Syftet med denna uppsats Àr att undersöka revisionspliktens vara eller inte vara ur tre perspektiv: revisorns syn pÄ lagstadgad revision och oberoende, revisorns verksamhet ur ett affÀrs- och kompetensmÀssigt perspektiv samt nyttan av revisionsplikt ur mikroföretagarnas och intressenternas perspektiv. För att besvara syftet har fyra representanter för de största revisionsbyrÄerna i Uppsala intervjuats och gett sin bild av hur de ser pÄ revisionsplikten i dagens lÀge och vad ett avskaffande av densamma skulle kunna ha för konsekvenser. UtifrÄn ett omfattande material frÄn bland annat undersökningar gjorda av olika intresseorganisationer, artiklar i fackpress samt diverse elektroniska kÀllor har vi sammanstÀllt en begrÀnsad litteraturstudie. Denna fungerar som en fristÄende undersökning men har ocksÄ utgjort underlaget för vÄr intervjustudie.Enligt vÄr bedömning kommer revisionsplikten sannolikt att avskaffas Är 2009. VÀljer Sverige att gÄ försiktigt tillvÀga avskaffas revisionsplikten dÄ för mikroföretag med en ÄrsomsÀttning understigande 3 miljoner kronor.De huvudsakliga slutsatser vi har kunnat dra Àr att revisorerna inte ser dagens utformning av oberoendereglerna som nÄgot problem vid revision kombinerat med fristÄende rÄdgivning i mikroföretag.

Syftet med den hÀr undersökningen var att förklara vad som styr redovisningsekonomer i deras val av karriÀr. Redovisningsekonomer kan vÀlja ett flertal olika karriÀrer efter examen. För de personer som har lÀst ekonomi med inriktning mot revision, redovisning och controller kan valet vara att arbeta som revisor. Forskning inom omrÄdet karriÀrval visar att det Àr olika faktorer som pÄverkar individen. Dessa faktorer kan vara Älder, kön, familjeliv, social klass och sociala kontakter.

Denna studie har sin bakgrund i den lagförslagsÀndring som Ànnu ej Àr genomförd angÄende ett slopande av revisionsplikten. Det författarna haft som syfte med studien har varit att se om revisionsbyrÄerna förberett sig med ökad efterfrÄgan pÄ andra tjÀnster Àn revision inför avskaffandet av revisionsplikten, och i och med det studera om de tror pÄ ökad efterfrÄgan pÄ andra tjÀnster. Syftet Àr Àven att studera om företagarna kommer att efterfrÄga andra tjÀnster. Genom att jÀmföra med lÀnder som tidigare avskaffat revisionsplikten ska författarna försöka förutse vilka tjÀnster som nu kommer att efterfrÄgas av revisionsbyrÄerna. Vidare har författarna en ambition om att försöka ge revisionsbyrÄerna en bild av vad som kan tÀnkas komma att efterfrÄgas av dem i och med avskaffandet, i termer av olika tjÀnster.

EU: s lagstiftning gör det obligatoriskt för alla aktiebolag att upprÀtta Ärsredovisning och lÄta en kvalificerad revisor granska uppgifterna. Det fjÀrde EG direktivet ger dock de nationella myndigheterna en möjlighet att undanta smÄ företag frÄn denna annars tvingande regel. Sverige har till skillnad frÄn nÀstan alla andra EU-lÀnder lÄtit bli att införa sÀrskilda regler för de minsta aktiebolagen.Uppsatsen syftar till att belysa smÄföretagarnas Äsikter om revisionsplikten som Sverige, i och med utvecklingen i vÄra grannlÀnder, snart Àr ensam om inom EU. Utöver att undersöka svenska företagares attityd skall det kontrolleras om en jÀmförelse med utvecklingen i Storbritannien kan göras.De svenska smÄföretagens attityder och Äsikter har insamlats genom en enkÀtundersökning som skickats till 300 smÄföretagare via den öppna databasen Forreg.se. Undersökningen gav en svarsfrekvens pÄ 19 procent.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Ledar- och chefsutbildningar Àr stÀndigt aktuella. Organisationer kompetensutvecklar sina chefer i stor utstrÀckning, samtidigt som marknaden Àr full av diverse externa lösningar i form av konsultfirmor och ledarskapstester, för att bli konkurrenskraftiga som möjligt. Jag har med anledning av detta undersökt en intern ledarskapsutbildning/- introduktion i en svensk medelstor kommun, dÀr jag med hjÀlp av sex stycken kvalitativa intervjuer fÄtt ta del av informanternas nyanserade redogörelser kring begreppet ledarskap samt deras upplevelser av utbildningen. Jag har studerat och analyserat upplÀgget, bÄde innehÄllsmÀssigt men Àven pedagogiskt, och dÀrigenom identifierat en del fungerande faktorer samt andra utvecklingsbara bitar. Jag hoppas att studien kan bidra till en ökad förstÄelse inom Àmnet och att den visar sig vara anvÀndbar för mig i mitt yrke som personalvetare, och möjligen Àven för övriga verksamheter som planerar ledarutbildningar.

