Sök:

Sökresultat:

2180 Uppsatser om Förtroendevald kommunal revision - Sida 53 av 146

Budget i kombination med balanserat styrkort : En fallstudie av kommunal verksamhet

A budget consists of figures showing how much a particular activity has access to during a given year. With a balanced scorecard, these figures and guidelines can be converted in to more easily understandable non-financial instructions for the employees. One of the most significant differences between the budget and the scorecard is that the budget focuses on short-term results while the scorecard focuses on long-term visions and goals. With a long-term thinking the leaders can  set more long-term goals and also make more well-planned investments which increases the possibility for the organization to evolve and become better in the long term. By combining the two instruments a good balance between short and long term perspectives can be achieved, which creates a more effective steeringIn the 1990s, many of the municipalities introduced needs budget, one of them was Gothenburgs municipality.

HÄllbarhetsrevosion : Hur pÄverkas revisionsbyrÄerna?

Titel: HÄllbarhetsrevision ? hur pÄverkas revisionsbyrÄerna?NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Angelina Dahlström, Alexander EkqvistHandledare: Arne FagerströmDatum: 2013 ? januariSyfte: Företag behöver idag visa allmÀnheten att de arbetar med hÄllbarhetsfrÄgor och denna information behöver ocksÄ oberoende granskas. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur en förÀndrad efterfrÄgan av information frÄn intressenter har förÀndrat revisorns arbetsuppgifter och revisionsbyrÄernas utbud av tjÀnster, samt hur revisionsbyrÄerna ser pÄ den framtida utvecklingen av revisions roll och deras erbjudna tjÀnster.? Har revisorns roll förÀndrats i samband med uppkomsten av hÄllbarhetsrevision?? Hur hanterar revisorerna och revisionsbyrÄerna den nya efterfrÄgan av hÄllbarhetsrevision?? Hur ser revisonsbyrÄerna pÄ den framtida utvecklingen inom hÄllbarhetsrevision?Metod: Uppsatsen utgÄr frÄn ett företagsekonomiskt perspektiv. All empirisk data har samlats in genom kvalitativ metodik.

Balanced Scorecard inom offentlig verksamhet - Verksamhetsstyrning i Helsningborgs stad

Sammanfattning Uppsatsens titel: Balanced Scorecard inom offentlig verksamhet ? Verksamhetsstyr-ning i Helsingborgs stad Seminariedatum: 2002-01-17 Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi (FEK 581) Författare: Jånos Hammer, Lars Rolkert Handledare: Ulf Ramberg, Gert Paulsson Nyckelord: Balanced Scorecard, balanserat styrkort, ekonomisk styrning, offent-lig verksamhet, strategi Problem: Den politiska dimensionen komplicerar införandet av Balanced Sco-recard. Politikernas avsikter har avgörande betydelse för myndighe-ternas arbete och organisation. Medan beslutsprocesserna pÄ den pri-vata marknaden rÀttfÀrdigas genom att de Àr fattade av individerna sjÀlva efter fritt val, rÀttfÀrdigas de offentliga insatserna genom det sÀtt pÄ vilket besluten har tillkommit. De frÄgestÀllningar vi vill be-svara Àr följande: Hur ser strukturen av Balanced Scorecard ut i en offentlig verksamhet? Vad krÀvs det av en offentlig organisation för att införandet av BSC ska lyckas? Hur pÄverkar införandet av BSC andra befintliga styrverktyg? Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva hur styrkortets upp-byggnad ser ut i en kommunal verksamhet.

Elevperspektiv pÄ sÀrskild undervisningsgrupp- en enkÀtstudie

I den hÀr studien har vi undersökt hur elever beskriver sin skolsituation i sÀrskilda undervisningsgrupper. Studien har genomförts som en enkÀtstudie dÀr vi tagit upp frÄgestÀllningar kring trivsel, tillhörighet, anledning och lÀrande. EnkÀten hade bÄde slutna frÄgor med fasta svarsalternativ och öppna frÄgor dÀr eleven skrev fritt. Analysen av enkÀten har skett bÄde kvalitativt och kvantitativt. Som teoretisk referensram har studien perspektiv pÄ stigma och stÀmplingsteori.

Revisionsutskott - hur pÄverkas revisorn?

