Ett gott ledarskap Àr en viktig del för att mÀnniskor ska mÄ bra pÄ sin arbetsplats och prestera vÀl. För att kunna utöva ett gott ledarskap pÄ en arbetsplats krÀvs det erfarenhet och kunskap. Kunskap kan fÄs genom praktiska erfarenheter men Àven genom att vidareutbilda sig. Vi har i den hÀr studien fokuserat pÄ hur tvÄ olika utbildningar ser ut inom det salutogena och det hÀlsofrÀmjande ledarskapet. Chefer och ledare har genomgÄtt utbildningarna i syfte att utveckla sitt ledarskap och sin organisation.

Ledarskap kommer vi kontakt med dagligen pÄ ett eller annat sÀtt. Runt omkring oss finns ledare av olika slag och i olika former antingen formellt eller informellt. SjukfrÄnvaron har ökat till en rekordhög nivÄ och fördubblats sedan 1997. kan det vara sÄ att ledarskapet har nÄgon inverkan pÄ detta? Denna undersökning syftar till att undersööka Hersey och Blanchards modell, det situationsanpassade ledarskapet, pÄ enhetschefer och medarbetre inom den kommunala Àldreomsrogen i Marks Kommun.

Studiens syfte var dels att fÄ en ökad kunskap om det pedagogiska ledarskapet, dels att tolka och förstÄ hur rektorers pedagogiska ledarskap har pÄverkats utifrÄn de förÀndringar som skett i samband med den nya skollagen. Vidare var syftet Àven att undersöka vilka förutsÀttningar skolhuvudmannen ger för att rektorerna ska kunna fungera som pedagogisk ledare enligt lÀroplanen. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ intervjustudie utförts med tre rektorer och tre huvudmÀn i UmeÄ kommun. Studiens resultat visar pÄ att bÄde rektorer och huvudmÀn uppger att rektorers ansvar och befogenheter har blivit större sen införseln av den nya skollagen. Vidare uppger dock rektorerna att förÀndringen bidragit till mer administrativt arbete och detta har lett till att deras fokus pÄ att vara en pedagogisk ledare minskat.

Tiden mÀnniskan spenderar pÄ sin arbetsplats Àr en stor del av ens liv, dÀrför Àr det fundamentalt för vÀlbefinnandet att undersöka vilka faktorer som Àr avgörande för att du ska trivas dÀr. Denna studie Àmnade undersöka demografiska skillnader, exempelvis stora och mindre Äldersskillnader mellan anstÀlld och nÀrmsta chef, detta stÀllde vi i relation till anstÀlldas attityd till ledarskap och andra trivselfaktorer. Datainsamlingen bygger pÄ en enkÀtundersökning konturerad utifrÄn utvalda frÄgor frÄn tvÄ tidigare, redan vÀl beprövade mÀtinstrument. Resultaten indikerar att det fanns ett signifikant samband mellan Tiden anstÀlld och chef har arbetat tillsammans och attityd till ledarskap. Det fanns Àven signifikanta skillnader mellan personer som jobbade inom den privata kontra offentliga sektorn i relation till upplevt socialt stöd..

Den hÀr uppsatsen handlar om stress och ledarskap och hur de tvÄ begreppen pÄverkar varandra. Bakgrunden till detta arbete Àr att belysa hur stress pÄverkar ledarskapet och beslutsfattandet. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur stress pÄverkar officerare inom Försvarsmakten som sitter i beslutsfattande stÀllningar. Med den hÀr uppsatsen vill författaren ge en större förstÄelse för hur stress pÄverkar officerare nÀr de ska fatta beslut. Det hÀr ska genomföras genom att besvara följande trefrÄgestÀllningar: Vad Àr stress? Vad Àr ledarskap? Hur pÄverkas en officer vid beslutsfattande om han/hon befinner sig under stress? Problemformuleringen Àr att idag talas det om att stress pÄverkar oss mer Àn vad den gjorde förr.

