Palliativ omvÄrdnad Àr nÄgot de flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med under sitt yrkesverksamma liv. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser i omvÄrdnaden ur ett patientperspektiv.  Nio artiklar valdes för granskning, ur artiklarnas resultat framkom sex teman: Upplevelser av; omvÄrdnadsrelationer, kommunikation och information, vÄrdmiljön, symtomkontroll, tillgÀnglighet och sjÀlvbestÀmmande. I resultatet framkom att en förtroendefull relation och kommunikation skapade god omvÄrdnad. Brister i kommunikationen kunde Àven förekomma. En bra sjuksköterska upplevdes som nÄgon som lyssnade och hade bred kunskap.

Att kommunicera Àr en mÀnsklig rÀttighet, men det Àr inte alltid sjÀlvklart i alla situationer för personer som kommunicerar med alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur personer som kommunicerar med bliss upplever sina kommunikativa möjligheter i olika livsskeden. Fyra mÀn i Äldrarna 18-45 som hade kommunicerat med bliss i flera Är intervjuades genom en semistrukturerad intervjuform. Datan frÄn intervjuerna kategoriserades utifrÄn de tematiska omrÄdena inlÀrning, möjlighet till kommunikativ utveckling, social interaktion och bemötande. Resultatet visade att deltagarna uttryckte att de inte mindes sin tidiga blissinlÀrning.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera vad som kan leda till konflikt i beslutsprocesser.En kvalitativ undersökning har gjorts av en fallstudie, rekryteringen av rektor vid Lunds universitet 2002. Den kvalitativa metoden valdes för att möjliggöra en djupare förstÄelse för processen. Risken med en sÄdan djupstudie var att intressanta infallsvinklar kunde försvinna. DÀrför valdes en bred teoretisk referensram för analysen.TvÄ grundlÀggande orsaker till konflikt i beslutsprocesser i professionella byrÄkratier har identifierats. För det första ser vi att ökat inflytande frÄn nÀringslivet i sig inte Àr nÄgon större orsak till konflikt utan att det Àr centraliseringen av makten i beslutsprocesser i starkt decentraliserade organisationer som leder till konflikt.

I lÀroplanen för förskolan lyfts bemötandet med förÀldrar fram, att oavsett hur omstÀndigheterna ser ut nÀr barnen blir lÀmnade och hÀmtade pÄ förskolan sÄ ska pedagogen bemöta förÀldern pÄ ett vÀlkomnande sÀtt Lpfö 98 (skolverket 2010). VÄrt syfte med studien Àr att ge en bild av kommunikationen mellan pedagoger och förÀldrar pÄ en mÄngkulturell förskola nÀr den verbala kommunikationen Àr begrÀnsad. Studien omfattar tre frÄgestÀllningar och dessa Àr; vad pedagoger och förÀldrar samtalar om, hur informationsutbytet ser ut för att förÀldrar ska förstÄ den, samt vilka kommunikationssÀtt som anvÀnds i mötet under lÀmning och hÀmtning av barn pÄ förskolan..

Barn som har autism kan fÄ stöd och hjÀlp frÄn barn- och ungdomshabiliteringen. Men hur arbetar man pÄ dessa habiliteringar med syskonen till barnen med autism? Syftet med denna studie var att undersöka hur kuratorer pÄ barn- och ungdomshabiliteringar i VÀstra Götalandsregionen beskriver att syskon till barn med autism uppmÀrksammas. Jag ville undersöka hur kuratorerna arbetade med syskonen, hur de bemötte syskonen samt hur de sÄg pÄ syskonens situation i familjen. Material samlades in genom kvalitativa telefonintervjuer med 10 kuratorer.

Den elektroniska kommunikationen a?r idag en stor och viktig del i vardagen, da?rfo?r beslutade sig La?nsstyrelsen i Hallands la?n fo?r att starta ett projekt da?r de i ett samarbete med Ho?gskolan i Halmstad skulle utfo?ra en fullsta?ndig risk- och sa?rbarhetsanalys inom sektorn elektronisk kommunikation, tillsammans med kommunerna och regionen i Hallands la?n. Som en fo?rsta del i en risk- och sa?rbarhetsanalys, ma?ste en riskidentifiering go?ras och det a?r det som a?r syftet med rapporten. Resultatdelen i rapporten bygger pa? en sammansta?llning av svar fra?n intervjuer med ansta?llda inom kommunerna och Region Halland.Riskerna som fo?ranletts av de identifierade hoten a?r relativt ma?nga och a?r av olika form och allvarlighetsgrad.

