Det Àr viktigt med en stÀndig tillförsel av mindre företag i ett land för att kunna erhÄlla en lÄngsiktig ekonomisk tillvÀxt i landet. MÄnga tekniska framsteg och nya uppfinningar kommer ifrÄn akademin, och för att detta ska nÄ allmÀnheten behöver forskarna hitta ett sÀtt att fÄ ut sina idéer pÄ marknaden. Idag Àr det svÄrt för företag skapade av forskare direkt frÄn akademien att överleva, mycket för att de saknar den affÀrsmÀssiga kompetensen som krÀvs för att starta och driva ett framgÄngsrikt företag. Detta gjorde det intressant att undersöka vad denna typ av företag besitter för affÀrsmÀssig kompetens och hur de gör för att införskaffa sig denna. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie pÄ tre högteknologiska spinoff-företag i UmeÄ som har tagit hjÀlp av företagsinkubatorn Uminova. Vi har genom intervjuer med grundare och företagsledare försökt bilda oss en uppfattning om vad för typ av affÀrsmÀssig kompetens som finns och har funnits i de tre företagen.

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur specialpedagogens kompetens anvÀnds i grundskolan. Vi avser att undersöka vilka likheter och skillnader som finns i uppfattningar, hos lÀrare och specialpedagoger, om det specialpedagogiska uppdragets innehÄll och funktion. Metod: LitteraturgenomgÄng samt kvalitativa intervjuer med tre specialpedagoger och sex lÀrare, verksamma pÄ tre olika skolor, ligger till grund för vÄr studie. Resultatet: Intervjuerna visar att uppfattningen om specialpedagogens uppdrag skiljer sig Ät pÄ skolorna. Enligt specialpedagogerna Àr deras huvudsakliga uppdrag att ha ett övergripande ansvar för det specialpedagogiska stödet bÄde pÄ individ- grupp- och organisationsnivÄ. Det stÀmmer vÀl överens med Utbildningsplanen för Specialpedagogprogrammet vid Malmö högskola (2008). Enligt lÀrarna Àr emellertid den viktigaste funktionen att specialpedagogen ska finnas till för eleverna pÄ individnivÄ.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva vilka faktorer som Àr av betydelse i mötet med vÄrdaren enligt patienterna. Studien Àr en litteraturstudie, som utgÄtt frÄn en kvalitativ metodansats. Analysmetoden som anvÀnts har varit en latent innehÄllsanalys. Skillnaderna mellan "nursing" och "caring" som begerpp betonas ofta i litteraturen av olika forskare. Den empiriska forskningen visar emellertid att dessa begrepp Àr svÄra att hÄlla Ätskilda i verkligheten.

Denna uppsats behandlar Àmnet estetisk kompetens och dess roll inom den svenska servicesektorn. Tidigare forskning har bland annat visat att arbetsgivare alltmer fokuserar pÄ hur de anstÀllda ser ut, för sig och talar ? ?looking good, sounding right?. Dagens arbetsmarknad tillhör arbetsgivarna dÄ det finns ett kraftigt överskott av sökande att vÀlja mellan. LÄngtgÄende krav kan alltsÄ stÀllas utan att nÄgon protesterar och kraven pÄ de arbetssökande kan ibland strÀcka sig Ànda till den fysiska kroppen.Begreppet estetisk kompetens innebÀr att de anstÀllda ser bra ut och att de lÄter rÀtt.

Andersson, Natalie & Andersson, Peter (2011). Barn i behov av sÀrskilt stöd vid lek ? peda-gogers syn pÄ lekutveckling i förskolan. Malmö högskola Studien inriktas kring barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd vid lek och den ses ur ett pedagog-perspektiv. Studiens intention Àr att ta reda pÄ hur pedagoger upptÀcker barn som har svÄrig-heter med lek och hur pedagoger stÀrker dessa barn.

Syftet med vÄr undersökning var att studera olika pedagogiska aktiviteters betydelse för utveckling av elevers sociala kompetenser. Vi genomförde vÄr undersökning i en klass ett. Eleverna var indelade i fyra grupper med fyra till sex elever i varje grupp. Vi utförde övningar under fem veckor som syftade till att stÀrka elvernas sociala kompetenser. Resultatet vi kom fram till var blandat.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva vilka faktorer som Àr av betydelse i mötet med vÄrdaren enligt patienterna. Studien Àr en litteraturstudie, som utgÄtt frÄn en kvalitativ metodansats. Analysmetoden som anvÀnts har varit en latent innehÄllsanalys. Skillnaderna mellan "nursing" och "caring" som begerpp betonas ofta i litteraturen av olika forskare. Den empiriska forskningen visar emellertid att dessa begrepp Àr svÄra att hÄlla Ätskilda i verkligheten.

Status Àr ett brett begrepp som kan definieras pÄ mÄnga olika sÀtt. Status stÀlls ofta i samband med yrke och mÄnga mÀnniskor har en uppfattning om vilken status olika yrkesgrupper har. Det finns motsÀgelsefulla resultat frÄn tidigare studier om hur sjukgymnaster upplever yrkets status. En studie visar pÄ att yrkets status Àr hög medan Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund menar att den behöver förbÀttras. Syftet med studien var att beskriva hur yrkesverksamma sjukgymnaster i Australien och Sverige upplever sjukgymnastyrkets status samt vad som kan förÀndras för att pÄverka yrkets status.

