Syftet med uppsatsen Àr att analysera om det i samband med denavskaffande revisionsplikten skett förÀndringar i arbetssÀttet förbetydande intressenter samt undersöka hur synen pÄ smÄaktiebolags trovÀrdighet efter reformen har förÀndrats.Metodik:I studien har ett kvalitativt tillvÀgagÄngsÀtt med en abduktiv ansatsanvÀnts. Insamling av data har skett genom semi-struktureradeintervjuer med respondenter frÄn en arbetsgivarorganisation, trekreditgivare och tvÄ myndigheter.Resultat:De frÀmsta slutsatser som dragits Àr att kreditgivares arbetssÀtt inteförÀndrats i den omfattning som förvÀntats. MyndigheternasarbetssÀtt har dÀremot pÄverkats i större grad, vilket förklaras medatt de arbetar mot intressenter pÄ ett annorlunda sÀtt. Efterreformen Àr det inte trovÀrdigheten till bolag som förÀndrats, utantill de sammanstÀllda rÀkenskaperna..

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en uppfattning om vilka effekter avskaffandet avrevisionsplikten har pÄ smÄ aktiebolag och revisionsbyrÄer.Vi har till mesta dels anvÀnt oss utav den kvalitativa metod men Àven till viss del av denkvantitativa metoden för att uppnÄ vÄrt mÄl. Typen av data som anvÀnds i uppsatsen Àr enbartsekundÀrdata.I den teoretiska delen presenteras hur revisionen vuxit fram och hur den ser ut idag. Viredovisar Àven de remissvar som regeringen har fÄtt till följd av utredningen om avskaffandetav revisionsplikten. Vi har med remissvar frÄn FAR SRS, Skattemyndigheterna,Ekobrottsmyndigheten, Företagarna och svenskt nÀringsliv vilka Àr de som Àr av relevans förvÄr studie.Det framgÄr i vÄr studie att en förÀndring för smÄ aktiebolag inte kommer att vara mycketpÄfallande om revisionsplikten avskaffas. Vad avser företagens trovÀrdighet kommer den inteheller att pÄverkas nÀmnvÀrt dÄ de alltid kan uppta revisionen igen.

Titel: Revisionsutskott ? pÄverkas revisionskvalitén?Kurs: FEC 632Författare: Elvedin Music och Helena HabjanicHandledare: Fredrik LjungdahlNyckelord: revisionsutskott, bolagsstyrning, kod, revisionskvalité, revisionSyfte: Att beskriva samt förklara om inrÀttande av en mer effektiv bolagsstyrning i form av revisionsutskott i svenska börsbolag har bidragit till att revisionskvalitén har blivit bÀttre.Metod: Forskningsansatsen har varit deduktiv dÀr vi utgÄtt frÄn agentteorin. Undersökningen grundar sig pÄ dokumentstudier dÀr vÄr datainsamling har bestÄtt av kvantitativ data som fÄtts fram frÄn olika Ärsredovisningar.Teori: Teoriavsnittet inleds med en bakgrundsbeskrivning till revisionsutskottens bildande. I syfte att förklara revisionsutskottens kontroll av redovisningen har agentteori tillÀmpats.Resultat: Ett inrÀttande av en mer effektiv bolagsstyrning i form av revisionsutskott har inte bidragit till att revisionskvalitén blivit bÀttre. Bolag som har inrÀttat ett revisionsutskott förbÀttrar dock den interna revisionen genom att förmedla risker och iakttagelser till ledningen.

Idag mÄste alla aktiebolag i Sverige ha en revisor som granskar Ärsredovisningen. De senaste Ären har det debatterats huruvida smÄ aktiebolag gynnas av revisionsplikten. De senaste Ären har revisorns granskning blivit mer omfattande och en bidragande orsak Àr redovisningsskandaler som exempelvis Enron. Detta har resulterat till att revisionskostnaden har blivit högre och de som har drabbats hÄrdast av nya revisionsregler Àr smÄ aktiebolag. VÄr studie avser att belysa vilken syn företagen har pÄ revisionsplikten samt hur företagen vill att det framtida samarbetet med revisorn ska utformas.