AbstractRönngren, C (2011) Den allvarsamma leken - ett fokussamtal om pedagogiska strategier för att skapa förutsÀttningar för rollspel.  Syftet med studien var att undersöka hur erfarna pedagoger tÀnker kring sina strategier i situationer nÀr teaterovana vuxna ska ta steget in i rollspel. Ett fokussamtal med fyra informanter genomfördes och urvalet skedde med kravet att deltagarna skulle ha arbetat med teaterovana vuxna och rollspel, i det hÀr fallet forumspel och simuleringar. Samtalet spelades inte in, utan vÀgganteckningar fördes löpande sÄ att deltagarna kunde ta stÀllning till materialet under samtalets gÄng samt lÀtt Äterknyta till tidigare samtalstrÄdar. Resultatet redovisas i en sammanfattning av samtalet och diskuteras sedan med utgÄngspunkt i teorier om kommunikation i fiktion; lek samt teori om kommunikation mellan skÄdespelare och publik. Deltagarna i fokussamtalet visade sig mycket medvetna om kommunikationen pÄ den sensoriska nivÄn, vilken handlar om kommunikation pÄ ett plan som kan beskrivas som ett personligt förhÄllande.  Vikten av att pedagogen Àr följsam gentemot deltagaren var en av de strategier som ansÄgs viktigast.

I det hÀr arbetet har jag studerat hur lÀrare i svenska för invandrare (sfi) arbetar med sina elever med bilder och kommunikation. Syftet med undersökningen har varit att bidra med kunskap om sfi-lÀrares val av bilder för att fÄ igÄng muntlig kommunikation i studievÀg 1. Jag har genomfört en enkÀtundersökning pÄ nÀtet med 105 deltagande lÀrare.Resultatet av undersökningen visar att mer Àn hÀlften av lÀrarna anvÀnder bilder varje dag. Bildmaterialet lÀrarna anvÀnder sig av Àr igenkÀnnbara fÀrgfotografier som förestÀller olika hÀndelser. LÀrarna anvÀnder sig av mÄnga olika typer av bilder och materialet Àr utformat pÄ ett varierat sÀtt.

Titel NÄgot stort, runt och varmt - En uppsats om social tillhörighet, humor och kommunikationEngelsk titel A terribly funny essey ? about social class, humor and communicationFörfattare Emma Aronsson och Nina LagerstedtHandledare Eva LundbergExaminator Tanya ElderTermin VÄrterminen 2012Kurskod 2MK300Universitet Linnéuniversitetet i VÀxjö, institutionen för samhÀllsvetenskaper, medie- och kommunikationsvetenskapIntroduktion Vitsen med humor Àr inte bara att skÀmta och roa utan det Àr ocksÄ ett sÀtt att kommunicera med andra personer i vardagliga situationer och att skapa sociala kontakter. En persons sociala förhÄllanden, till exempel vÄra förÀldrars och vÄrt eget yrke, utbildning och inkomst kan pÄverka den enskilde individen i hur den tÀnker och handlar. Eftersom humor Àr kommunikation sÄ borde en persons sociala tillhörighet pÄverka vad en person har för humor.Problem Vad tycker kvinnor med olika sociala tillhörighet Àr roligt och varför? PÄ vilket sÀtt spelar social tillhörighet roll nÀr det kommer till vad kvinnor tycker Àr roligt och inte? I vilka sammanhang och pÄ vilka sÀtt anvÀnder kvinnor humor för att kommunicera med andra personer?Teori Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i teorier om kommunikation, humor, social tillhörighet, social klass och genus.Metod Genom fokusgrupper dÀr deltagarna fick diskutera kring nyckelfrÄgor och videoklipp som vi valde ut pÄ förhand.