Det hÀr examensarbetet har haft som utgÄngspunkt att ta reda pÄ hur den situationsanpassade ledarskapsmodellen skulle kunna berika ledarrollen, besÀttningen och arbetsmiljön ombord pÄ ett fartyg. Ett ledarskap som stÀller stora krav pÄ ledaren dÄ det bland annat gÀller att vara flexibel, kunnig och skicklig pÄ att kunna lÀsa av mÀnniskor. Herseys modell tydliggör ledarskapets komplexitet och ger en struktur att arbeta med och en möjlighet att skapa ett dynamiskt arbetssÀtt som utvecklar hans medarbetare till ansvarsfulla och sjÀlvstÀndiga individer.Jag anvÀnde mig av en kvalitativ metod dÀr jag hade intervjuat 6 stycken befÀl i olika befattningar och frÄn olika fartyg. Svaren frÄn frÄgorna har vÀgts samman med den litteraturgenomgÄng jag har gjort. Metoden valdes för att den kvalitativa intervjun ger information som gör det möjligt att fÄ inblick och förstÄelse av befÀlens ledarskap i det dagliga arbetet.Resultatet visade att trots att det situationsanpassade ledarskapet Àr komplicerat sÄ framkom det ur intervjusvaren att mÄnga av dess grundtankar finns i de intervjuade befÀlens idéer pÄ hur ett lyckat ledarskap skall bedrivas.

Syfte Syftet med studien Àr att undersöka hur rektorer utvecklar sitt skolledarskap och vad i skolans kontext som har störst inflytande över deras ledarskap. Rektorerna har dessutom tillfrÄgats om hur de gÄr tillvÀga för att utveckla sitt ledarskap. Metod För att undersöka och fÄ svar pÄ den valda frÄgestÀllningen har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer med sex stycken yrkesverksamma rektorer. Intervjuerna har baserat sig pÄ en i förvÀg utskickad intervjumall. Urvalet av respondenter har skett utifrÄn att de tillfrÄgade Àr verksamma som gymnasierektorer.

Uppsatsen undersöker vilken ledarstil pÄ den operativa nivÄn som Àr mest lÀmpliga vid myndigheten för samhÀllsskydd och beredskaps (MSB) internationella humanitÀra insatser och varför. Uppsatsen syftar Àven till att studera om situationen pÄverkar vilken ledarstil som Àr mest lÀmplig. PÄ basis av fyra intervjuer har det kunnat konstateras att de teoretiska ledarstilarna utvecklande, konventionellt och icke-ledarskap Àr mer nyanserade i verkligheten. Det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lÀmpligt ledarskap men det bör kompletteras med andra egenskaper, framförallt lyhördhet. Vilka dessa egenskaper Àr beror bÄde pÄ situationen och pÄ ledarens personlighet och tidigare erfarenheter.En övergripande förklaring till varför det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lÀmpligt ledarskap ligger frÀmst i hur insatsgruppens medarbetare motiveras och engageras. Vikten av delaktighet i arbetet och att det finns en kÀnsla av att vara en i gruppen har beskrivit som viktiga.

Med utgÄngspunkt i den hermeneutiska ansatsen har vÄrt syfte varit att tolka, förstÄ och förklara ledares upplevelser av sitt ledarskap pÄ en mellanchefsnivÄ vid en offentlig verksamhet. Ansatsen innebar att arbetet med studien gÄtt frÄn del till helhet och frÄn helhet till del. Tolknings- och förstÄelseprocessen har haft sin utgÄngspunkt i författarnas förförstÄelse och litteratur. För att komma vidare i forskningsprocessen anvÀndes metoden intervjuer. Det pedagogiska forskningsintresset har grundats i de faktorer som vi frÄn början trodde skulle vara av vikt för den studerade organisationen, sÄsom vikten av kommunikation och utveckling i arbetet.

I arbetslivet upplever vi att det finns skillnader, distans, gentemot personer vi trÀffar och företeelser vi kommer i kontakt med. För att bli effektiva i vÄrt arbete, behöver vi dÀrför metoder och verktyg för att överbrygga de olika sorters distans som uppstÄr. Det finns olika kategorier av distans, dÀr fysisk distans och kulturell distans hör till de vanligaste.För att hantera och överbrygga distans i arbetslivet behövs sÀrskilt ledarskap. Detta Àr dock ett Ànnu tÀmligen outforskat Àmne. I denna uppsats gör vi en studie hos Nordic Ortopedica AB i Knivsta, ett företag som distribuerar ortopedtekniska hjÀlpmedel och som arbetar med flera sorters distans i sin verksamhet.

