Sökresultat:
635 Uppsatser om Förutfattade meningar - Sida 38 av 43
Perception och produktion av svenskt uttal hos andrasprÄksinlÀrare. : En studie kring hur utlÀndsk brytning uppfattas av vuxna som lÀser svenska som andrasprÄk.
Det förekommer mycket forskning kring brytning hos andrasprÄksinlÀrare. MÄnga studier anvÀnder sig av modersmÄlstalare som har skattat brytning hos andrasprÄksinlÀrare pÄ en Likert-skala (Jesney, 2004). Ett mÄl med föreliggande studie var att bidra till en ökad insikt om och hur personer med svenska som andrasprÄk uppfattar utlÀndsk brytning i svenska pÄ samma sÀtt som en modersmÄlstalare gör och om det fanns nÄgot samband mellan förmÄgan att uppfatta brytning och förmÄgan att utrycka sig pÄ svenska. Djupare analyser gjordes av perception och produktion hos andrasprÄksinlÀrare. Designen pÄ studien bestod av tre grupper och omfattade 42 deltagare som representerade 15 sprÄk . TvÄ av grupperna innehöll andrasprÄksinlÀrare och den tredje gruppen bestod av modersmÄlstalare.
Yoga - ett verktyg för en mer balanserad dansare?: En studie om hur danselever pÄ gymnasiet upplever yoga och dess pÄverkan pÄ hÀlsan.
AnlÀggningsbranschen har lÀnge ansetts som en relativt fragmenterad bransch dÀr de tre stora leden, bestÀllare, projektörer och entreprenörer drar Ät olika hÄll i ett projekt. Parterna skapar ofta sina egna mÄl som i sjÀlva verket gynnar de sjÀlva mer Àn att gynna hela projektet. Detta konservativa arbetssÀtt gör varken att projektets kvalitet eller kostnadsbudgeten blir bÀttre samt att tidsplanen ofta inte rÀcker till.För att rÄda bukt pÄ detta problem börjar det vÀxa fram en ny arbetsmodell i Sverige, nÀmligen utökad samverkan. Utökad samverkan gÄr att tillÀmpa pÄ samtliga redan befintliga entreprenad- och upphandlingsformer, det Àr kort och gott ett verktyg som projektet blir tilldelat för att enklare lösa problemen som uppstÄr frÄn start- till slutfasen i projektet. SjÀlva grundprincipen med utökad samverkan Àr att det ska flyta pÄ som det egentligen bör, men som ofta inte sker.
Skapandet av rekommendationer i en olycksutredning : Sju haveriutredares tankar om rekommendationers utformning
I samhÀllet finns mÄnga verksamheter dÀr avancerad teknik och mÀnniskor skapar komplexa system som förvÀntas fungera pÄ ett sÀkert sÀtt. Som en del av det arbete mot förbÀttrad sÀkerhet som stÀndigt pÄgÄr i dessa system kan olyckor som intrÀffat bli föremÄl för en utredning. Statens Haverikommission har som uppgift att utreda olyckor inom bland annat transportdomÀnerna med avsikten att klarlÀgga hÀndelseförlopp och orsak till en hÀndelse samt att beskriva resultaten i en rapport. Som ett medel för att förbÀttra sÀkerheten kan rekommendationer lÀmnas till respektive tillsyns- eller sÀkerhetsmyndighet med avsikten att fungera som underlag för beslut om lÀmpliga ÄtgÀrder för att om möjligt förhindra att en liknande olycka ska intrÀffa i framtiden.Det Àr viktigt att en olycksutredning sker pÄ ett rationellt och systematiskt sÀtt sÄ att olycksredovisningen inte snedvrids av förutfattade meningar eller favorithypoteser. Teorier gör gÀllande att utredare har egna olycksmodeller, d.v.s.
God redovisningssed i grund- och huvudbokföring
Det av stor vikt att god redovisningssed beaktas vid löpande bokföring. Detta tydliggörs via 4 kap. 2 § BFL dÀr det stÄr att bokföringsskyldiga personer i Sverige ska löpande bokföra sina affÀrstransaktioner i enlighet med god redovisningssed. Det finns dock kritik riktad mot begreppet, dÄ innebörden av god redovisning i vissa fall kan vara diffust. DÀrmed har BFN som huvudansvarig för utveckling av god redovisningssed valt att se över den nuvarande normgivningen som utgör god redovisningssed för löpande bokföring.
