Titel:Frivillig revision ? PĂ„verkande faktorer hos företaget och företagsledaren Författare: Linda Borg och Sofia Johansson Handledare: Jan Svanberg Datum: Juni 2014 UtbildningsnivĂ„: Kandidatuppsats, ekonomprogrammet - inriktning redovisning SprĂ„k: SvenskaÅr 1895 blev det lagstadgat för svenska aktiebolag att anvĂ€nda sig av revision vilket pĂ„gick under en lĂ„ng tid. NĂ€r sedan Sverige gick med i EU har flertalet lĂ€nder slopat revisionsplikten och efter diskussioner ledde det Ă€ven till att Sverige föll in i samma spĂ„r och revisionsplikten slopades i november 2010 dock med lĂ€gre grĂ€nsvĂ€rden Ă€n EU:s rekommendationerDĂ„ detta Ă€r ett relativt nytt omrĂ„de i den svenska historian sĂ„ finns det bristfĂ€lligt med studier gjorda men dĂ€remot finns det liknande studier gjorda i t ex Storbritannien och Danmark dĂ€r revisionsplikten slopades tidigare dĂ€r en av den största diskussionspunkten har varit den minskade kostnaden slopad revisionsplikt medför för företagen. Dock pĂ„pekar Bolagsverket att de förutspĂ„r en försĂ€mrad kvalitĂ© pĂ„ företagens Ă„rsredovisningar och förseningar gĂ€llande att fĂ„ in Ă„rsredovisningarna i tidSyftet med denna studie var att kartlĂ€gga hur smĂ„företagens beslut om externa redovisningstjĂ€nster pĂ„verkas utifrĂ„n faktorer rörande företaget och företagsledarenData samlades in genom en elektronisk enkĂ€t dĂ€r vi fick anvĂ€ndbara svar frĂ„n 63 respondenter. EnkĂ€tfrĂ„gorna rörde företaget och företagsledaren och dess anvĂ€ndande av redovisnings- och revisionstjĂ€nster och dessa svar har sedan fungerat som grund för denna studie.Resultatet i vĂ„r studie gav oss inget större samband mellan faktorer hos företaget och företagsledaren och dess anvĂ€ndande av redovisnings- och revisionstjĂ€nster.

Problem och bakgrund: Revisionsplikt för samtliga aktiebolag infördes i Sverige 1983. Bakgrunden var att förhindra och minska ekonomisk brottslighet, dock utan hÀnsyn till nytta och kostnad och vad detta skulle innebÀra ur ett företagsperspektiv. DÄ det idag diskuteras allt mer kring de kostnader revisionsplikten medför och att det eventuellt inte borde vara lika regler för ett litet enmansbolag som för större aktiebolag ansÄg författarna att det vore intressant att undersöka vad de mindre aktiebolagen sjÀlva anser om nytta och kostnad med revision. UtifrÄn denna diskussion utformades problemformuleringen: ?Vad anser K2-företag om nyttan med revision i förhÄllande till de kostnader som uppstÄr??.Syfte: Syftet med studien var att utröna vad K2-företag i VÀstra Götalands lÀn anser om erhÄllen nytta av revision i förhÄllande till de kostnader som uppstÄr.

Det har lÀnge debatterats huruvida det Àr lÀmpligt att revisorer arbetar med bÄde revision ochfristÄende rÄdgivning. Vid granskande revision ingÄr rÄdgivning som en av revisorns skyldighetertill skillnad frÄn fristÄende rÄdgivning som görs pÄ klientens förfrÄgan. FrÄgorna kan ofta beröraomrÄden som Àr komplexa dÀr revisorns kunskaper inte Àr tillrÀckliga. I sÄdana situationer skarevisorn rÄdfrÄga en specialist pÄ omrÄdet för att sÀkerstÀlla att det svar som lÀmnas Àr adekvat.Revisorers anvÀndning av specialister Àr ett omrÄde som Ànnu inte har utforskats i nÄgon störreutstrÀckning. Framförallt gÀllande revisorers likabehandling av klienter oberoende av storlek.Syftet Àr att granska och beskriva revisorers anvÀndning av specialister med fokus pÄ tvÄparametrar i form av revisorns erfarenhet samt klienternas storlek.

In the field of maintenance management there are but a few models an organization can use. The one model that has risen to the status of being the de facto standard in Sweden is pm3(pÄ maintenance management model). The aim of this study is to lay the groundwork for a new method of evaluate the use of pm3within organizations. Today there is no uniform way of performing such an evaluation, which is necessary in order to diagnose the performance of the systems maintenance organizations.In the process of creating our own method for performing this kind of pm3audit, we further developed the ideas from a study by Lagsten & Nordström (2013) that was performed at the county Region SkÄne. The authors of that study had developed ideas about using method rationale as a basis of creating a method for pm3auditing.

