Syftet med studien var att utveckla kunskap och förstÄelse för chefers och ledares uppfattningar av det egna pedagogiska ledarskapet under en större organisationsförÀndring. FrÄgestÀllningen formulerades som: Vilka kvalitativa skillnader i uppfattningen av sitt eget pedagogiska ledarskap finns hos chefer under en omorganisation? För att fÄ svar pÄ vÄr forskningsfrÄga utfördes en kvalitativ datainsamling medelst intervjuer med Ätta chefer pÄ omrÄdes- och sektorsnivÄ inom Göteborgs Stad. Studien har en fenomenografisk ansats vilket inneburit att teoribildningen i första hand var induktiv dÄ den utgÄr frÄn den funna empirin men för att göra det studerade fenomenet greppbart och möjligt att tolka har ett abduktivt förhÄllningssÀtt genomsyrat forskningen dÀr bÄde empiri och applikabla teorier presenterats och klargjorts för lÀsaren, teorier explicit kopplade till lÀrande och ledarskap. I resultatet framkommer ett flertal kvalitativa skillnader i chefernas uppfattningar av sitt eget ledarskap vilka presenteras under tre olika beskrivningskategorier: Att leda progressivt och utvecklingsinriktat, Att leda med stabilitet och trygghet samt Att leda fokuserat och mÄlinriktat.

Bakgrund: Den svenska arbetsmarknaden stÄr inför en stor förÀndring. De snart pensionsfÀrdiga medlemmarna av Rekordgenerationen (födda 1945-54) Àr pÄ vÀg att lÀmna arbetslivet, samtidigt som den unga MeWe-generationen (födda 1980-89) precis har tagit, eller skall ta, klivet in i företag och organisationer. Forskare menar att ett generationsskifte kommer att medföra Àndrade attityder, instÀllningar och vÀrderingar i samhÀllet och dess institutioner, dÄ varje generations förhÄllningssÀtt till livet Àr unikt. FrÄgan Àr hur dessa grundlÀggande attitydskillnader avspeglas i de olika generationernas sÀtt att se pÄ ledarskap, och chefens roll, i en organisation.Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka och jÀmföra hur attityderna kring ledarskap ser ut bland nÄgra medlemmar ur MeWe-generationen respektive Rekordgenerationen. Anledning till att vi valt detta syfte Àr att vi vill se hur krav, förvÀntningar och önskningar pÄ chefer kan komma att förÀndras, i och med genrationsskiftet av arbetskraft i organisationer.Genomförande: I avsikt att ta reda pÄ studiens syfte, har vi genomfört 14 samtalsintervjuer med sju respondenter ur respektive generation.

Bakgrund: Personal inom ambulanssjukva?rd utsa?tts dagligen fo?r stress och ho?g arbetsbe- lastning. Detta leder till o?kad risk fo?r ha?lsoproblem hos ambulanspersonal och riskerar att kunna pa?verka omva?rdnaden.?Syfte: Syftet med studien var att belysa ambulanspersonalens upplevelser av a?terha?mt- ning mellan uppdragen.?Deltagare: I studien medverkade tio ansta?llda inom ambulanssjukva?rden vid tva? medel- stora sta?der i Sverige och na?rliggande glesbygd.?Metod: Studien baserades pa? tio semistrukturerade intervjuer utfo?rda december 2014. In- tervjuerna spelades in och analyserades med kvalitativ inneha?llsanalys.?Resultat: Fyra kategorier framkom: Fo?rutsa?ttningar fo?r a?terha?mtning, Omsta?ndigheter som ger a?terha?mtning, Omsta?ndigheter som motverkar a?terha?mtning och Konsekvenser av bristande a?terha?mtning.

En mÀngd forskning har gjorts kring kvinnors hinder att nÄ chefspositioner och vilka fördomar kvinnliga chefer möter. MÄnga studier visar att fördomar bottnar i bristande överensstÀmmelse mellan den kvinnliga könsrollen och ledarskapsrollen. Syftet med studien (n = 683) var att undersöka attityder till ledarskap och jÀmföra hur mÀn och kvinnor inom tvÄ könssegregerade yrkesgrupper, sjuksköterskor och poliser, attribuerar manliga respektive kvinnliga egenskaper till ledaregenskaper. Hypoteserna baserades bland annatpÄ social identitetsteori. Resultatet visade att bÀgge yrkesgrupper förknippade framgÄngsrikt ledarskap med bÄde kvinnliga och manliga egenskaper.