Ăr IASB's kĂ€rlek till utvecklingsaktivering besvarad? : En studie kring redovisningsexperters syn pĂ„ hur kvalitativa redovisningsegenskaper pĂ„verkats
Ă
r 2005 infördes IFRS och IAS som redovisningsregelverk för svenska börsnoterade bolag. Ett par Är innan hade övergÄngen pÄbörjats genom att de noterade bolagen följde redovisningsrÄdets rekommendationer. En av de nya redovisningsrekommendationerna var att företagen nu kunde kapitalisera sina utvecklingsutgifter. Detta reglerades i IAS 38 samt RR 15. För att detta skulle vara möjligt behövde företagen uppnÄ ett antal kriterium.
Transport av hÀstar pÄ passagerarfÀrjor : regelverkets efterlevnad och möjliga problem
Detta arbete kom till pÄ inrÄdan frÄn Jordbruksverket som tagit emot telefonsamtal frÄn hÀstÀgare som haft problem med att fÄ titta till sina hÀstar i samband med fÀrjetransporter. Regelverket kring transport av djur Àr omfattande och detaljerat och man mÄste ta hÀnsyn till bÄde den nationella djurskyddslagstiftningen och EU:s regelverk, RÄdets förordning (EG 1/2005). Jordbruksverket var frÀmst intresserade av efterlevnaden vad gÀller de regler som hanterar tillsyn av hÀstarna samt ventilation och placering/fixering av transporten pÄ fÀrjan. Enligt transportföreskrifterna (DFS 2006:9) ska transporten placeras nÀra ett friskluftsintag och hÀstarnas tillstÄnd ska kontrolleras varannan timme under fÀrjeöverfarten. Det Àr lÀnsstyrelsens djurskyddskontrollanter som har i uppdrag att kontrollera lagens efterlevnad, bÄde pÄ land och till sjöss.Transport av djur ökar risken för lidanden sÄsom hunger, törst, obehag, smÀrta, frustration rÀdsla och oro.
Varför talar vi illa om vÄra chefer? ? Traditionens uppkomst och fortlevnad i moderna organisationer.
Denna studie undersöker var traditionen att tala illa om chefer har kommit ifrÄn, varför den Àr sÄ starkt rotad i vÄr företagskultur samt om den fortfarande Àr relevant i dagslÀget men kanske framförallt ocksÄ ifrÄgasÀtta varför den har en sÄdan legitimitet Àn idag. Bakgrunden till detta undersökningsomrÄde Àr att vi tidigare gjort en fallstudie dÀr vi undersökte hur detta fenomen yttrar sig i dagslÀget och vilka konsekvenser det innebÀr.Dessa frÄgestÀllningar faller inom begreppet organisationsbeteende vilket kortfattat innebÀr alla handlingar som individer gör inom organisationer eller företag.Studien baseras pÄ tvÄ intervjuer i kombination med en litteraturstudie som frÀmst fokuseras pÄ hur problematiken uppstod under ett tidigare skede av den industriella utvecklingen i Sverige. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med en abduktiv ansats.Vi har fokuserat pÄ tolkning snarare Àn analys dÄ vi ansÄg att detta lÀmpade sig bÀst för studien och har anvÀnt Barbara Czarniawskas teori om kritisk lÀsning samt Richard Rortys tankar om ironi för att göra denna tolkning av det insamlade materialet.VÄr tolkning av materialet visar att problematiken i sin moderna form uppstÄr i samband med uppkomsten av den moderna industrin dÀr arbetare jobbar reglerat i fabriker under ledning av chefer och förmÀn. De hÄrda vilkoren och dÄliga tryggheten under denna period ger upphov till att fackföreningar bildas som med tiden kommer att spela en central roll i den svenska arbetarrörelsen. Denna rörelse verkar bidra till att traditionen förs vidare och fÄr fÀste i den svenska företagskulturen.Vi tolkar det som att beteendet att tala illa om chefer fortfarande Àr lika relevant idag som nÀr det uppstod.