Elever frÄn omvÄrdnadsprogrammet har delar av sin utbildning förlagd i klinisk verksamhet. Undersköterskor ute i verksamheten Àr Älagda att handleda dessa elever. För att göra detta stÀlls det krav pÄ att hon/han Àr kompetent för uppdraget. Idag finns ett litet dokumenterat underlag för vad det innebÀr att vara undersköterska och kompetent handledare.Denna studies syfte var att belysa synen pÄ undersköterskans kompetens som handledare utifrÄn fyra perspektiv.Det Àr en kvalitativ studie. Data samlades in frÄn fyra informanter/respondenter frÄn varje grupp, lÀrare, chef, undersköterska och elev, totalt 16 intervjuer.

Bakgrund. I Sverige utgör trauma den vanligaste dödsorsaken för vuxna, 18-45 Är. Traumateamets utbildning och kompetens Àr av stor betydelse för den skadade patientens överlevnad. Anestesisjuksköterskan har en viktig roll som medlem i traumateamet i det initiala omhÀndertagandet av traumapatienter. Syfte.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om arbetsgivaren ser nÄgon kompetensskillnad pÄ om en nyexaminerad styrman har gÄtt det treÄriga programmet dÀr det krÀvs en tidigare matrosbehörighet eller det fyraÄriga programmet dÀr ingen tidigare erfarenhet krÀvs. De stora skillnaderna pÄ dessa program Àr att pÄ det treÄriga programmet har styrmÀnnen arbetat till sjöss innan de började studera, medan de flesta frÄn det fyraÄriga programmet gÄr till sjöss för första gÄngen under deras praktik. För att fÄ reda pÄ detta sÄ har en kvalitativ intervjustudie utförts med hjÀlp av fem svenska rederirepresentanter samt tvÄ norska rederirepresentanter. De norska rederierna Àr invalda i undersökningen eftersom det Àr ett intressant Àmne dÄ mÄnga svenska befÀl idag Àr anstÀllda inom den norska offshoreindustrin. Slutsatsen blev att arbetsgivarna inte ser nÄgon skillnad pÄ kompetens efter vilket sjökaptensprogram den nyexaminerade styrmannen har gÄtt.

Syftet med denna studie har varit att bidra till kunskapsomrÄdet över vilka bakomliggande faktorer som pÄverkar fritidspedagogens dagliga arbete i samspelet med lÀrarna. Studien syftar Àven till att bidra till kunskapsomrÄdet över varför fritidspedagogen Àr viktig i skolansverksamhet. Vi har valt att undersöka detta utifrÄn ett fritidspedagog och ett lÀrarperspektiv. I studien har en kvalitativ metod anvÀnts och fem fritidspedagoger samt fem lÀrare i norra Sverige har intervjuats. Resultatet av studien har analyserats med hjÀlp av Lindström och Pennlerts (2012) didaktiska frÄgor vad, hur och varför.

Bakgrund: Migration Àr ett vanligt förekommande fenomen idag vare sig den Àr ofrivillig eller frivillig. Mycket forskning har gjorts om den ofrivilliga flyktingmigrationen men ytterst lite forskning har fokuserat pÄ den frivilliga migrationen, dÄ i synnerhet gÀllande högutbildade individer med special kompetens. AvgrÀnsningar: Vi har begrÀnsat oss till att studera de mer rationella orsakerna till inflödet av utlÀndsk kompetens, vilka anses vara lÀttare för en stat att pÄverka. Vidare sÄ har vi fokuserat oss mot de individer som anses vara högutbildade eller inneha en speciell eftertraktad kompetens. Studien Àr ocksÄ begrÀnsad till att studera migration av högutbildad arbetskraft mellan i-lÀnder.

Inom ramen för röntgensjuksköterskors kompetens ingÄr flertalet yrkesspecifika kunskaper.Det stÀlls sÀrskilda krav pÄ teoretisk, teknisk och praktisk kunskap om optimal diagnostiskbild och optimal strÄldos ska uppnÄs. FörutsÀttning för en god radiografisk omvÄrdnad ochoptimal bild Àr röntgensjuksköterskans kompetens, kunskap, skicklighet och erfarenhet.Tidigare forskning har visat att röntgensjuksköterskans kompetens, skicklighet, erfarenhet ochkunskap utgör underlag för att skapa diagnostisk bild. Syftet med studien Àr att undersökaröntgensjuksköterskans anledning till bildomtagning och hur de skapar bÀsta möjligadiagnostiska bilder. En pilotstudie med kvalitativ innehÄllsanalys utfördes. Fyraröntgensjuksköterskor som arbetar med konventionell röntgen intervjuades.

Inköp har en direkt pÄverkan pÄ ett företags lönsamhet, vilket gör att fokus pÄ att reducera inko?pskostnader kan leda till stora positiva effekter. Inko?p i ett fo?retag a?r i regel organiserad i en hierarkisk struktur som bo?r anpassas utifra?n de utmaningar ett fo?retag sta?lls info?r. En av faktorerna som pa?verkar inko?psorganisationens struktur a?r vilken centraliseringsgrad som anva?nds.Tenhults Pressgjuteri AB hade a?r 2011 en omsa?ttning pa? 90 miljoner SEK och 75st ansta?llda.