BakgrundLedarskap finns pÄ alla nivÄer inom en organisation. För att patientsÀkerheten skall kunna tillgodoses krÀvs ledarskap frÄn bÄde sjukhusledningen, chefssjuksköterskorna och de kliniskt arbetande sjuksköterskorna. Den legitimerade sjuksköterskan skall ha förmÄga att fördela och samordna omvÄrdnaden samt leda och prioritera det patientfokuserade omvÄrdnadsarbetet pÄ ett kvalitetsmedvetet sÀtt.SyfteSyftet med studien var att beskriva sambandet mellan ledarskap inom omvÄrdnad och patientsÀkerhet.MetodStudien genomfördes som en forskningsöversikt dÄ detta ansÄgs vara en metod som skulle kunna belysa det uppstÀllda syftet. Sökord formulerades utifrÄn syftet och strukturerade sökningar genomfördes i de nÀtbaserade databaserna PubMed och CINAHL. Efter att 16 artiklar till resultatet valts ut bearbetades, analyserades och kvalitetsbedömdes de.

Ledarskap Ă€r ett begrepp som Ă€r vanligt förekommande i vardagen. Men vad innehĂ„ller begreppet och vad innebĂ€r det att vara en god ledare? FrĂ„gar man tio individer vad begreppet betyder för dem fĂ„r man sĂ€kerligen tio olika svar, alla har sin personliga tolkning utefter deras vĂ€rderingar och erfarenheter. Ämnet Ă€r ocksĂ„ mycket populĂ€rt och det publiceras en stril ström av litteratur och artiklar som berĂ€ttar hur en bra ledare ska vara. Flera försök har genom Ă„ren gjorts i att definiera ledarskap men ingen version har hittills vunnit allmĂ€n acceptans.

Syfte: Denna studie ?syftar att bidra med kunskap kring schemat och f?rst?else kring varf?r det konstrueras som det g?rs. Studien unders?ker hur h?gstadieelevers scheman ser ut idag; vilka likheter och skillnader det kan finnas, s?v?l som varf?r det konstrueras som de g?rs enligt de som l?gger schemat. Detta genom att unders?ka hur schemal?ggare beskriver sitt handlingsutrymme och vilka faktorer de upplever p?verkar deras beslut i schemal?ggningsprocessen. Teori: Studien ramas dels in av ett neurovetenskapligt perspektiv p? elevers l?rande och f?ruts?ttningar f?r l?rande, d?r hj?rnans utveckling och (?ver-)belastning ?r central.

FrÄn att det i början talades vÀldigt lite om coaching Àr det idag en mÄngmiljonsaffÀr som erkÀnts som ett effektivt sÀtt att bidra till utvecklingen av ledare pÄ alla möjliga nivÄer i en organisation (McLean, 2012, s 4). Genom att vara en coachande ledare kan man pÄ sikt fÄ mer sjÀlvgÄende medarbetare (Chef 2007).TvÄ kÀnda definitioner av coaching Àr den av John Whitmore och den av Susann Gjerde. Gemensamt har de som utgÄngspunkt att coaching handlar om att utveckla individer och hjÀlpa dem att hjÀlpa sig sjÀlva genom att aktivt lyssna, stÀlla öppna frÄgor och identifiera styrkor hos individer. Det som skiljer dessa definitioner Ät Àr tillvÀgagÄngssÀttet.Med denna undersökning vill vi ta reda pÄ hur butikschefer inom mobiloperatören Hi3G tolkar och vÀver in coaching i sitt ledarskap och vad deras syfte med coaching Àr. Vi vill veta vilken syn de har pÄ coaching som en ledarskapsstil, hur stor del av deras ledarskap som faktiskt handlar om coaching och vilka effekter det har pÄ deras medarbetare.Undersökningen Àr baserad pÄ bÄde en kvalitativ och en kvantitativ undersökningsmetod dÀr vi kombinerar tre stycken intervjuer med en enkÀtundersökning besvarad av 34 butikschefer.Resultatet visar att butikchefer inom Hi3G har en relativt likartad syn pÄ vad coaching Àr, samt att de tillÀmpar och tolkar det ganska snarlikt, men att mÄnga saknar tid till att coacha i den utstrÀckning de skulle vilja.

Syftet med va?r underso?kning a?r att studera om det ledarskap som chefer inom banksektorn anva?nder sig av har a?ndrats i och med de fo?ra?ndringar och omstruktureringar som sker inom branschen och i sa? fall pa? vilket sa?tt. Vi har valt att genomfo?ra kvalitativa djupintervjuer med fyra chefer inom banksektorn i Mellansverige. Intervjuresultaten har kopplats och analyserats utifra?n relevanta teorier inom omra?det.