InledningFör snart tvÄ Är sedan trÀdde den nya skollagen i kraft, sommaren 2011, med detta kom införandet av förskolechef för alla förskoleverksamheter. Med tjÀnsten introduceras specifika riktlinjer om förskolechefens pedagogiska ansvar samt ansvar för kvalitén inom verksamheten. SyfteSyftet med undersökningen Àr att belysa kunskapslÀget om det formella ledarskapet i förskolan i relation till allmÀnna ledarskapsteorier. Detta görs utifrÄn en svensk kontext med forskningen som Àr bedriven i Sverige frÄn förskolans etablering tills idag. ? Hur beskriver den dokumenterade litteraturen det formella ledarskapet i förskolan?? Hur förhÄller sig ovanstÄende skrivningar till det som betecknas som allmÀnna ledarskapsteorier? TeoriDen teori som stÄr för analysramen i studien Àr fyra perspektiv inom den allmÀnna ledarskapsteorin; ledarens egenskaper, ledarskapsfÀrdigheter, ledarskapsstilar samt det situationsbaserade ledarskapet.

The purpose of the study was to examine if preferred stereotypical leadership and gender could predict women?s employability to leading positions. The survey, which was selfconstructed containing a scenario module was conducted on co-workers (N=97) in the Vaxjo area. The result showed that the female candidate in the scenario was preferred as leader prior to the male candidate. However, there were no gender differences between the male and female participants? preferred stereotypical leadership.

Studien syftar till att, genom kvalitativa intervjuer, ta reda pÄ hur lÀrare ser pÄ sin egen roll som ledare, om och hur de skulle vilja förÀndra sitt ledarskap i det pedagogiska rummet. Studien visar att lÀrarna anser att ledarskapet inte bara bestÄr av Àmneskompetens utan Àven av en mjukare kompetens som kan liknas vid karisma. Flera av lÀrarna menar att de har Àmneskompetens men att de saknar karisma och detta verkar bero pÄ att de frÀmst ser sig sjÀlva som pedagoger och inte som ledare. I princip alla lÀrare i studien Àr intresserade av att utveckla sin egen kompetens och hitta nya vÀgar i sin undervisning och flera menar att detta kommer av sig sjÀlv med lÀngre erfarenhet. De Àr inte sÄ beredda pÄ att inkludera eleverna i utvecklingen och utformningen av sin undervisning.

Moderna ledarskapsteorier lyfter fram ledarens utvecklingsbefrÀmjande funktion och ser flera likheter mellan ledarskap och förÀldraskap. Syftet med studien Àr att konstruera ett ledarskapstest som bygger pÄ Marte Meo-metodens dimensioner för hur man skapar en utvecklingsstödjande dialog. De Ätta dimensionerna omtolkades frÄn ett förÀldra/barnsammanhang till ett ledare/medarbetarsammanhang. DÀrefter skapades fem testuppgifter utifrÄn operationella definitioner av varje dimension. NÀr etthundra testpersoner hade besvarat testet undersöktes varje dimensions reliabilitet med hjÀlp av Cronbachs alpha.

Med den ha?r uppsatsen vill vi underso?ka vilka fo?rutsa?ttningar, samt vilka hinder och mo?jligheter, som finns fo?r multimediala presentationsformer av journalistik pa? svenska tidningars webbplatser. Vi har underso?kt vilka attityder som finns kring multimedia, pa? vilka sa?tt de underso?kta tidningarna arbetar med multimedia i dag och hur de vill arbeta med det i framtiden. Vi har ocksa? underso?kt hur de ta?nker kring sja?lva utformningen av de multimediala presentationsformerna.Vi har anva?nt oss av explorativa intervjuer med fem personer som har na?ra anknytning till den multimediaproduktion som bedrivs i dag, och analyserat dessa utifra?n Gunnar Nygrens studier av konvergens och divergens, Mark Deuzes teorier om onlinejournalistik, samt Richard E.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade Àven till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhÄllande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade pÄ frÄgor angÄende emotionell intelligens (SEIS) samt pÄ frÄgor angÄende ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

I mÄnga organisationer och företag finns det en ökad personalstyrka med en annan etnisk bakgrund Àn den svenska. Med anledning av detta har vi valt att titta nÀrmare pÄ etnisk och kulturell mÄngfald.Denna uppsats Àr en empirisk undersökning som baserar sig pÄ litteraturstudier samt pÄ intervjuer av tre butikschefer och nÄgra av dess medarbetare. VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ hur butikscheferna pÄverkas av kulturella skillnader och hur de anpassar sitt ledarskap till olikheterna. I den befintliga referensramen behandlas teorier om ledarskap och organisationskultur bland annat för att enkelt kunna sÀtta lÀsaren in i Àmnet.UtifrÄn de svar vi har erhÄllit frÄn de intervjuade butikscheferna och medarbetarna har vi kommit fram till olika stÀllningstaganden. De flesta var positivt instÀllda till den etniska mÄngfalden.

