Medarbetarnas motivation Àr avgörande för att uppnÄ organisationens mÄl. Syftet med studien var att undersöka vilka av de tvÄ ledarskapsstilarna (transformativa och transnationella) som har mest pÄverkan pÄ medarbetarnas motivation.  Undersökningsgruppen bestod av 40 personer. Resultaten visade att bÄde transformativa och transaktionella ledarskapsstilarna Àr nödvÀndiga pÄ medarbetarnas motivation. Det specifika resultatet visade att den transformativa ledarskapsstilen hade en högre effekt pÄ medarbetarnas motivation. Resultatet av studien kommer att vara till nytta för att bÀttre förstÄ hur medarbetarna motiveras..

SammanfattningDenna C-uppsats i arbetsvetenskap Àr en kvalitativ studie och baserad pÄ teorier om ledarskap. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka likheter och olikheter mellan personalchefer och andra typer av chefers ledarskap.Inledningsvis presenteras en historisk bakgrund av ledarskapets förÀndring. Sedan följer grundlÀggande ledarskapsteorier samt teorier om kommunikation, makt, motivation och genusperspektiv. Dessa teorier Àr en viktig grund för analys- och resultatavsnittet i uppsatsen. UtifrÄn dessa teorier utformas en intervjuguide.

sjuksköterska (Moberg)sjuksköterska (Höglund Karlsson).

Denna rapport behandlar instÀllningar och tankar ledarskap och vad som kan förvÀntas av en ledare. Rapporten tar avstamp i en organisationsförÀndring pÄ VIDA Vislanda AB dÀr en underhÄllschef ska tillsÀttas. Genom teorier om effektivt ledarskap samt grupp- och organisationslÀra analyseras tio intervjuade medarbetares tankar kring ledarskap och förvÀntningar pÄ den nya tjÀnsten. De kvalitativa intervjuerna genomfördes pÄ plats i Vislanda och frÄgorna som stÀlldes var halvstrukturerade och utgick utefter egenskaper och fÀrdigheter som karaktÀriserar ett effektivt ledarskap. Som komplement till intervjuerna genomfördes en enkÀtundersökning för att fÄ svar pÄ vilken typ av ledarfilosofi som efterfrÄgas av de anstÀllda.

Bakgrund: H?lso-och sjukv?rden ?r h?rt belastade verksamheter med otillr?ckliga personalresurser vilket kan f? konsekvenser f?r sjuksk?terske- och l?karstudenters m?jlighet att tr?nas i kliniska f?rdigheter och uppn? sina l?randem?l under den verksamhetsf?rlagda utbildningen (VFU). Genom att anv?nda Personcentrerade Virtuella Patientfall (PVP) i undervisningen ges studenter m?jlighet att tr?na p? sina kommunikativa och kliniska f?rdigheter i en trygg milj? utifr?n deras olika f?ruts?ttningar, men mer kunskap om studenters upplevelser av detta nya pedagogiska verktyg beh?vs. Syfte: Syftet ?r att beskriva studenters upplevelser av PVP och dess anv?ndbarhet i l?randet av kliniska f?rdigheter. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats anv?ndes. En fokusgruppintervju med fem deltagare utf?rdes och materialet analyserades utifr?n tematisk inneh?llsanalys. Resultat: Tv? huvudteman och sex underteman identifierades.

Det kan mÄnga gÄnger vara ett ensamt arbete att vara en ledare eller en chef. Att vara ensam i att fatta beslut och i bedömningar kan i lÀngden vara pÄfrestande. Men den finns en form av ledarskap som, nÀr den fungerar vÀl, verkar ha möjlighet att hindra de baksidor som en chef eller ledare kan utsÀttas för. Svaret pÄ det Àr sÄ enkelt som att vara tvÄ. I denna kvalitativa studie har syftet varit att undersöka vad som frÀmjar eller hindrar ett framgÄngsrikt delat ledarskap i arbetslivet.

