Sökresultat:
145 Uppsatser om Förtroendets logik - Sida 10 av 10
PÄ tröskeln till bokflödet : en studie av ungdomars förhÄllande till böcker
Ă
rligen kommer rapporter om hur svenskarnas boklÀsning minskar och pÄ kultursidorna förs regelbundet debatter kring bokens hotade position. Det finns en mÀngd tillgÀnglig statistik över de mÀtbara aspekterna av böcker och lÀsning som t.ex. hur mÄnga som lÀser, hur mycket de lÀser, vad de lÀser etc. De bakomliggande orsakerna, de underliggande motiv och attityder som pÄverkar konsumentbeteendet, finns det dÀremot inte lika mycket material kring. Ungdomar som kundsegment Àr av flera anledningar en intressant grupp att studera för Àmnet.
Kriget mot terrorismen : En diskursanalys av den amerikanska regeringens förÀndrade uppfattning av terroristhotet - mellan Ären 2003, 2006 samt 2011
NyanlÀnda elever i ordinarie undervisning börjar allt mer bli ett vanligt fenomen i de svenska skolorna. Med hjÀlp av intervjuer med nyanlÀnda elever och skolpersonal Àr det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur skolor arbetar med att inkludera nyanlÀnda elever i ordinarie undervisning och hur de inblandade upplever arbetet. Syftet Àr Àven att se i vilken utstrÀckning skolorna tillÀmpar och strÀvar efter att leva upp till lagen om ?En skola för alla? (?likvÀrdig utbildning?). Den tidigare forskningen har klargjort en tydlig bild av de brister som existerar i statens och skolledningens arbete med de nyanlÀnda eleverna och deras förberedelse inför ordinarie undervisning.
Entreprenörsjakten AB. : En studie i organisatorisk kommunikation
FrÄn att en organisations frÀmsta fördel skulle vara att vara förutsebar för sin omgivning och spela pÄ sÀkra kort till kravet pÄ förmÄgan att uppfylla de roller i det oklara och flytande som vÀrdenÀtverket krÀver, vilket frÀmjar kreativitet och innovation, Àr steget lÄngt. NÀtverkssamhÀllets nya och fler platser att sprida information pÄ ger nya möjligheter och krav för utvecklandet av den organisatoriska kommunikativa förmÄgan. Avgörande för framgÄng Àr organisationers utvecklande av ett bredare strategiskt fokus och utvecklandet av entreprenörskap Àr avgörande för ett optimalt fungerande i det nya nÀtverkssamhÀllet. (Hamrefors, 2009)Entreprenörsjakten AB Àr en organisation som kan hjÀlpa samhÀllet att utveckla mÀnniskors entreprenöriella förmÄga för att dessa i sin tur skall skapa nytt vÀrde eller ekonomisk framgÄng. FrÄgan Àr vilka ÄtgÀrder behövs för att Entreprenörsjakten AB skall utveckla sin organisatoriska kommunikativa förmÄga sÄ att den stödjer innovativ utveckling, nytt vÀrde eller ekonomiska framgÄng för organisationen i synnerhet och samhÀllet i allmÀnhet.Det Àr de fyra verksamhetsdimensionerna; process, struktur, social interaktion och omvÀrldsrelationer som spelar avgörande roller vid utvecklande av organisatorisk kommunikativ förmÄga.
MÄlstyrning i skolan : En fallstudie i gymnasieskolan
Bakgrund och problemformulering: Ă
r 1990 faststÀlldes beslut om den s.k. ansvarsprincipen för skolan. Syftet med denna ansvarsprincip var att tydliggöra ansvarsfördelningen inom skolan samt att mÄlstyrning skall anvÀndas. Staten skall se till att utbildningen i landet Àr likvÀrdig och av hög kvalitet genom att sÀtta nationella riktlinjer och mÄl. Kommunerna har stor frihet att sjÀlva utveckla skolverksamheten inom de lagar och riktlinjer som faststÀllts av regering och riksdag.
Intuitionens intention : en magisteressÀ
Jag tar fram ett vitt A3 papper ur mitt block. Jag har en ny tuschpenna med oförstörd spets och börjar pricka pÄ pappret. Halvligger pÄ golvet, försöker att inte tÀnka, söker arbeta ur intet. Tekniken Àr enkel. Prickar jag tÀtt blir intrycket mörkare, prickar jag glesare blir omrÄdet ljusare.
Gestaltning- en frÄga om principer? En analys av dialog och gestaltningsfrÄgor kopplade till stadsförnyelseprojektet "Centrum och bostÀder vid Opaltorget" i södra Tynnered
Opaltorget pekades redan i forskningsrapporten Lokala torg frÄn 2004 ut som en plats i stort behov av förÀndring. Processen, som sedan pÄgÄtt frÄn att ett behov av en ny detaljplan identifierades till att ett planförslag slutligen presenterades pÄ samrÄd under november och december 2009, har varit lÄngdragen och komplicerad. MÄnga av aktörerna som varit engagerade i planarbetet har deltagit redan under ett tidigt skede, medan ett par involverades först efter det att arkitektfirman BIG tagit fram ett gestaltningsförslag och det hunnit bearbetas. Synpunkterna som aktörerna hade pÄ gestaltningen har i mitt arbete jÀmförts med Jan Gehls, Gordon Cullens och Kevin Lynchs principer för gestaltning och rumslig organisation, för att se om aktörernas förslag och synpunkter kunde hÀrledas till en gemensam grund eller princip. Dessa tre teoretiker fokuserar pÄ gestaltning av stadsrummet och inte sÄ mycket pÄ gestaltningen av sjÀlva byggnaderna, vilket gjorde att arbetets tyngdpunkt lades pÄ utformningen av de offentliga platserna.
