SyfteStudiens syfte Àr att, ur ett matematikdidaktiskt perspektiv, beskriva form och innehÄll i kommunikationen mellan lÀrare och studerande vid distansundervisning i kommunal vuxenutbildning, gymnasiekurserna matematik B, C, D och E. Avsikten Àr att öka förstÄelsen för de distansstuderandes frÄgor i matematik. Denna undersökning avgrÀnsar sig till den skriftliga kommunikationen i ett gemensamt frÄgeforum för de studerande i respektive kurs. SÄledes berörs inte heller examinationen.ResultatEn cykel i kommunikationen innehÄller vanligen tvÄ drag med formen ?studerandens frÄga ? lÀrarens svar?.

SammanfattningTitel: Lagen om anmÀlningsplikt ? en retrospektiv studie 1999-2013.NivÄ och Àmne: Kandidatuppsats i FöretagsekonomiFörfattare: Samir DzaficHandledare: Marianne KullenwallExaminator: Jim AndersénNyckelord: Revisor, revision, tystnadsplikt, anmÀlningsplikt, förvÀntningsgap, oberoende, kompetensBakgrund:Ekonomisk brottslighet Àr ett vÀxande problem, bÄde i Sverige och internationellt. Sedan den 1 januari 1999 har en revisor skyldighet att företa vissa ÄtgÀrder vid misstanke om brott i ett bolag som han eller hon granskar. BestÀmmelserna hÀrom finns i aktiebolagslagens (2005:551) nionde kapitel 42-44 §§. Innan anmÀlningsplikten infördes var det praktiskt omöjligt för revisorn att anmÀla misstanken om brott pÄ grund av revisorns tystnadsplikt enligt 41 § i ABL nionde kapitel.

Balanserat styrkort har sedan sin introduktion vidareutvecklats och fÄtt en ny innebörd frÄn det ursprungliga och ses idag mer som ett styrverktyg Àn ett prestationsmÀtningsverktyg. Ursprungligen anvÀndes styrkort i den privata sektorn men anvÀnds idag Àven inom kommunala verksamheter. Det har uppmÀrksammats att svÄrigheter kan uppstÄ vid anvÀndningen av balanserat styrkort vilket studeras nÀrmare i denna uppsats. Syftet med studien Àr att beskriva och förklara hur interna svÄrigheter i kommunal miljö kan hanteras vid styrkortsanvÀndning. Detta ledde till följande problemformulering; Hur hanteras svÄrigheter som kan uppkomma vid anvÀndning av balanserat styrkort? Denna studie Àr kvalitativ och insamlingen av empirisk data har genomförts pÄ tvÄ kommunala förvaltningar inom Helsingborgs stad.Genom denna studie har det framkommit att hanteringen av svÄrigheter Àr nÄgot som det aktivt arbetas med.

Syfte: Med denna uppsats har vi för avsikt att undersöka om det föreligger ett förvÀntningsgap i Sverige mellan vad professionella anvÀndare förvÀntar sig av revision och vad redovisningspraxis föreligger. Om sÄ Àr fallet Àmnar vi presentera dessa skillnader och studera i vilken utstrÀckning de överensstÀmmer med regelverket samt de orsaker som vi presenterar i litteraturgenomgÄngen. Vi har Àven, förutom professionella anvÀndare, valt att inkludera revisorer nÀr vi tittar pÄ förvÀntningsgapet dÄ det Àr av intresse att Àven fÄnga deras uppfattning om sina arbetsuppgifter och se om denna skiljer sig nÀmnvÀrt frÄn professionella anvÀndare. Metod: Vi har valt att angripa vÄr forskningsfrÄga enligt den abduktiva metoden. Detta dÄ vi studerar det komplexa fenomen som förvÀntningsgapet utgör, vilket ger oss möjligheten att vÀxla mellan teori och empiri.

Det har alltid funnits ett behov att styra den framtida ekonomiska utvecklingen i företag och under 1990-talet har balanserat styrkort blivit en populÀr styrmodell inom bÄde den privata och den offentliga sektorn. Bakgrunden till att svenska kommuner börjat anvÀnda sig av det balanserade styrkortet var behovet att kunna se till mer Àn de ekonomiska mÄtten. Enligt upphovsmÀnnen Kaplan och Norton har det balanserade styrkortet gÄtt frÄn att vara ett mÀtsystem till att pÄ senare tid bli sett som ett strategiskt managementsystem. Vi kommer i detta examensarbete genom en fallstudie utvÀrdera hur socialtjÀnsten inom UmeÄ kommun anvÀnder det balanserade styrkortet som ett strategiskt managementsystem. SocialtjÀnsten Àr en icke vinstdrivande verksamhet som stÄr inför ett ökat tryck att prestera vÀl bÄde idag och i framtiden.

