This thesis aims to examine the differences in interpretation and application of the new legislation regarding the standardized parental deduction within the Social Insurance Code and the Act Concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments. The primary focus is on the differing perspectives of the Swedish Social Insurance Inspectorate (ISF) and the Swedish Social Insurance Agency (F?rs?kringskassan). ISF emphasizes the importance of referencing legislative preparatory works in interpreting the law and has criticized F?rs?kringskassan for failing to do so in its administrative practices.

Bakgrund: Br?stcancer ?r den vanligaste cancerformen bland kvinnor, b?de i Sverige och globalt. Behandling kan ofta inneb?ra mastektomi d?r ett eller b?da br?sten kirurgiskt avl?gsnas. Syfte: Syftet med denna litteratur?versikt ?r att belysa kvinnors upplevelser av sin sj?lvbild efter genomg?ngen mastektomi till f?ljd av br?stcancer.

M?let med denna studie ?r att unders?ka vad vithetsnormen har f?r betydelse f?r arbetsmetoder och beslutsfattande p? Changers Hub samt p? vilka s?tt strukturer kopplade till detta begrepp interagerar med Changers Hubs arbete f?r att skapa en parallell, positiv samh?llsber?ttelse g?llande f?rortens inv?nare. Studien fokuserar p? hur personalen navigerar externt och internt gentemot majoritetssamh?llet och r?dande normer. Uppsatsen ?r skriven p? svenska och baserad p? ?tta veckors f?ltstudie hos Changers Hub Hj?llbo.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur f?r?ldrar till barn med obesitas upplever gemensamma familjem?ltider. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomf?rdes med fem deltagare, dessa rekryterades genom verksamheten Friskv?rdsgruppen i Kungsbacka kommun. Alla deltagarna har barn under 18 ?r som ?r med i Friskv?rdsgruppen och som har obesitas. Resultat: Deltagarna s?g ett stort v?rde av familjem?ltider och majoriteten prioriterar att f? till familjem?ltider under s?v?l vardagar som helger. Vidare visade resultatet p? fyra ?vergripande kategorier av upplevda hindrande faktorer f?r att f? till familje- m?ltiderna ? familjens livsfas, mental och fysisk stress, aktiviteter och olika scheman samt diagnoser, sjukdomar och medicinering.

Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.

Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.

Kursplanen f?r moderna spr?k ska erbjuda eleverna m?jligheter att utveckla en allsidig kommunikativ f?rm?ga. Trots detta har forskning identifierat markanta brister i elevernas muntliga kommunikationsf?rm?ga i spanska vid slutet av ?rskurs 9. Denna diskrepans mellan l?roplanens m?l och elevernas faktiska f?rdigheter v?cker fr?gor om effektiviteten i undervisningen.

Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.

Sedan ho?sten 2011 har historia blivit gymnasiegemensamt a?mne, vilket inneba?r att samtliga program ma?ste la?sa historia i na?gon utstra?ckning. Detta inneba?r att historiea?mnet nu ma?ste anpassas mot ett sto?rre antal elever a?n tidigare. Spelbaserat la?rande a?r en la?randeform som spa?s fa? en allt sto?rre roll inom undervisning inom de kommande a?ren, men forskningen tillhandaha?ller fa? studier av hur digitala spel kan anva?ndas i undervisning.

Bakgrund och problem: Bakgrunden till uppsatsen grundar sig i om historisk aktiekursp?verkan kan vara en p?verkande faktor f?r f?retagen g?llande deras informationsgivning g?llande ov?ntade nedskrivningar Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka marknadsreaktioner vid nedskrivningar av olika tillg?ngar och utifr?n resultatet unders?ka f?retagsledningens incitament till att offentligg?ra informationen ut?ver kvartal- och ?rsrapporter Avgr?nsningar: Stockholmsb?rsens Small-, Mid-, och Large Cap. Inkluderar endast pressmeddelanden som offentligg?rs ut?ver kvartal- och ?rsrapporter Metod: Kvantitativ Resultat och slutsats: Studien visar skilda CAR f?r kategorierna vilket indikerar att vilken typ av tillg?ng som skrivs ned p?verkar aktiekursen olika. En stor del av testerna var av l?g signifikans och g?r att vi inte kan s?kerhetsst?lla att resultaten ?r utan slump. F?rslag till vidare forskning: Inkludera fler observationer genom att ?ka tidsspannet, inkludera fler variabler f?r att unders?ka eventuella samband.

Problem och syftenNa?r projekt befinner sig i extrema miljo?er a?r betydelsen av ett fo?rdelaktigt beslutsfattande avgo?rande. Om projektdeltagarna inte lyckas ta genomta?nkta beslut finns det risk fo?r att projektet misslyckas vilket involverar allvarliga konsekvenser. Med hja?lp av denna studie vill vi studera beslutsfattandet i projekt i extrema miljo?er: Hur pa?verkas beslutsfattandet av extrema miljo?er? Vi har funnit att ett antal parametrar pa?verkar projekts fo?rma?ga att ta beslut.

De s?songsbundna blomningarna av fytoplankton utg?r en livsn?dv?ndig f?dobas i marina ekosystem samtidigt som de har en mycket viktig roll i den globala kolcykeln och d?rmed p?verkar klimatet i stort. I V?sterhavet domineras v?rblomningen till en b?rjan av kiselalger f?ljt att dinoflagellater. D? fytoplankton p?verkas av en rad olika biotiska och abiotiska faktorer har flera betydande skiften i v?rblomningens struktur observerats till f?ljd av klimatf?r?ndringar.

Denna studie syftar till att unders?ka rektorers, specialpedagoger och fritidsl?rares perspektiv p? st?det f?r extra anpassningar till elever p? fritidshemmet. Vi har i denna studie utg?tt fr?n dessa fr?gest?llningar: - Hur ser rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare p? st?d f?r extra anpassningar p? fritidshemmet? - Vilka utmaningar eller m?jligheter finns det i verksamheten f?r att st?dja elever med behov av extra anpassningar enligt rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare? Samtliga av skolans verksamheter ska i enlighet med l?roplan anpassa sin verksamhet till elevernas behov. F?r att samla in v?rt empiriska material har vi anv?nt oss av kvalitativ metod d?r vi genomf?rt semistrukturerade intervjuer.

Bakgrund: Sk?rmtid hos barn har ?kat markant de senaste ?ren. Idag har b?de sp?dbarn och sm? barn tillg?ng till sk?rm och den anv?nds till s?v?l avledning, underh?llning och som avlastning till f?r?ldrar. Specialistsjuksk?terskan inom barnh?lsov?rden tr?ffar m?nga barn och f?r?ldrar och har genom sitt h?lsofr?mjande uppdrag m?jlighet att arbeta proaktivt och informera f?r?ldrar och ge kunskap om sk?rmtid.

Families with limited financial resources risk social exclusion in today?s consumption-based society, where status and identity are tied to items like clothing, gifts and activities. Limited financial resources can therefore often lead to social isolation because consumption is central to social participation, something that can rarely be prioritized in poor families. In preschool, unclear policies on extra costs can negatively affect families. The purpose of the study was to investigate how socioeconomically vulnerable families experience and are affected by the preschool and its requirements, as well as how preschool teachers work to reduce the economic gap among families in the preschool context.