Barnens vÀl i konsumtionssamhÀllet: en studie av barnreklamfilmer riktade till barn under 12 Är
I dagens samhÀlle har vi radio- och TV-lagen, en lag som ska skydda barn under 12 Är frÄn att bli utsatta för reklam genom massmedia. En lag som kan tyckas vara begrÀnsad dÄ den bara kan tillÀmpas dÄ en kanal sÀnder ifrÄn Sverige till Sverige. Den enda TV-kanalen som i dagslÀget berörs av den Àr TV4. Jag har dÀrför valt att undersöka om det Àr en lag som Àr nödvÀndig i dagens samhÀlle, dÄ det Àr en lag som Àr 10 Är gammal samtidigt som vi lever i en tid dÀr massmedia Ärligen förÀndras. Genom att göra en kvalitativ semiotisk analys av nio olika reklamfilmer riktade mot barn vill jag komma fram till vad det Àr i dem som gör att Àr de Àr olÀmpliga för barn.
Företags kommunikation med anvÀndare via finansiella rapporter - En studie av Ericsson
Bakgrund och problem: Finansiella rapporter har under senare Är utvecklats frÄn att ha varitett dokument som endast redovisar den obligatoriska lagstadgade informationen till att bliett potentiellt marknadsföringsredskap. Dessa rapporter möjliggör för företag attkontrollera informationen som förmedlas samt att det ges tillfÀlle att fÄ definiera företagetsimage och befrÀmja dess intresse. Under senare Är har det kommit att uppstÄ en alltkraftigare debatt om hur företag och dess ledning vÀljer att framstÀlla information ochflertalet redovisningsskandaler har bidragit till att förtroendet för redovisningen har skadats.Detta i sin tur har lett till att det kommit att stÀllas allt högre krav pÄ hur företag framstÀllersina rapporter dÄ dessa anses vara ett viktigt medel i kommunikationen med företagsexterna intressenter. Företag bör uppfattas trovÀrdigt och tillförlitligt och de finansiellarapporterna Àr ett hjÀlpmedel för att skapa ett förtroende pÄ den finansiella marknaden. DÄdessa Àven Àr underlag för analys och framtida investeringsplaner Àr det av vikt attinformationen framstÀlls pÄ ett sÄdant sÀtt att bÄde externa och interna intressenter kanskapa sig en god uppfattning om företagets ekonomiska situation.Syfte: Studien syftar till att undersöka om en ledning kommunicerar olika till sitt företagsintressenter, beroende pÄ om företaget befinner sig i nÄgon form av kris eller inte.AvgrÀnsningar: Uppsatsen avgrÀnsar sig till att granska den frivilliga informationen frÄnledningen hos det börsnoterade företaget Ericsson under tre Är, 2001, 2006 och 2007.Metod: I detta kapitel presenteras motivet till Àmnesval och val av företag.
Svenska som andrasprÄk och svenska - En jÀmförande studie av Àmnena
Uppsatsen bestÄr av en jÀmförelse mellan Àmnena svenska somandrasprÄk (SVA) och svenska. I jÀmförelsen stÀlls styrdokument ochlÀroböcker emot varandra samt att lÀrare i bÄda Àmnena uttalar sig kringdem. Syftet Àr att se vad som förenar och skiljer Àmnena Ät, attundersöka varför det finns tvÄ Àmnen samt att se hur en framtid kan seut för Àmnena. LitteraturgenomgÄngen rör Àmnenas historia ochpraktiska upplÀgg. Ett avsnitt handlar om att befinna sig pÄ nÀstaninfödd nivÄ och vad som utmÀrker den.
Entreprenörsutbildningar ? Entreprenören i skolbÀnken
Entreprenörskap och dess betydelse för ekonomisk utveckling har under senare Är fÄtt allt mer uppmÀrksamhet. Idag Àr de flesta, inte minst regeringen, övertygade om att fler entreprenörer behövs för att skapa lÄngsiktig tillvÀxt i Sverige. SvÄrigheterna i att mÀta entreprenörskap har dock gjort att forskare först pÄ senare Är har börjat intressera sig för Àmnet.Vad som kÀnnetecknar entreprenören och vilka skillnaderna Àr mot en företagare har visat sig vara viktiga frÄgor inom detta omrÄde. Ytterligare en vÀsentlig uppgift för forskare har varit att ta reda pÄ om alla kan bli entreprenörer eller om vissa förutsÀttningar mÄste finnas med frÄn födseln. Det föreligger skilda meningar i frÄgan huruvida det gÄr att utbilda i entreprenörskap eller inte.