VÄrt syfte med denna uppsats var att undersöka marknadsstrukturen inom revisionsbranschen, för stora börsnoterade företag, ur revisorernas perspektiv. Vi har studerat koncentrationsnivÄn, prissÀttning samt intrÀdesbarriÀrer för mid-tier byrÄerna, och dessa faktorers pÄverkan pÄ konkurrensen. VÄr uppsats visar pÄ att det Àr svÄrt att utvÀrdera konkurrensen pÄ revisionsmarknaden för stora börsnoterade företag. Vid en första anblick verkar konkurrensen generellt fungera bra. Emellertid visar en djupare analys att diverse aspekter pÄverkar konkurrensen, i olika riktningar.

Revisorn blir skadestÄndsskyldig mot aktieÀgarna och annan huvudsakligen nÀr han brister i att upprÀtthÄlla god revisionssed och dÄ oftast genom att inte vara oberoende vid utförandet av sitt uppdrag. AktieÀgarna kan inte anses vara en ÀndamÄlsenlig avgrÀnsning av revisorns skadestÄndsberÀttigade krets. UtifrÄn behovet av revision förklaras revisorns roll och redovisningens funktion vilket visar att revisorns ansvar mÄste följa hans roll och syftet med redovisningen. Detta ansvar strÀcker sig lÀngre Àn till aktieÀgarna men ju lÀngre avstÄndet Àr mellan intressenten och företaget och revisorn desto svÄrare blir det att visa pÄ revisorns uppsÄt eller oaktsamhet..

Runt Är 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens Ärsredovisning ge en prisbild pÄ hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock sÀger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning sÄsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat anvÀnda noten som prissignal mot klienten.VÄrt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna pÄverka hur revisorn vÀljer att fördela sina kostnader pÄ revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och dÀrför valde vi ut tio företag i varje lÀn, vilka vi undersökte. Genom att lÀsa in sig pÄ tidigare forskning som gjorts pÄ omrÄdet fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde pÄverka revisorns prissÀttning.

The organisation of the municipalities is based on the principle of representation. It has previously been impossible to give the citizens more influence through direct democracy, but the information technology gives new possibilities and the choice of democracy model might no longer be obvious. Representation can be interpreted in many ways and there is a need for a more distinct definition of the rule that the municipalities shall be governed according to the principle of representation. It should also be further investigated how the new technology can be used to increase the use of direct democracy. The municipalities ought to work to supplement the representation with direct democracy in the form of active discourse with the citizens.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga och beskriva det faktiska arbete som revisorn frÄn en mindre revisionsbyrÄ utför gentemot smÄ aktiebolag. Detta innefattar att undersöka förhÄllandet mellan den lagstadgade revisionsverksamheten och övrig mot klienten riktad serviceverksamhet. Författarna Àmnar Àven att, med hjÀlp av den insamlade empirin, reflektera över hur revisions- och rÄdgivningstjÀnsten kommer att se ut i framtiden. VÄr förhoppning Àr att genomförd undersökning kan komma att utgöra ett bidrag i debatten kring ett eventuellt slopande av revisionsplikten för mindre aktiebolag. Metod: Författarna har startat i den litterÀra referensramen för att med hjÀlp av denna försöka beskriva verkligheten.