Den1 juli 2005 infördes Svensk kod för bolagsstyrning. I Koden stÀlls bl.a. krav pÄ att det i bolagsstyrelserna ska finnas ett revisionsutskott. I detta examensarbete har vi undersökt vilken pÄverkan dessa utskott har pÄ den externe revisorns roll och verksamhet. Vi har utgÄtt ifrÄn Kodens punkter och utifrÄn dessa definierat fyra omrÄden över revisionsutskottets kopplingar till revisorn; finansiell rapportering, kontakt med bolagsorganen, andra tjÀnster Àn revision samt utvÀrdering av revisorns arbete.

FörvÀntningsgapet : problem eller möjlighet

En personalomsÀttning pÄ 70 procent och en minskning av antalet sökande pÄ 50 procent ledde till att Gröna Lunds arbetsgivarvarumÀrke ifrÄgasattes, eftersom ett starkt arbetsgivarvarumÀrke bidrar till ökad arbetslojalitet samt ökar arbetsgivarens attraktivitet.För att se hur Gröna Lunds Human Resource (HR) avdelning förmedlar arbetsgivarvarumÀrket internt gentemot sÀsongsansanstÀllda, genomfördes intervjuer med HR-personal och personer i företagsledning samt bearbetades ett flertal dokument.HR kommunicerade arbetsgivarvarumÀrket i enlighet med teorier och tidigare forskning, ÀndÄ kvarstÄr problemen. Gröna Lund mÄste visa ett större engagemang för lÄngsiktiga satsningar pÄ sin personal genom att undersöka möjligheterna till utvecklingssamtal, utbildning och tillsvidareanstÀllningar. Alternativt acceptera sin situation och lÀgga resurserna pÄ att göra det bÀsta utav det..

Vilken betydelse har den informella organisationen vid en verksamhetsförÀndring?

Runt Är 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens Ärsredovisning ge en prisbild pÄ hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock sÀger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning sÄsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat anvÀnda noten som prissignal mot klienten.VÄrt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna pÄverka hur revisorn vÀljer att fördela sina kostnader pÄ revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och dÀrför valde vi ut tio företag i varje lÀn, vilka vi undersökte. Genom att lÀsa in sig pÄ tidigare forskning som gjorts pÄ omrÄdet fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde pÄverka revisorns prissÀttning.

Livet med Övervakningspanelen - En studie av Panelens relation till den konventionella revisionen och dess effekt pĂ„ redovisningen i Sverige

Syfte: Undersökningen syftar till att utreda den effekt införandet av en granskning, vid sidan av revisionen, av finansiella rapporter fÄr pÄ dels synen pÄ redovisning och revision, dels den faktiska redovisningen. Uppsatsen syftar Àven till att diskutera möjligheten för Panelen att utföra den faktiska övervakningen av företagens finansiella rapporter. Metod: DÄ det studerade fenomenet Àr relativt nytt har vi anvÀnt en utforskande, kvalitativ ansats som har varit inriktad mot att kartlÀgga tidigare outforskat omrÄde. En induktiv inriktning har valts, till stor del för att befintlig teori saknas. Vi har anvÀnt ett upplÀgg dÀr respondenterna tillfrÄgats om sina Äsikter i en enkÀt och delats in i grupper som har olika intressentförhÄllande till de studerade företagens finansiella redovisning.

Kommunal skola eller friskola - pÄverkar elevens valmöjligheter dess framtida skolkunskaper i Àmnet geografi?

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur vÀl gymnasieelevers kunskaper i Àmnet geografi överrensstÀmmer med vad kursplanen sÀger. Vidare var vÄrt syfte att utföra en jÀmförande analys mellan friskolor och kommunala skolor för att se om elevernas geografikunskaper skiljer sig Ät beroende pÄ elevens val av skolform. Fyra skolor deltog i vÄr empiriska undersökning, tvÄ friskolor och tvÄ kommunala skolor. GeografilÀrarna för respektive skola blev intervjuade och eleverna fick besvara ett sammansatt kunskapsprov baserat pÄ skolverkets kursplan för Geografi A. Resultatet visade pÄ att geografikunskaperna hos gymnasieeleverna var goda men att de skiljde sig Ät beroende pÄ var eleven studerade..