Traditionella modeller och instÀllningar till ledarskap har pÄ senare tid blivit allt mer ifrÄgasatta. Delat ledarskap Àr en organisationsform pÄ frammarsch som tar avsteg frÄn den vanliga bilden av ledaren som en person. Vi undersöker vad det innebÀr att ha tvÄ personer i en organisation som delar pÄ det formella ledarskapet. Den centrala frÄgan Àr huruvida delat ledarskap gÄr att rekommendera för offentliga organisationer. För att svara pÄ frÄgan krÀvs att man utreder vilka konsekvenser fenomenet har pÄ effektivitet, ansvarsutkrÀvande och ansvarstagande eftersom det Àr viktiga krav som stÀlls pÄ offentliga organisationer.

Syftet med denna undersökning Àr att ta del av nÄgra lÀrares syn pÄ ledarskap och ledarskapets förhÄllande till gruppen och hur de sjÀlva anser sig vara som ledare. Undersökningen genomfördes pÄ ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr sex lÀrare intervjuades. Det framkom att lÀrarna tÀnker olika mycket pÄ sitt ledarskap och hur deras ledarskap pÄverkar elevgruppen. NÄgot som alla var överens om var att det inte Àr nÄgon lÀtt uppgift att leda en grupp med fleraskilda individer och att det krÀvs flera olika ledarroller för att tillmötesgÄ alla. Undersökningen visar att lÀrarna har en positiv bild av begreppet ledarskap, deras tankar kring ett gott ledarskapresulterade i Ätta nyckelord som beskriver viktiga funktioner för lÀraren som ledare.

I samband med l?roplans?ndringen 2022 bytte kunskapsomr?det sex och samlevnad namn till det mer ?vergripande: sexualitet, samtycke och relationer. Detta efter granskningar som tydde p? brister och otydligheter inom kunskapsomr?det. Enligt Skolverket (2024) ska sexualitet, samtycke och relationer arbetas med ?mnes?vergripande samt ?ven inkluderas i fritidshemmets undervisning.

ForskningsfÀltet som omfattar hur militÀrt indirekt ledarskap genomförs under pÄfrestande förhÄllanden och i extrema miljöer Àr mycket begrÀnsat. Studiens syfte har dÀrför varit att kartlÀgga indirekt ledarskap i ett svenskt förband som genomförde skarp insats i Afghanistan 2010.Studiens teori har utgjorts av en svensk preliminÀr hierarkisk top-down modell som beskriver hur indirekt ledarskap utförs. 220 respondenter har deltagit i enkÀtstudien som genomförts i tre nivÄer, hög, mellanliggande och lÀgre organisatorisk nivÄ. Kvalitativ empiri kompletterar den kvantitativa empirin.Resultatet av studien innebÀr att det indirekta ledarskapet inte upplevdes koherent i den studerade miljön. Kontingentschefens bidrag till förbandets resultat, geografiska avstÄnd, olika ledningsstrukturer samt graden av utsatthet Àr aspekter som pÄverkar hur dennes indirekta ledarskap upplevdes av förbandet.Studiens bidrag till krigsvetenskapen och den militÀra professionen utgörs av att ny empiri tillförts med nya perspektiv som pÄverkar utövandet av indirekt ledarskap i denna typ av kontext.

I en vÀrld dÀr organisationerna blir större och komplexare och det blir mer och mer att ta stÀllning till, sÄ vÀcks intresset för att dela pÄ ledarskapet. BÄde pÄ arbetsplatsen och i privatlivet vill vi fÄ mer gjort. För att klara dessa nya krav som stÀlls pÄ oss sÄ kan ett delat ledarskap vara en av lösningarna.Det delade ledarskapet kan ge oss den avlastning som behövs och hjÀlpa oss att skilja arbete frÄn privatliv i och med att vi vet att vi har andra att förlita oss till. Vi behöver inte ensamma ta ansvar för hela arbetet.Sedan kan det delade ledarskapet göra att vi breddar synfÀltet för vÄrt ledarskap och klarar av att hantera större och komplexare organisationer. Det finns en del som skrivit om detta och nÄgra som anvÀnt det delade ledarskapet beskrivit hur det har hjÀlpt dem och Àven vilka problem de kan stÀllas inför i denna form av ledarskap.Detta förde mig in pÄ tanken om ett delat manligt och kvinnligt ledarskap, som jag Àven har egen erfarenhet av, och om detta skulle vara en form som ytterligare stÀrker vÄrt ledarskap och breddar synfÀltet i den allt mer komplexa organisationsvÀrlden.Min studie bygger pÄ intervjuer med tre ledarpar som alla anvÀnder sig av ett delat ledarskap och dÀr tvÄ av dessa paren Àr en man och en kvinna.