Uppsatsens titel: Redovisningsinformation vid kreditbedömning av bankerFörfattare: Pershin Sadeghian Saravi, Albert AzizHandledare: Kent TrosanderSeminariedatum: 2009-09-28Ämne/Kurs: Redovisning & revision, kandidatuppsats 15 hpSyfte: Syftet med denna uppsats var att beskriva kreditbedömningsprocessen hos banker ,undersöka vilken betydelse reviderad redovisningsformation har för en bank och fĂ„ enuppfattning om hur avskaffandet av revisionsplikten kan pĂ„verka bankernaskreditbedömning.Metod: Kvalitativ och induktiv metod. Empirisk data har samlats in med hjĂ€lp av treintervjuer.Empiri: Empirin bygger pĂ„ tre intervjuer med nĂ„gra av de största bankerna i Sverige.Slutsats: Redovisningsinformation Ă€r en vĂ€sentlig och relevant del som underlag vid en kreditbedömning. Banker tittar Ă€ven pĂ„ andra faktorer som sjĂ€lva Ă€garen, affĂ€rsiden och sĂ€kerheter för att göra en helhetsbedömning av ett företag som ansöker om krediter. För samtliga banker Ă€r revisionsplikten viktig dĂ„ detta ses som ett kvalitetsstĂ€mpel pĂ„ finansiella siffror som lĂ€mnats in..

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ vilket förhÄllningssÀtt pedagoger har till tystnadsplikt och sekretess pÄ tvÄ förskolor. Vi har undersökt om pedagogerna ser sekretessen som ett hinder eller en tillgÄng och om det kan uppstÄ nÄgra etiska dilemman pÄ grund av tystnadsplikten.Vi har sökt svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genom att göra en kvalitativ undersökning. Som metod har vi valt att anvÀnda oss av litteraturstudier och enkÀter med öppna frÄgor till pedagoger verksamma pÄ en kommunal och en fristÄende förskola. VÄrt resultat visar att pedagogerna i studien anser att sekretess och tystnadsplikt Àr en oerhört viktig del av deras arbete i förskolan. Pedagogerna tyckte att det viktigaste var att tÀnka pÄ med vem och vad de pratade om samt att vÀrna om barns och förÀldrars integritet..

Sammanfattning/abstract Författare: Malin Nilsson HuvudfrÄgan Àr: ?Hur tÀnker barn, pedagoger och förÀldrar kring utevistelse?? Hur tÀnker barn, pedagoger och förÀldrar om utevistelse pÄ en vanlig, kommunal förskola idag pÄ 2000-talet? Hur upplever barnen det att gÄ ut? Vilken miljö vÀljer barnen helst och vad leker de dÀr? Hur tÀnker pedagogerna kring barnens upplevelser under utevistelsen? Hur tÀnker förÀldrarna kring sina barns utevistelse? Vad har förÀldrarna sjÀlv för upplevelser nÀr det gÀller hÀlsa och allmÀnt mÄende? Jag har undersökt en kommunal förskolas syskonavdelning. Barn, pedagoger och förÀldrar har deltagit i undersökningen. Observationer av barnen under pÄ- och avklÀdningen samt under deras utevistelse pÄ gÄrden har gjorts. Bildintervjuer med barnen har genomförts inomhus.

Konflikter Ă€r idag ett normalt inslag i vĂ„ra liv bĂ„de hemma, pĂ„ arbetet och pĂ„ fritiden och anledningarna kan vara mĂ„nga. VĂ„rt förhĂ„llande till konflikter Ă€r ofta dubbelbottnat. Vi bĂ„de skyggar för dem och vi dras till dem. Syftet med studien var att belysa konflikt och konfliktsituationer i relation till ledarskap i en kommunal organisation. ‱ Vilken betydelse har ledarskapet i en organisation? ‱ Vilka synsĂ€tt och tankegĂ„ngar har ledare angĂ„ende konflikt? ‱ Hur hanterar ledarna olika konfliktsituationer? De viktigaste som framkom Ă€r att ledarna behöver en förstĂ€rkt sjĂ€lvkĂ€nsla och fortlöpande kunskaper angĂ„ende konflikter.

Konflikter Àr idag ett normalt inslag i vÄra liv bÄde hemma, pÄ arbetet och pÄ fritiden och anledningarna kan vara mÄnga. VÄrt förhÄllande till konflikter Àr ofta dubbelbottnat. Vi bÄde skyggar för dem och vi dras till dem. Syftet med studien var att belysa konflikt och konfliktsituationer i relation till ledarskap i en kommunal organisation. ? Vilken betydelse har ledarskapet i en organisation? ? Vilka synsÀtt och tankegÄngar har ledare angÄende konflikt? ? Hur hanterar ledarna olika konfliktsituationer? De viktigaste som framkom Àr att ledarna behöver en förstÀrkt sjÀlvkÀnsla och fortlöpande kunskaper angÄende konflikter.