It is mandatory for the countries in the European Union with company audit, still the countries can separately choose to exclude smaller companies from this rule. Most companies in the EU use this exception, Sweden is one of the few countries that does not. The Swedish government has recently announced that an inquiry will be made to examine the effect of an abolishment of the statutory audit for smaller companies.This study examines in what extent car selling companies use revised material when they give costumers credit and the consequences of an abolishment of the statutory audit for these companies. The conclusion of the study is that car selling companies feel secure knowing that their costumers have been audited. Most companies interviewed, buy credit information from external sources.The persons interviewed have a hard time knowing the outcome of the abolishment of the statutory auditing.

Goodwill a?r en immateriell tillga?ng som har kommit att bli allt mer dominant i bo?rsbolagens balansra?kningar. I och med info?randet av IFRS 3 och IAS 36 ma?ts goodwill till verkligt va?rde och skrivs enbart ned da? det finns indikatorer pa? att ett nedskrivningsbehov fo?religger. Syftet med denna uppsats a?r att skapa en fo?rsta?else fo?r revisorns fo?rha?llningssa?tt gentemot goodwillredovisningen, hos fo?retag da?r marknaden indikerar pa? att goodwillposten bo?r skrivas ned, men trots detta avsta?tt fra?n en nedskrivning.

Stora förĂ€ndringar har Ă€gt rum inom Ă€ldreomsorgen de senaste decennierna med kommuner som infört kundvalsmodellen och fler kommuner som Ă€r pĂ„ gĂ„ng att införa den. Kundvalsmodellen innebĂ€r att Ă€ldre personer med beviljad hemtjĂ€nst fĂ„r möjlighet att sjĂ€lva vĂ€lja utförare av insatserna och dĂ€rmed har möjligheten att vĂ€lja mellan privata eller kommunala utförare. Kundvalet innebĂ€r sĂ„ledes att det finns minst tvĂ„ olika typer av utförare som kan utföra tjĂ€nsten. År 1992 infördes i Nacka kommun, Stockholms lĂ€n, den första kundvalsmodellen i Sverige. Enligt politiker och anhĂ€ngare av kundvalsmodellen fick kunderna större valmöjlighet och inflytande över sin situation.

The aim of this study has been to examine if an implementation of a One Stop Shop in the public sector and its IT-support can serve as a motor for business development. By examine the relation between the One Stop Shop and the public administrations we have tried to answer this question. The municipality that we have examined underwent a big change, seven years ago, when they implemented a One Stop Shop including a IT-support called Flexite. But despite these seven years and the fact that Flexite has changed approach from a Case Management System to a Support System for Business Development the municipality have not adapted to this change. .

Under den senaste finansiella krisen spelade revisorerna a?terigen en kontroversiell roll i na?gra av de skandaler som blossade upp. Tidigare studier sa?ger att revisorer ba?st studeras under kriser eftersom det a?r da? deras funktion testas. I uppsatsen underso?ks hur revisorerna anser att deras arbete med risk och va?sentlighet fo?ra?ndrades under den finansiella krisen.

Detta arbete syftar till att kartlÀgga vad lÀrare i grundskolans senare del, Ärskurs6-9, och gymnasiet i VÀsterÄs stad anser om Àmnesintegration. Den metod somanvÀndes var en enkÀtundersökning som riktade sig till samtliga lÀrare ipopulationen. Genom att statistiskt undersöka de inkomna svaren har ett antalresultat hittats. De flesta lÀrare Àr positiva till Àmnesintegration. De skulle ocksÄvilja arbeta mer Àmnesintegrerat.

SammandragSyftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om begripligheten i ett urval avtextmallar frÄn Miljökontoret i Eskilstuna kommun kan förbÀttras och om sÄ Àr fallet,hur den kan förbÀttras. Undersökningen omfattar nio textmallar för brev,delegationsbeslut och förelÀgganden som vÀnder sig till enskilda kommuninvÄnare,företag eller det allmÀnna. Brev och beslut Àr textkategorier som handlÀggarna pÄmiljökontoret ofta och regelbundet skriver. Jag har anvÀnt mig av KlarsprÄkstestet förbeslut, brev och andra kortare texter, för att undersöka olika aspekter av textmallarna.Min undersökning visar att det finns aspekter som bidrar till god begriplighet, men detfinns ocksÄ aspekter som krÀver mindre eller större bearbetning för att höjabegripligheten i texterna som skrivs i mallarna..