Examensarbetet berör frÄgor kring arkivering och dokumenthantering pÄ stads-byggnadsförvaltningen i TrollhÀttans kommun. Problem som kommunen har Àr dagslÀgets hantering av digitala filer..

Syftet med denna uppsats var att undersöka vÀlfÀrdsmodellens förÀndring i form av privatisering genom kommunal upphandling och nya konstellationer av offentlig och privat verksamhet. FrÄgestÀllningarna besvaras utifrÄn en fallstudie gjord pÄ den upphandlade ungdomsverksamheten BlÄ Huset i Tensta (Stockholm) och den metodologiska utgÄngspunkten bottnar i de kvalitativa sÀtten, mer specifikt Burawoys Extended Case Method. Genom att kombinera organisationsteoretiska begrepp och utgÄngspunkter med urbansociologiska perspektiv har resultatet fÄtt ett djup och en bredd som visar pÄ offentlig - privata partnerskaps relationers komplexitet vad gÀller legitimitet och dess inverkan i den urbana kontexten. Resultatet visar pÄ strategier som sammankopplar rationaliserande myter med kognitiva institutioner exempelvis i form av nyliberala initiativ inom den urbana kontexten..

Bakgrund: Under flera Ă„r har det förts diskussioner inom EU om att harmonisera och förbĂ€ttra reglerna av finansiell redovisning för noterade företag inom unionen. Det har Ă€ven funnits en strĂ€van att nĂ€rma sig de redovisningsnormer som tillĂ€mpas internationellt, framförallt IAS. År 2002 introducerade EU den största förĂ€ndringen i Europa pĂ„ 30 Ă„r gĂ€llande finansiell redovisning. De antog en ny redovisningsreglering som gĂ„r ut pĂ„ att alla EU-listade företag skall följa IFRS i deras finansiella rapporter. Dessa standarder har börjat gĂ€lla frĂ„n och med den 1 januari Ă„r 2005.Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om normförĂ€ndring, sĂ„som implementeringen av IFRS, leder till ökade kostnader för redovisning och revision för svenska börsnoterade företag samt undersöka varför dessa kostnader ökar.Metod: Vi har utgĂ„tt frĂ„n befintlig teori vilket medfört att vi har en deduktiv ansats.

Bakgrund: Sedan 2010 Àr revisionsplikten avskaffad för de allra minsta bolagi Sverige. Vid avskaffandetidpunktenfanns det drygt 250 000 aktiebolag som omfattades av frivilligheten. Medan ca 53,5 procent av de bolag som var registrerade som revisorspliktiga vid avregleringstidpunkten fortfarande har kvar sina revisorer Àn idag, Àr det enbart 35 procent av de nystartade bolagen som frivilligt vÀljer att ha en kvalificerad revisor.Avregleringen har lett till att revisors tjÀnster har blivit mer efterfrÄgestyrda. DÀrför flyttar fokusen kring revisionens nytta frÄn intressenternas perspektiv till företagarnas perspektiv. De flesta studier undersöker revisionen utifrÄn ekonomiskt perspektiv, dÀr utgÄngspunkten Àr att de olika aktörerna pÄ marknaden Àr rationella i sina antaganden och fattar beslut utifrÄn avvÀganden mellan nytta och kostnad.

Sverige var det nÀst sista landet i den Europeiska Unionen med att avskaffa lagstadgad revisionsplikt för mindre aktiebolag. Denna lagförÀndring trÀdde i kraft den 1 november 2010 som en reaktion pÄ förslaget presenterat i Statens Offentliga Utredningar 2008:32. FörÀndringen innebar att smÄ aktiebolag som inte överskrider mer Àn ett av tre grÀnsvÀrden stÀlls inför ett val som tidigare inte varit möjligt, vilket Àr om de ska anlita en revisor som granskar de Ärliga rÀkenskaperna eller ej. Syftet med denna studie Àr att utreda vad smÄföretagarna anser att en revision bidrar med för vÀrde till ett företag. Hur resonerar smÄföretagare nÀr de gör detta val samt vilka skÀl har haft en avgörande roll i deras beslut? Och hur upplever de att deras val har pÄverkat bemötandet frÄn omgivningen?Ett försök till att fÄ en mer trÀffsÀker aspekt av problemet var att endast undersöka företag som var aktiva innan lagförÀndringen, dÄ de borde har mer insikt om vad revisionen tillför ett mindre företag eftersom de har en referenspunkt sedan tidigare att utgÄ ifrÄn.

BakgrundI bakgrunden beskrivs Waldorfskolans och den kommunala skolans historia samt nÄgra grundlÀggande punkter i Waldorfpedagogiken. Begreppen kunskap och lÀrande tas upp samt lÀroplanen Lpo -94 och de nationella proven i Är 3. Den teoretiska utgÄngspunkten för arbetet Àr det sociokulturella perspektivet för kunskap och lÀrande.SyfteSyftet Àr att undersöka nÄgra lÀrares syn pÄ kunskap och lÀrande i Waldorfskolan och den kommunala skolan för att se eventuella likheter och olikheter.MetodJag har anvÀnt mig av en hermeneutisk utgÄngspunkt i val av metod. Denna utgÄngspunkt har sin grund i att det inte finns nÄgon definitiv sanning utan sanningen Àr relativ utifrÄn det subjektiva jaget. Detta ligger till grund för ett kvalitativt undersökningssÀtt dÀr jag har valt att undersöka med hjÀlp av intervjuer.