Ansvarstagande och ansvarsfördelningen Àr en viktig del av ett samarbete mellan tvÄ eller flera aktörer. I ett samarbete mellan kommuner bli ansvarighet extra viktigt eftersom ansvarighet dÄ Àr en del av den demokratiska processen, dÀr legitimitet för beslut som tas mÄste visas. Men det Àr inte alltid lÀtt att urskilja vem som Àr ansvarig, för vad ansvarigheten Àr för och mot vem den Àr riktad. Ansvar inom kommunal samverkan kan ses som en bred professionell, etisk och moralisk konstruktion som uppnÄs nÀr den offentliga förvaltningen, bÄde tjÀnstemÀn och politiker, arbetar pÄ ett sÀtt för att utföra sina arbetsuppgifter pÄ bÀsta sÀtt.Samverkan mellan Linköping och Norrköpings kommuner inom den ?FjÀrde Storstadsregionen - ett nytt storstadsalternativ? Àr ett samarbete som prÀglas av governance och nÀtverksbildande.

Uppsatsen behandlar Ă€mnet personalutbildning, som strĂ€cker sig sedan lĂ„ngt tillbaka i tiden och omtalas i form av lĂ€rande. Detta har satt sina spĂ„r i mĂ„nga organisationer i form av interna utbildningar och vidareutbildningar. Uppsatsen inriktar sig pĂ„ yrket revision och redovisning som Ă€r en bransch som satsar stark pĂ„ personalutbildningar.Huvudsyftet med denna studie Ă€r att ta reda pĂ„ vad revisionsbolagen söker för kvalifikationer hos den nyexaminerade samt se ifall den nyexaminerades tidigare utbildningskompetens matchar deras krav pĂ„ vilka kompetenser denne skall besitta. Ett delsyfte Ă€r att fĂ„ insyn i studentens uppfattning om den egna utbildningen i organisationen.Författarna har valt att anvĂ€nda sig utav bĂ„de kvalitativa och kvantitativa ansatser, dĂ€r den kvalitativa utgörs av tre intervjuer med tre olika revisionsbolag KPMG, Öhrling Pricewaterhouse Coopers och Linderbergs Grant Thorton. Den kvantitativa ansatsen utgörs av en ?begrĂ€nsad attitydstudie?, dĂ€r tio ny examinerade studenter tillfrĂ„gades, i form av en likertskala, om deras uppfattning av den egna organisationen.Uppsatsen slutsatser visar att revisionsbolagen söker olika kvalifikationer hos den nyexaminerade och en matchning av dessa kvalifikationer ger bĂ€sta möjliga resultat vid anstĂ€llning.

