram att skolan ?r en skyddsfaktor f?r att fr?mja v?lbefinnande. Trots detta visar flera rapporter att den psykiska oh?lsan hos barn i svenska skolor ?r en stor utmaning.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad lÀrare har för uppfattning och syn angÄende ledarrollen i yr-ket. Dessutom Àr syftet att se om och hur det förs nÄgra pedagogiska diskussioner och utvecklingsarbeten kring ledarrollen pÄ skolorna.Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng samt en studie i form av intervjuer med sex lÀrare. I litteratur-genomgÄngen tar jag upp nÄgra definitioner av begreppet ledarskap och ifall det finns behov av ledare. Jag presenterar Àven hur man ser pÄ ledarskap inom organisationer och ledarskap i klassrummet.I diskussionen har jag gjort en jÀmförelse mellan synsÀtten pÄ ledarskap i organisationer, ledarskap i klass-rummet och de intervjuade lÀrarnas syn pÄ ledarrollen.Resultatet visar pÄ att de intervjuade lÀrarna delar uppfattning, angÄende ledarrollen, med fler Àn en ledar-stil samt att alla lÀrarna har en vilja att utveckla sin ledarroll i framtiden..

MÀns och kvinnors förestÀllningar om ledare skiljer sig, företag blir allt mer intresserade av kvinnliga ledare, men ÀndÄ Àr kvinnor underrepresenterade i ledarpositioner. En orsak till det kan vara att ledarens roll uppfattas som manlig och könsstereotyper Àr dÄ ett hinder för kvinnors framgÄng i ledarskap. Denna kvantitativa studie har som syfte att undersöka skillnader mellan kvinnliga och manliga studenters attityder till kvinnligt ledarskap samt instÀllningar till ett rÀttvist och socialt ledarskap. 100 studenter deltog i undersökningen dÀr 51 var kvinnor. Resultat visar pÄ signifikanta skillnader mellan kvinnliga och manliga studenters attityder till kvinnligt ledarskap samt att det finns ett samband mellan instÀllningar till ett rÀttvist och stödjande ledarskap och ett transformativt ledarskap.

Bakgrund: Icke-tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r hur operationsteamet fungerar tillsammans p? operationssalen. Att kunna hantera dessa f?rdigheter kan f? en p?verkan p? patients?kerheten och s?ledes operationsutfallet. Operationssalen definieras som en h?griskmilj? med m?nga utmaningar.

Ledaren Àr den enskilt viktigaste faktorn för vÀlmÄende pÄ en arbetsplats. FÄ studier har undersökt vilka specifika ledarskapsbeteende som frÀmjar vÀlmÄende. Studien har dÀrför undersökt hur chefer inom VÀsterbottens LÀns Landsting (VLL) utövar sitt ledarskap utifrÄn ett hÀlsofrÀmjande perspektiv, om medarbetarna upplever att deras chefer har ett hÀlsofrÀmjande ledarskap samt om landstingets arbete med hÀlsofrÀmjande ledarskap överensstÀmmer med det forskning framhÄller som hÀlsofrÀmjande. En fallstudie genomfördes pÄ fyra arbetsplatser. Totalt 68 personer deltog i en enkÀtundersökning och fyra chefer samt tre strateger intervjuades.

Det hÀr arbetet undersöker hur soldatrekryteringen och beslutet att ta fortsatt anstÀllning hos kontinuerligt tjÀnstgörande soldater pÄverkas av det ledarskap som praktiseras pÄ deras förband. Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnds modellen utvecklande ledarskap och ett perspektiv avseende destruktivt ledarskap.En enkÀtstudie, genomförd med 148 soldater vid tre olika arméförband, efterfrÄgar nivÄn pÄ ledarskapet hos soldaternas senaste och nuvarande plutonchefer och undersöker sedan vilket samband det har med respondenternas syn pÄ detta ledarskaps betydelse för deras beslut att ta och fortsÀtta sin soldatanstÀllning.Resultaten visar att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan ledarskapets nivÄ och den betydelse soldaterna tillmÀter detta vid beslutet att ta och fortsÀtta sin soldatanstÀllning.Utöver detta indikerar undersökningen en möjlighet att komplettera modellen utvecklande ledarskap med ett integrerat eller fristÄende perspektiv pÄ destruktivt ledarskap..

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilken syn fem gymnasielÀrare i svenska har pÄ motivation och vad de gör för att skapa motivation hos sina elever. Detta stÀlls sedan i relation till ledarskap och kunskapssyn för att se om det finns ett samband mellan dessa och hur lÀraren motiverar eleven. Inledningsvis ger arbetet en översikt av tidigare forskning av motivation samt motivation i relation till kunskapssyn och ledarskap. Kvalitativa intervjuer anvÀndes för att uppnÄ syftet. Resultatet presenterar hur respondenterna anser att de motiverar sina elever. Samtliga nÀmner verklighetsförankring, intresse och relationsskapande. Resultatet tyder Àven pÄ en relation mellan hur respondenten ser pÄ motivation med dess kunskapssyn och ledarskap..

En ledare kan genom sitt ledarskap komma att pĂ„verka sina medarbetare bĂ„de positivt och negativt. Mot bakgrund av detta Ă€r det angelĂ€get att ledarskapet fungerar vĂ€l och utövas pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt. Syftet med denna intervjustudie var att identifiera vad som utgör ett bra ledarskap ur ett medarbetarperspektiv. Öppna intervjuer genomfördes med tio stycken medarbetare pĂ„ ett företag inom data ? och telefonibranschen.