Gestaltning- en frÄga om principer? En analys av dialog och gestaltningsfrÄgor kopplade till stadsförnyelseprojektet "Centrum och bostÀder vid Opaltorget" i södra Tynnered
Opaltorget pekades redan i forskningsrapporten Lokala torg frÄn 2004 ut som en
plats i stort behov av förÀndring. Processen, som sedan pÄgÄtt frÄn att ett
behov av en ny detaljplan identifierades till att ett planförslag slutligen
presenterades pÄ samrÄd under november och december 2009, har varit lÄngdragen
och komplicerad.
MÄnga av aktörerna som varit engagerade i planarbetet har deltagit redan under
ett tidigt skede, medan ett par involverades först efter det att arkitektfirman
BIG tagit fram ett gestaltningsförslag och det hunnit bearbetas.
Synpunkterna som aktörerna hade pÄ gestaltningen har i mitt arbete jÀmförts med
Jan Gehls, Gordon Cullens och Kevin Lynchs principer för gestaltning och
rumslig organisation, för att se om aktörernas förslag och synpunkter kunde
hÀrledas till en gemensam grund eller princip.
Dessa tre teoretiker fokuserar pÄ gestaltning av stadsrummet och inte sÄ mycket
pÄ gestaltningen av sjÀlva byggnaderna, vilket gjorde att arbetets tyngdpunkt
lades pÄ utformningen av de offentliga platserna.
Gehl, Cullen och Lynch har dock angripit planeringsfrÄgorna olika. Gehl har
definierat de principer som Àr mest optimala att anvÀnda för att skapa en vital
utomhusmiljö, det vill sÀga liv mellan husen.
Speglingar av indiska ÄskÄdningar i Andrej Belyjs författarskap
Andrej Belyj Àr ett pseudonym för Boris Bugaev (1880-1934) ? en framtrÀdande gestalt i denryska symbolismens andra generation5 ? poet, romanförfattare och litteraturteoretiker somskildrade spÀnningar mellan öst och vÀst i ryskt medvetande. Han betecknas ofta som mystiker, han var antroposof och innan dess en hÀngiven medlem i det teosofiska sÀllskapet.BÄde teosofi och antroposofi sökte i sina sammanvÀvda lÀror inspiration i Àldre ochösterlÀndska religiösa ÄskÄdningar, framförallt i indiska religioner. Det Àr dessa men ocksÄ andra samverkande inflytanden i Belyjs författarskap som ligger i uppsatsens fokus.Belyj anvÀnder indiska filosofiska och religiösa begrepp, idéer och förestÀllningar relativt sÀllan och i ganska skiftande omfattning och sammanhang. Men de kan, i en eller annan skepnad, hittas i nÀstan alla hans verk, bÄde i hans skönlitterÀra texter och i hans teoretiskaessÀer, frÄn den tidiga 2:a symfonin till hans senare sjÀlvbiografiska skrifter.Alla de begrepp som han anvÀnder har redan i sin ursprungliga kontext ? inom den mÄngfald som indiska ÄskÄdningar uppvisar ? varierande innebörd och tillÀmpning.
Social hÄllbarhet i den delade staden
MÄnga pekar pÄ att dagens stÀder allt mer utvecklas mot vad som ofta benÀmns delade stÀder. Skillnader i levnadsvillkor mellan olika stadsdelar ökar - delar av befolkningen lever i exklusiva omrÄden med dyra livsstilar samtidigt som fler blir fattigare och lever i omrÄden som ibland beskrivs som gettoiserade. Dessa ökade skillnader bidrar till sociala spÀnningar. (Johansson, T & Sernhede, O. 2004) Som orsak till denna utveckling pekas det pÄ avindustrialisering, globalisering och ett samhÀlle baserat pÄ informationsteknologi.
Social hÄllbarhet i den delade staden
MÄnga pekar pÄ att dagens stÀder allt mer utvecklas mot vad som ofta benÀmns
delade stÀder. Skillnader i levnadsvillkor mellan olika stadsdelar ökar - delar
av befolkningen lever i exklusiva omrÄden med dyra livsstilar samtidigt som
fler blir fattigare och lever i omrÄden som ibland beskrivs som gettoiserade.
Dessa ökade skillnader bidrar till sociala spÀnningar. (Johansson, T &
Sernhede, O. 2004)
Som orsak till denna utveckling pekas det pÄ avindustrialisering,
globalisering och ett samhÀlle baserat pÄ informationsteknologi.