Idag finns krav pÄ att alla aktiebolag i Sverige, oavsett storlek, ska ha en kvalificerad revisor. Anledningen Àr i första hand för att bekÀmpa ekonomisk brottslighet. Svenskt NÀringsliv tillsammans med den borgerliga alliansen föreslÄr nu att kravet pÄ revisionsplikt för smÄ aktiebolag ska försvinna. Motivet anses vara att underlÀtta för de mindre aktiebolagen.Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka vilka konsekvenser, med avseende pÄ kostnader, tid, kunskap och tillförlitlighet, ett avskaffande av revisionsplikten skulle innebÀra för smÄ företag, utifrÄn kreditgivares, revisorers och Skatteverkets agerande vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten.TillvÀgagÄngssÀttet har varit att genomföra intervjuer med tvÄ revisorer, tvÄ bankchefer samt en specialist pÄ Skatteverket. Dessa intervjupersoner utgör de intressenter som vi tror kommer ha störst pÄverkan pÄ företagen.Undersökningen visar att ett avskaffande av revisionsplikten skulle kunna innebÀra förenklingar för företagen med avseende pÄ t.ex.

Syftet med vÄr uppsats Àr att se pÄ om de sakkunniga bitrÀdenas inflytande irevisionen pÄverkas av de förtroendevalda revisorernas sammansÀttning, bakgrundoch kompetens. Vi har valt att studera om de förtroendevalda revisorernaskönsfördelning, Äldersfördelning, antal aktiva politiska Är, antal Är somförtroendevald revisor, arbetslivserfarenhet samt utbildning har en betydelse förhur revisionens inflytande kommer att vara fördelat pÄ de förtroendevaldarevisorerna och de sakkunniga bitrÀdena.Genom vÄr egna teoretiska modell och med hjÀlp av den institutionella teorin harvi skapat olika hypoteser för att i sin tur kunna fÄ fram relevanta svar.Undersökningen har genomförts som en surveyundersökning, dÄ vi med hjÀlp avstandardiserade enkÀter telefonintervjuade alla de förtroendevalda revisorerna ivarje vald kommun samt deras huvudsakliga sakkunniga bitrÀde. DÄ vi intestatistiskt kunnat sÀkerhetsstÀlla vÄra hypoteser genom test i SPSS, har vi istÀlletstuderat vÄrt insamlade material okulÀrt. Vi har med andra ord inte kunnat testavÄra hypoteser utan vi har istÀllet endast kunnat pröva dessa.Vi har i vÄr undersökning kommit fram till att ingen av vÄra valda variabler harnÄgon pÄverkan pÄ inflytandet i de kommunala revisionerna. Dock har vi settantydningar till att vissa hypoteser i nÄgra fall ej bör förkastas.

Lagstadgad revision har varit ett förekommande element för svenska aktiebolag sedan slutet av 1980-talet. Att revision skulle utgöra ett tvÄng för dessa bolag blev verklighet i syfte att underminera den ekonomiska brottsligheten. Vad som skedde under 2000-talets början var dock en helvÀndning. Med bakgrund till att Sverige mÄste anpassa sig efter den gemensamma lagstiftningen inom EU och den ökande globala konkurrensen tillsatte den svenska regeringen Utredningen om revisorer och revision vilken bland annat skulle faststÀlla hur revisionsplikten skulle avskaffas i mindre aktiebolag. Vad ett slopande av revisionsplikten i de mindre aktiebolagen skulle kunna fÄ för konsekvenser har emellertid studerats och debatterats i stor utstrÀckning.