Polypropylenfibrers funktion i betong vid brand
Genom omfattande litteraturstudier har man kunnat bekanta sig med sjÀlva betongens brandspjÀlkning som fenomen, men Àven teorierna som försöker förklara fenomenets förlopp. Det visade sig att det finns delade meningar till vad som orsakar spjÀlkning. SpjÀlkning, generellt sett, kan man definiera som vÄldsam eller icke vÄldsam avflagning av betong som utsetts för hög temperatur. SpjÀlkningens storlek kan variera, ifrÄn lÀtt avflagning pÄ ytan till progressiv spjÀlkning som gÄr förbi armeringen.Vad som orsakar fenomenet Àr i dagslÀget Ànnu inte fullstÀndigt förklarat. Forskning inom omrÄdet pÄgar och i dagslÀget har man i huvudsak tvÄ teorier angÄende spjÀlkningen.
Genuskonstruktion och sprÄkutveckling : diskursanalys av sex skönlitterÀra barn- och ungdomsböcker ur ett feministisktperspektiv
Syftet med denna uppsats Àr att utröna vilka genusnormer som förekommer inom det skoldiskursiva fÀltet och huruvida skönlitteratur Àr en del i detta. UtgÄngspunken i min uppsats Àr att genuskodat sprÄk inverkar pÄ flickors och pojkars möjliga sprÄkutveckling och identitetsskapande. De frÄgor som stÀlldes var: Uppfyller dessa texter de krav som lÀroplanen stÀller pÄ att ge flickor och pojkar stimulans i den sprÄkliga utvecklingen oberoende av kön, vilka beskrivningar av genus Äterfinns i de skönlitterÀra böckerna samt har de i böckerna ingÄende karaktÀrerna olika handlingsmöjligheter och egenskaper ur ett genusperspektiv? Genom en diskursanalys av sex skönlitterÀra böcker lÀst av en Är 4 har jag utkristalliserat de meningar som beskriver pojk- respektive flickprotagonister. En intervju med lÀraren gjordes för att ringa in hur dessa elever valt sin litteratur.
EU: s legitimitet i Norrbotten: överensstÀmmer norrbottningarnas vÀrderingar med EU:s politik?
Sedan den första januari, 1995 dÄ Sverige blev en del av EU-samarbetet, har medlemskapet i unionen varit en debatterad frÄga. I folkomröstningen 1994 röstade 52,3% (SCB) av svenska folket ja, men befolkningen i Norrbotten sa hela 64,6% nej till ett EU-tilltrÀde. Det innebÀr att majoriteten av norrbottningarna inte har bidragit till svenskarnas samtycke till medlemskapet. Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn EU: s grundlÀggande mÄl och intentioner, undersöka EU:s legitimitet i Norrbotten. Ett legitimitetsunderskott i Norrbotten för EU-medlemskapet bör innebÀra att mÀnniskors vÀrderingar och normer inte överensstÀmmer med unionens politik.
Olika aktörers syn pÄ bostadsrÀttsmarknadens utveckling - Med fokus pÄ Göteborgs innerstad
Under de senaste Ären har det i media spekulerats om en eventuell bubbla pÄ den globala bostadsmarknaden. Den internationella finanskrisen blev slutet pÄ en stadig bostadsprisutveckling i mÄnga lÀnder. Under 2010 lÄg bostadspriserna pÄ högre nivÄer Àn innan finanskrisen och det har spekulerats att priserna kan komma att falla i betydande mÀngd. Frisell och Yazdi har kommit fram till att prisutvecklingen pÄ den svenska bostadsmarknaden i stor utstrÀckning kan förklaras av tvÄ verkliga faktorer, högre disponibla inkomster och strukturellt lÀgre reala bolÄnerÀntor.Vi har i denna uppsats studerat olika aktörers syn pÄ prisutvecklingen av bostadsrÀttsmarknaden i Göteborgs innerstad i april/maj 2011, utifrÄn olika övergripande ekonomiska aspekter. Marknaden undersöks ur tre olika perspektiv, lÄngivare, lÄntagare och en mÀklare.