Syftet med denna studie ?r att belysa om ett samband p? kort sikt finns mellan l?nsamhet och investeringsniv? i det privata n?ringslivet. ?tta industrigrenar med f?rmodat h?ga investeringsbehov har valts ut f?r huvudstudien och inkluderar stora nationer inom den Europeiska Unionen. ?tta andra industrigrenar har valts ut f?r en k?nslighetsanalys.

Synen pĂ„ ledarskap har under 1900-talet varierat mellan allt frĂ„n att en ledare bör ha vissa fysiska egenskaper sĂ„som rĂ€tt lĂ€ngd etc. till att idag vara inriktat pĂ„ hur mĂ€nniskor kan utvecklas till ledare genom rĂ€tt utbildning.Vi har dĂ€rför genom sju stycken kvalitativa enkĂ€ter som skickats ut till ansvariga för ledarskapsutbildningar tagit reda pĂ„ hur ansvariga för ledarskapsutbildningar idag ser pĂ„ ledarskap och huruvida vem som helst kan bli ledare. Vi har ocksĂ„ studerat vilka personliga egenskaper som Ă€r önskvĂ€rda hos ledare för att fĂ„ oss en bild av hur synen pĂ„ ledarskap ser ut idag. VĂ„rt angreppssĂ€tt har varit induktivt dĂ„ vi haft vĂ„r empiri som grund dĂ„ vi hĂ€mtat relevant teori till vĂ„r studie.I teorikapitlet inleder vi med att beskriva ledarskap och dess omvĂ€rldsfaktorer och gĂ„r sedan in pĂ„ nya krav som stĂ€lls pĂ„ dagens ledare. Övriga teorier vi anvĂ€nt oss av behandlar egenskapsteorier för att se hur teorin beskriver önskvĂ€rda personliga egenskaper och hur synen pĂ„ ledarskap ser ut idag, situationsbaserat ledarskap och hur integritet Ă€r starkt kopplat till ledarskap..

Syfte: Syftet med tv?rsnittsstudien ?r att unders?ka hur skolor arbetar med att fr?mja h?lsosamma matvanor under skoldagen utifr?n registreringar i Pep Skola verktyget. Metod: Datan som anv?nds ?r baserad p? sekund?ra data inh?mtat via Pep Skola mellan ?ren 2020?2024. Totalt inrapporterats 2996 skattningar via verktyget och efter bearbetning av inrapporteringarna enligt exklusion- och inklusionskriterier bestod urvalet av 1277 registreringar/skattningar. Datan analyserades via kvantitativa och kvalitativa analysmetoder f?r att kunna besvara studiens fr?gest?llningar. Resultat: Resultaten visar att skolor med ett h?gre SEI, det vill s?ga l?gre socioekonomisk status, tenderar att skatta sig l?gre i arbetet med h?lsosamma matvanor i skolan, speciellt g?llande elevers delaktighet, inkluderandet av skolm?ltidspersonalen, uppf?ljandet av matsvinn och n?rvaron under skolm?ltiden.

Bakgrund Hj?rtsvikt ?r en kronisk och global sjukdom som p?verkar individens fysiska och psykiska v?lbefinnande samt det dagliga livet. Egenv?rd ?r en central del av behandlingen och innefattar att f?lja vissa rader s?som ?vervaka symtom, anpassa kost och v?tskeintag, uppr?tth?lla fysisk aktivitet samt f?lja medicinska ordinationer. Patienters upplevelser av egenv?rd varierar beroende p? resurser, kunskap och stod.