Projektet Elda a?r ett underso?kande arbete om det digitala verktyget och vilka kvalitets- aspekt det pa?verkar. Datorn som ett kreativt hja?lpmedel inom formgivning a?r i dag ett sja?lvklart verktyg i designprocessen, men vad ha?nder egentligen med designers personliga avtryck na?r formen blir digital? Underso?kningsmetoden i detta subjektiva projekt a?r em- pirisk och besta?r av designprocessen bakom typsnittet Elda, under hela projektets ga?ng reflekterar jag tankar, form och litteratur mot varandra. Diskussionen besta?r av min syn pa? den digitala grafiska produkten, yrkets egenva?rde och ma?nsklig kommunikation. .

Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av kommunikation och kulturella yttranden mellan personer frÄn olika kulturer samt att granska de valda artiklarnas urvalsmetod och bortfall.Metod: Föreliggande litteraturstudie har en deskriptiv design. Tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde kommunikationssvÄrigheter mellan personer frÄn olika kulturer vilket kÀndes utmanande och frustrerande. För att underlÀtta kommunikationssvÄrigheterna utvecklade sjuksköterskorna sina egna strategier samt tog hjÀlp av tolk, flersprÄkig vÄrdpersonal och anhöriga. Sjuksköterskorna upplevde svÄrigheter kring kulturella yttranden som bestod bland annat av att mÄnga besökte patienten samt att rutiner och besökstider inte respekterades.Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att de saknade kulturell kunskap, förstÄelse och utbildning. Genom att etablera undervisning om transkulturell omvÄrdnad pÄ sjuksköterskeprogrammet skulle kunna leda till att nyexaminerade sjuksköterskor har bÀttre redskap att möta patienter frÄn olika kulturer nÀr de börjar arbeta.

I den hÀr uppsatsen beskrivs kommunikationen stödd av ett talbaserat kommunikationshjÀlpmedel mellan tvÄ personer utan funktionshinder. Beskrivningen görs utifrÄn ett teoretiskt perspektiv som tar hÀnsyn till att kommunikation Àr en interaktiv social process och fokus ligger pÄ processen i vilken man skapar samförstÄelse. En kvalitativ metod anvÀndes dÀr observationer samlades in genom videoinspelningar av personer involverade i en mÄltid. Materialet analyserades genom en kommunikationsanalys i vilken fokus lÄg pÄ hur samförstÄelse uppnÄddes. HastighetsbegrÀnsning och symbolurvalet visade sig vara egenskaper hos kommunikationshjÀlpmedlet som pÄverkade kommunikationen pÄ sÄ sÀtt att deltagarna pÄ grund av dessa fick reparera eller avbryta den aktuella konversationen.

Kommunikation Àr viktigt vid konsultation idag dÄ risker finns att information mellan parterna annars kan misstolkas vilket kan leda till kommunikationsproblem. Konsultation som arbetsform vÀxer inom produktutveckling eftersom kunderna pÄ denna marknad vÀxer till antalet. Detta gör att bÄde möjligheter och kritiska faktorer ökar. Roten till varför kommunikationen brister Àr en oönskat effekt som kan uppstÄ av mÄnga olika anledningar.Rapporten avser att svara pÄ följande frÄgestÀllning: ?Hur arbetar konsultfirmor för att optimera kommunikation med kunder och för att sÀtta in konsulterna i sina sysslor??.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

MĂ„lsĂ€ttningen med kursen management Ă€r enligt kursbeskrivningen att utveckla en helhetssyn pĂ„ företag samt ledning och styrning av företag. Avsikten Ă€r att studenterna ska fĂ„ insikt i managementaspekter genom praktiskt arbete och genom aktivt deltagande vid olika kursmoment. : - Ökad sjĂ€lvinsikt ger större förstĂ„else för det egna beteendet och för andra mĂ€nniskors beteenden. Genom ökad sjĂ€lvkĂ€nnedom kan ledning och medarbetare bĂ€ttre utnyttja ett företags resurser.- I arbetslivet Ă€r öppen kommunikation och vĂ€l fungerande feedback viktiga element för att hĂ„lla samman en organisation och team inom denna.- Motivation Ă€r en viktig drivkraft i allt arbete. Faktorer som pĂ„verkar motivation Ă€r exempelvis ansvar, förtroende och stöd samt rĂ€ttvisa.- UppstĂ€llning av vision och mĂ„l Ă€r viktigt för att driva arbetet framĂ„t i rĂ€tt riktning i en organisation eller i ett team.- Det Ă€r viktigt att ha en öppen dialog för att undvika konflikter.