Friluftspedagogik Àr en form av upplevelsebaserat lÀrande som man kan tillÀmpa under olika typer av friluftsliv. Genom reflektion och bearbetning av friluftsupplevelserna kan man lÀra sig ·om allt frÄn ledarskap och friluftsÀkerhet till att bli en helare mÀnniska. Friluftspedagogikens utgÄngspunkter och fördelar Àr personlig vÀxt, samarbetsinlÀrning, lÀra kÀnna sig sjÀlv, skapa sammanhang och helhet, alternativa livsvÀrden, miljömedvetenhet, natursyn, kunskaper i "vanliga" Àmnen och kunskaper i friluftsliv. Rollen som friluftsledare diskuteras och jÀmförs med friluftslÀrarrollen och folkhögskollÀrarrollen. Det ges ocksÄ i slutet av arbetet nÄgra praktiska tillÀmpningar av friluftspedagogik..

Segregering har att göra med befolkningssammansÀttningen i en stad vilken kan gÀlla en demografisk, en socioekonomisk eller en etnisk aspekt. Denna studie fokuserar en rumslig fördelning av invÄnarna i Stockholm utifrÄn den etniska aspekten, samt hur denna fördelning reproduceras mellan generationer. Inom olika boendeomrÄden existerar olika sociala förhÄllanden, vilka skapar skilda möjligheter för dess invÄnare. En del av dagens sociala reproduktion gÀller alltsÄ utsatthet pÄ bostadsmarknaden och för att komma Ät denna utsatthet Àr det viktigt att fÄ en förstÄelse för den bakomliggande processen genom vilken individer vÀljer boendeomrÄde. I denna studie undersöks förhÄllandet mellan andelen utlandsfödda i uppvÀxtomrÄdet och andelen utlandsfödda i boendeomrÄdet i vuxen Älder.

Bakgrund:Idag finns det fler VD:ar i Sverige som heter Johan, Àn vad det finns VD:ar som Àr kvinnor. Ett hinder för kvinnor att bli chefer kan vara den traditionella kvinnliga könsrol-len, dÄ den ibland anses ha andra kvalitéer Àn det som efterstrÀvas av chefer. Vad hÀnder dÄ ledarskapsstilar delas in i kvinnlig och manlig? FörstÀrker uppdelningen könsrollerna?Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att bidra till förstÄelsen av det vi idag kallar för kvinnlig respektive manlig ledarskapsstil och se vad denna uppdelning leder till för konsekvenser för ledare och ledarskapet.Metod:För att svara pÄ syftet med denna studie har vi genomfört en tvÀrsnittsstudie dÀr vi har studierat attityder hos respondenter frÄn tre skilda företag. I denna studie har vi anvÀnt oss av ett deduktivt arbetssÀtt och ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt genom genomförandet av nio kvalitativa djupintervjuer.Slutsats:Vi har i denna studie sett hur kvinnligt och manligt ledarskap beskrivs teoretiskt och utifrÄn studiens respondenter och denna bild har visat sig vara en stereotypisk bild som starkt Àr kopplad till könsstereotyper.

Syfte och frÄgestÀllningarStudien har som ÀndamÄl att undersöka synen pÄ ledarskap hos fyra trÀnare verksamma inom svensk ungdomsfotboll.Vi har anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar:? Vilken syn har de fyra trÀnarna pÄ begreppet ledarskap?? Vilka motiv ligger bakom trÀnarnas ledaruppdrag?? Hur vÀrderar trÀnarna sin ledaruppgift?MetodStudien bygger pÄ djupintervjuer med fyra ungdomstrÀnare frÄn en av Sveriges största fotbollsföreningar hemmahörande i en av Sveriges största stÀder. TvÄ av trÀnarna Àr verksamma pÄ pojksidan, medan de andra tvÄ trÀnar flicklag. Intervjuerna gjordes med hjÀlp av digital ljudupptagning. Databearbetningen har gjorts med hjÀlp av Hersey och Blanchards modell för situationsanpassat ledarskap, för att pÄ sÄ sÀtt skapa en bild av ungdomsledarskapet inom fotbollen.Resultat och slutsatsVi har i resultatet kommit fram till att trÀnarna tolkar ledarskap som nÄgot regel- och kravstyrt, samtidigt som ledarskapet ses som ett verktyg för skapa inspiration och motivation hos gruppen.