Personer som arbetar med human resource (HR) har ett samarbete med cheferna i organisationen. Föreliggande studie Àr kvalitativ, dÀr personer som arbetar med HR beskriver bra ledarskap och hur de verkar för bra ledarskap inom organisationen, vilket Àven var studiens syfte att undersöka. Resultatet baserades pÄ halvstrukturerade djupintervjuer med sex HR-personer. Resultaten tolkades genom en kombination av deduktiv och induktiv tematisk analys. Studien resulterade i Ätta teman gÀllande beskrivning av bra ledarskap, vilka i diskussionen strukturerades upp till tre faktorer; personlig mognad, social kompetens och chefsförmÄga.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ledarskapet hos lÀrare ser ut i praktiken, detta med stort fokus pÄ de tre ledarskapsstilar som baseras pÄ bland annat Christer Stensmos teorier. Man kommer Àven genom intervjuer att fÄ se vad lÀrare sjÀlva har för syn pÄ ledarskap och vad ett gott ledarskap innebÀr för dem.Metoden som anvÀnds för studien Àr kvalitativ och det har genomförts Ätta observationer, tvÄ per lÀrare, och fyra intervjuer för att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgorna som senare presenteras.Resultatet visade att alla fyra lÀrare som deltagit i studien lÀgger vikt vid struktur och tydlighet i sin undervisning, samt att de alla vÀrdesÀtter ett gott ledarskap, vilket för dem till stor del innebÀr en demokratisk ledarstil. De slutsatser man kan dra Àr bland annat att dessa lÀrare inte tror pÄ ett gott lÀrarskap utan ett gott ledarskap..

Studiens syfte var att undersöka och sÀtta ord pÄ medarbetarnas upplevelse och uppfattning av delat ledarskap utifrÄn tvÄ teman: verksamhetsaspekter och personalaspekter. De teorier som det relateras till i uppsatsen Àr Döös med fleras teori om delat ledarskap, Engquists kommunikationsteori, HÀllstens & Tengblads medarbetarskapsteorier samt Thylefors ledarskapsteorier inom Human service organisationer. För att genomföra undersökningen anvÀndes en abduktiv, kvalitativ metod med tre strukturerade fokusgruppsintervjuer med medarbetarna samt tvÄ individuella intervjuer med tvÄ delande chefer pÄ tre verksamheter inom Human service organisationer, dÀr konceptet med delat ledarskap tillÀmpas eller har tillÀmpats.Medarbetarnas upplevelser av delat ledarskap har skiftat frÄn nöjd till missnöjd. Resultatet visar att delat ledarskap ger flera fördelar och fÄ nackdelar om rÀtt förutsÀttningar finns. Slutsatsen Àr att delat ledarskap Àr nÄgot alla tjÀnar pÄ ?om uppdelningen av det delade ledarskapet Àr vÀl genomtÀkt och personerna som delar ledarskapet passar in i rollerna?.

M?ns v?ld ?r ett samh?llsproblem d?r m?n ?r ?verrepresenterade i v?ldsbrott. Genom att utmana sn?va k?nsroller och negativa mansnormer kan skolan bidra till att bryta strukturer som ligger till grund f?r v?ld i samh?llet Syftet med detta utvecklingsarbete ?r att unders?ka om ett normmedvetet arbete kan bryta negativa k?nsnormer och maktstrukturer i skolmilj?n samt fr?mja elevernas normkritiska reflektion. Arbetet genomf?rdes p? tv? fritidshem med elever i ?rskurs 2 och 3, d?r teorin om hegemonisk maskulinitet och identitet anv?ndes f?r att f?rst? normernas p?verkan.

Ledarskap Àr ett Àmne som fascinerar mÄnga och det finns omfattande forskning pÄ omrÄdet. Det finns flera olika teorier och modeller inom ledarskap och för en chefsrekryterare kan valet av dessa pÄverka framtiden för mÄnga mÀnniskor. Syftet med undersökningen var dÀrför att genom kvalitativ metod beskriva vad en ledare Àr för chefsrekryterare. Insamlingsmetoden bestod av halvstrukturerade intervjuer med fem chefsrekryterare. Intervjuerna tolkades utifrÄn riktlinjer för tematisk analys.

Synen pĂ„ ledarskap har under 1900-talet varierat mellan allt frĂ„n att en ledare bör ha vissa fysiska egenskaper sĂ„som rĂ€tt lĂ€ngd etc. till att idag vara inriktat pĂ„ hur mĂ€nniskor kan utvecklas till ledare genom rĂ€tt utbildning.Vi har dĂ€rför genom sju stycken kvalitativa enkĂ€ter som skickats ut till ansvariga för ledarskapsutbildningar tagit reda pĂ„ hur ansvariga för ledarskapsutbildningar idag ser pĂ„ ledarskap och huruvida vem som helst kan bli ledare. Vi har ocksĂ„ studerat vilka personliga egenskaper som Ă€r önskvĂ€rda hos ledare för att fĂ„ oss en bild av hur synen pĂ„ ledarskap ser ut idag. VĂ„rt angreppssĂ€tt har varit induktivt dĂ„ vi haft vĂ„r empiri som grund dĂ„ vi hĂ€mtat relevant teori till vĂ„r studie.I teorikapitlet inleder vi med att beskriva ledarskap och dess omvĂ€rldsfaktorer och gĂ„r sedan in pĂ„ nya krav som stĂ€lls pĂ„ dagens ledare. Övriga teorier vi anvĂ€nt oss av behandlar egenskapsteorier för att se hur teorin beskriver önskvĂ€rda personliga egenskaper och hur synen pĂ„ ledarskap ser ut idag, situationsbaserat ledarskap och hur integritet Ă€r starkt kopplat till ledarskap..