Problembakgrund: Sedan revisionsplikten avskaffades för de minsta aktiebolagen i Sverige för snart fyra Är sedan har andelen som anvÀnder sig av revisor sjunkit med tiden. LÄnefinansiering Àr den mest förekommande formen av extern finansiering för dessa aktiebolag. Teorier och tidigare forskning visar att revision bidrar till att minska informationsassymetri mellan företag och dess intressenter, dÀribland kreditgivare. Att ett företag vÀljer bort revisionen bör teoretiskt sett leda till att dessa assymetrier ökar och dÀrmed ocksÄ riskerna. Det Àr dÀrför intressant att undersöka hur kreditgivare i Sverige hanterar problemet med att fler och fler smÄ aktiebolag vÀljer bort revision.Syfte: Att undersöka revisionens betydelse för smÄföretag för kreditgivare vid beslut om kreditgivning samt de strategier kreditgivare anvÀnder sig av för att reducera risk och osÀkerhet vid kreditgivning till smÄföretag.Metod: En kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer.

Det finns idag en stark trend bland företag att outsourca hela eller delar av sin ekonomi-funktion, det vill sÀga att anlita en extern redovisningsbyrÄ. Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF, har idag 4 500 auktoriserade redovisningskonsulter som medlemmar. Dessa anlitas av mer Àn 200 000 företag. Denna ökande trend har givit upphov till en helt ny och unik problematik kring hur granskningen av dessa företag ska gÄ till. Det finns i dagslÀget en revisionsstandard, RS 402: Revisorns övervÀgande vid revision av företag som anlitar servicebyrÄer, som föreskriver att revisorn ska ta hÀnsyn till hur redovisningsbyrÄn pÄverkar företagens redovisningssystem och interna kontroll. Uppsatsen Àr en kvalitativ flerfallsstudie vars syfte Àr att undersöka vilka stÀllningstaganden revisorn stÀlls inför vid revision av företag som outsourcar ekonomifunktionen.

En ny tvÄngsvÄrdslag trÀdde i kraft 2008 som gjorde det möjligt för psykiatrin att stÀlla sÀrskilda villkor till patienter som vÄrdats i psykiatrisk slutenvÄrd för att fÄ bli utskrivna. Detta öppnade upp möjligheten för att patienter kan fÄ villkor stÀllda till att ta emot kommunal hÀlso-och sjukvÄrd samt kommunala insatser. TvÄngsvÄrd fÄr enligt lag enbart bedrivas inom sluten psykiatrisk vÄrd och kommunen fÄr i hemmet enbart bedriva frivilliga insatser. Syftet med denna undersökning Àr att belysa hur psykiatrisjuksköterskorna i den kommunala hÀlso-och sjukvÄrden upplever att vÄrda utifrÄn en frivillighet, som Àr beslutad utifrÄn en tvÄngsvÄrdslag. Undersökningen Àr genomförd utifrÄn en kvalitativ metod, med intervjuer av psykiatrisjuksköterskor i kommunal hÀlso- och sjukvÄrd.

Bakgrund: Ra?dgivningstja?nster utgo?r idag en betydande del fo?r ma?nga revisionsbyra?ers verksamhet. Revisionsbyra?er har pa? grund av sin revision en kunskapsbas som konkurrenterna ofta inte har, och ett fo?rtroende som revisorer som ger en fo?rdel i ra?dgivningsbranschen. Dock a?r det detta fo?rtroende, eller oberoende, som ma?nga a?r ra?dda fo?r ska a?sidosa?ttas na?r revisorn utfo?r ra?dgivningstja?nster.

Syftet med studien var att undersöka hur chefsstödets roll pÄverkar upplevda krav och kontroll i arbetet, samt om chefsstöd har en stressreducerande effekt hos mellan- och första linjens chefer inom kommunal verksamhet. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer dÀr fem stycken mellan- och första linjens chefer valdes ut för studien. Resultatet visade pÄ att chefsstödet roll gÀllande krav och kontroll inte har sÄ stor inverkan pÄ de intervjuade mellan- och första linjens chefer men att chefstödet roll gÀllande stressreduktion var vÀldigt viktig. I resultatet framkom dock en uppfattning om att ifall chefsstödet inte funnits sÄ hade kraven ökat och kontrollen minskat som ett resultat. Slutsatserna som dragits Àr att sÄvÀl mellan- som första linjens chefer anser att chefsstödet har en betydande roll för dem i den valda kommunen..