NĂ€r EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) antogs 2000 fick medlemsstaterna ett ansvar att uppnĂ„ god ekologisk och kemisk status i alla vatten 2015 med vissa undantag. Vattendirektivet införlivades i Sverige genom förordningen om förvaltning av kvaliteten pĂ„ vattenmiljön (2004:660) 2004, dĂ€r det stod att det, för varje vattendistrikt, ska finnas en lĂ€nsstyrelse som ska utgöra vattenmyndighet för distriktet. De fem vattenmyndigheterna har, pĂ„ grund av föreskrifter i Miljöbalken och förordningen om förvaltningen av kvaliteten pĂ„ vattenmiljön, utfĂ€rdat Ă„tgĂ€rdsprogram. I Ă„tgĂ€rdsprogrammen finns 7 punkter av 38 riktade Ă„t kommuner, varav punkt 37 lyder: ?Kommunerna behöver, i samverkan med lĂ€nsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, sĂ€rskilt i omrĂ„den med vattenförekomster som inte uppnĂ„r, eller riskerar att inte uppnĂ„, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status? Även om kommuner ska fĂ„ stöd av lĂ€nsstyrelser, vattenmyndigheter och Havs- och vattenmyndigheten nĂ€r det gĂ€ller vattenfrĂ„gor har handledning och riktlinjer för att utforma kommunala vattenplaner inte funnits.

I en vÀrld dÀr informationsteknologi spelar en allt större roll i vÄra liv,blir konkurrensen om anvÀndarna pÄ marknaden allt tuffare. I takt medatt GNU/Linux och Apples operativsystem ökar i anvÀndarantal har detblivit intressant för utvecklare att kunna erbjuda sina produkter pÄ ett flertalplattformar. Genom att skriva portabel kÀllkod kan man med liten ellerminimal revision erbjuda mjukvara pÄ flera plattformar. Vi har genomförten studie dÀr vi deltagit i ett projekt som syftat till att göra en applikationtillgÀnglig pÄ flera plattformar. Genom aktionsforskning har vi pÄ ettaktivt sÀtt deltagit i ett portningsprojekt för insamlandet av empiri.

Denna undersökning syftar till att fÄ reda pÄ hur lÀrarna agerar vid fusk och hur fusket pÄverkar dem. Fuskhanterning och möjliga förÀndringar samt förebyggande ÄtgÀrder för att motverkar fusk i skolan Àr ocksÄ aktuella i denna studie. Svaren fÄs genom intervjuer med lÀrarna pÄ en kommunal grundskola och Komvux i Södra Sverige. Undersökningen visar att lÀrarnas agerande och fuskhantering varierar och att det inte finns nÄgon officiell fuskpolicy pÄ grundskolarna. MÄnga lÀrare pÄverkas personligt vid fusk och de Àr osÀkra pÄ sin fuskhantering, men tycker inte fusk Àr ett stort problem i skolan.

Enligt lagen om kommunal redovisning (1997:614) ska alla kommuner och landsting redovisa sina pensionsa?taganden enligt blandmodellen, vilket betyder att pensionsfo?rma?ner intja?nade fo?re 1998 redovisas som en ansvarsfo?rbindelse utanfo?r balansra?kningen. Detta sa?tt att redovisa har kritiserats och ansetts strida mot god redovisningssed. Tre landsting har valt att fra?nga? lagen och anva?nda sig av fullfonderingsmodellen, vilket inneba?r att hela pensionsskulden redovisas i balansra?kningen.Uppsatsens syfte a?r att underso?ka varfo?r vissa landsting va?ljer att fra?nga? ra?dande lagstiftning och regelverk ga?llande pensionsredovisningen.