Sverige stÄr inför en stor generationsvÀxling nu nÀr 40-talisterna nÀrmar sig pension och 80-och 90-talister ska börja inta arbetsmarknaden. Idag Àr nÀstintill 150 000 ungdomar arbetslösa samtidigt som de ska ta över efter den mycket större kullen 40-talister som snart ska gÄ i pension, hur hanterar organisationer den utmaningen? Hur förbereder sig organisationer för den vÀxlingen av medarbetare sÄ att inte kompetensen som 40-talisterna besitter lÀmnar organisationerna och hur arbetar de med att vÀxla in ungdomar in i verksamheterna? Det Àr ett flertal utmaningar som Sveriges företag stÄr inför och framförallt den offentliga sektorn som sedan tidigare har problem att vara en attraktiv arbetsgivare för ungdomar och locka till sig ny arbetskraft, kommunal sektor Àr den verksamhet som ungdomar finner mest oattraktiv.Kompetensöverföringen kommer spela en viktig roll för att hantera utmaningarna som generationsvÀxlingen innebÀr sÄ att det inte förekommer ett allt för stort kunskapstapp för organisationens verksamhet. Chefer inom organisationen har ett stort ansvar framför sig att kunna förbereda och hantera pensionsavgÄngarna samt se till att ny arbetskraft finns att rekrytera in till organisationerna.För att se nÀrmare pÄ problemet har jag, i en kommunal organisation utfört en undersökning med fem förvaltningschefer, i form av intervjuer, med syfte att undersöka hur kommunen arbetar för att behÄlla kompetens inom kommunen som organisation och hur de arbetar med den uppgiften. Samt att se hur kommunen som organisation förbereder generationsvÀxlingar, genom att planera effektivt och strategiskt nÀr det kommer till medarbetare som förvÀntas gÄ i pension men Àven hur de rekryterar ungdomar och unga vuxna.

Intresset för att redovisa hÄllbarhetsinformation har ökat kraftigt sedan 1990-talet. Denna redovisning fick till att börja med följa med som en bilaga till den Ärliga finansiella redovisningen. NÀr det sedan blev allt vanligare med denna sorts redovisning, och redogörelserna dessutom tenderade att öka i omfattning, började man separera det som man idag kallar för hÄllbarhetsredovisning frÄn den finansiella redovisningen. Trots att det fortfarande Àr en relativt liten andel företag som upprÀttar hÄllbarhetsredovisningar runt om i vÀrlden, sÄ har det blivit en vanlig standard bland mÄnga stora internationella företag. Granskning av hÄllbarhetsredovisning Àr ett relativt nytt fenomen och det Àr endast en handfull svenska företag som lÄter granska sina hÄllbarhetsredovisningar.

BakgrundGod vÄrdkvalitet skapas i mötet mellan boende och personal. För att förbÀttra vÄrden för den Àldre tillsatte regeringen en vÀrdighetsutredning som resulterade i förslag pÄ hur Àldreomsorgen ska förÀndras sÄ att Àldre personer, sÄ lÄngt det Àr möjligt, ska kunna leva utifrÄn sin identitet och personlighet. Den Àldre ska fÄ leva ett vÀrdigt liv och kÀnna vÀlbefinnande. Statens offentliga utredningar [SOU] utkom med betÀnkandet "VÀrdigt liv i Àldreomsorgen" (SOU 2008:51) dÀr olika förslag ges pÄ hur kommunen, och personalen, ska arbeta för att sÀkra vÄrden för den Àldre personen som bor pÄ sÀrskilt boende. DÄ sjuksköterskan hittills inte har haft nÄgot instrument för detta, kan de förslag som ges förbÀttra vÄrden för den Àldre.SyfteSyftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor inom kommunal hÀlso- och sjukvÄrd definierar begreppet vÀrdegrund, och hur de tillÀmpar vÀrdegrunden i mötet och omvÄrdnaden med Àldre personer som bor i sÀrskilt boende.MetodStudien bygger pÄ 11 kvalitativa intervjuer med sjuksköterskor som arbetade inom kommunal regi.

Förtroende Àr ett mÄngfacetterat begrepp och har mÄnga referensramar. Det gÄr att skilja pÄförtroende till text, transaktion och förtroende ur ett socialt perspektiv, som kommunikationoch ömsesidig interaktion. Revision Àr inte bara en granskningsprocess, utan en mÀnskligaktivitet som ska bygga pÄ samspel med anvÀndare av redovisnings information, dÀrmed blirrevisionen en etisk handling som mÄste bygga pÄ förtroende. För att erhÄlla förtroende mÄsterevisorn bemöta de förvÀntningar som finns pÄ dem idag. NÀringslivets utveckling samtförÀndringar i omvÀrlden har skapat behov av utveckling och förÀndring i revisorns funktion,vilket har bidragit till förvÀntningar frÄn nya intressegrupper och samhÀllet i stort.