Tyst kunskapsöverföring vid personalomsÀttning : En studie om hur en organisation arbetar med att ta tillvara pÄ den tysta kunskapen

I dag Àr det inte lÀngre resurser som till exempel kapital, mark, maskiner och teknologi som Àr de viktigaste tillgÄngarna för organisationer, utan snarare individers intellektuella resurser sÄ som kunskap. Detta har blivit en av de viktigaste ingredienserna i konkurrensen mellan organisationer. Studiens syfte var att fÄ en djupare förstÄelse för hur organisationer kan arbeta med att underlÀtta överföringen av den tysta kunskapen vid omsÀttning av personal. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer har vi gjort en studie inom en svensk kommunal förvaltning. Resultatet visar fyra olika tillvÀgagÄngssÀtt som anvÀnds för att behÄlla den tysta kunskapen inom förvaltningen; överlappning, öppen stÀmning, utvecklingsgrupp och mentorskap..

Digital klyfta eller transformerad demokrati? En studie av besökarna pÄ SKAF : s webbplats kommunal.se

Minnets tematiska och berÀttartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman StrÀndernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jÀmför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berÀttare och synvinkel. DÀrefter följer en genomgÄng av minnena och berÀttelserna, frÀmst Odyssevs?, men Àven Nestors och Menelaos?.

Barns lek pÄ förskolegÄrden

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barn leker med och utan leksaker pÄ förskolegÄrden samt upptÀcka eventuella skillnader mellan pojkars och flickors beteende och eventuella skillnader mellan de tvÄ Äldersgrupperna 1-3 Är och 4-5 Är. Metoden som anvÀnds Àr observation och studien utfördes under Ätta tillfÀllen pÄ en kommunal förskola i Sverige.  Resultaten visar pÄ barns rörelsebehov, nyfikenhet och förmÄga till kreativa lekar. En del lekaktiviteter pÄverkas av utbudet av uteleksaker och vissa skillnader upptÀcktes bland pojkar och flickor och mellan Äldersgrupperna. Leken har en stor betydelse för barn nÀr de Àr ute pÄ förskolegÄrden och Àven uteleksakerna har en viss betydelse..

Den HÄllbara Redovisningen : En jÀmförande studie av upprÀttandet bland B2B och B2C-företag

Runt Är 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens Ärsredovisning ge en prisbild pÄ hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock sÀger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning sÄsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat anvÀnda noten som prissignal mot klienten.VÄrt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna pÄverka hur revisorn vÀljer att fördela sina kostnader pÄ revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och dÀrför valde vi ut tio företag i varje lÀn, vilka vi undersökte. Genom att lÀsa in sig pÄ tidigare forskning som gjorts pÄ omrÄdet fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde pÄverka revisorns prissÀttning.

Kommunalt kontra enskilt huvudmannaskap gÀllande kajer

Allt större och större andel företag vÀljer att presentera och förmedla varor och tjÀnster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel Àr att kunden kÀnner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt anvÀndande. En undersökning har genomförts med hjÀlp av en kooperativ utvÀrdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehÄller olika typer av multimediala inslag har.Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt pÄ förtroendet för e-handelsapplikationer. DÀremot finns indikationer pÄ att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt pÄ förtroendet för e-handelsapplikationer..

VÀrdegrundsarbete i praktiken - hur man arbetar med vÀrdegrundsfrÄgor pÄ tvÄ olika förskolor

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur man pÄ tvÄ olika förskolor, dvs. en av svenska kyrkans förskolor och pÄ en kommunal förskola arbetar med vÀrdegrundsfrÄgorna allas lika vÀrde, samarbete, rÀtt och fel, sjÀlvkÀnsla och sjÀlvförtroende. Med hjÀlp av fyra kvalitativa halvstrukturerade intervjuer har detta undersökts. De intervjuade Àr alla förskollÀrare och arbetar pÄ förskolorna jag valt att undersöka. Resultatet visar att man pÄ de undersökta förskolorna arbetar pÄ liknande sÀtt och att vÀrdegrundsfrÄgorna lyfts fram ungefÀr lika mycket.

<- FöregÄende sida 53 NÀsta sida ->