Bakgrund: UngefÀr 1200 mÀnniskor begÄr sjÀlvmord i Sverige varje Är. Den exakta siffran för sjÀlvmordsförsök Àr svÄr att fÄ fram men uppskattas till ca 20000 per Är. Dessa mÀnniskor Àr oftast i en krissituation och behöver dÀrför god omvÄrdnad. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa sjÀlvmordsnÀra patienters upplevelser av mötet med vÄrdpersonalen. Metod: Litteraturstudie.

I arbetet jÀmförs kommunikation i Ajax med kommunikation i Websockets som Àr en Àldre respektive nyare teknik som anvÀnds vid realtidsbaserade applikationer. TvÄ applikationer skapas som anvÀnds för att mÀta bandbreddskonsumtion samt nÀtverksfördröjning beroende pÄ parametrarna datastorlek och uppdateringsfrekvens, som i kombination förvÀntas pÄverka mÀtresultaten. Syftet Àr att hitta samband mellan parametrarna för att visa vid vilka typer av applikationer Websocket lönar sig bÀst och dÀrmed ge understöd för beslut om migration frÄn den gamla tekniken Ajax till den nyare tekniken Websockets.Resultatet av arbetet visar att kommunikation med lÄg datastorlek per anrop leder till störst vinst med Websockets samt att Websockets oavsett datastorlek eller uppdateringsfrekvens Àr betydligt bÀttre Àn Ajax. För framtida arbete förvÀntas frÀmst undersöka hur Àven antalet samtida uppkopplade anvÀndare kan pÄverka resultatet..

VÄr slutsats Àr att det finns en relation mellan ledarskap och hÀlsa men att gÄ sÄ lÄngt som att pÄstÄ att det finns nÄgot som kan kallas för "det hÀlsosamma ledarskapet" vill vi inte göra. VÄr analys visar pÄ vikten av att skapa förutsÀttningar för ett psykiskt vÀlmÄende i organisationen, inte bara ett fysiskt. En god hÀlsa förknippas med ett gott arbetsklimat och ett gott arbetsklimat anser vi uppkommer genom att de förvÀntningar som medlemmarna inom organisationen har pÄ varandra, bÄde chefer och medarbetare, överensstÀmmer. Om ledarskapet Àr auktoritÀrt eller mer coachande Àr egentligen inte av betydelse sÄ lÀnge medarbetare och chefer Àr överens om vilken typ av ledarskap som ska utövas. För att lycks med detta Àr kommunikation ett viktigt verktyg.

VÄrt syfte med denna studie Àr att beskriva lÀrares uppfattningar om en kommunikativ matematikundervisning. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua fem lÀrare och utifrÄn dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera variation. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat fem matematiklÀrare pÄ fyra olika skolor.Resultatet visar att de flesta lÀrarna tillskriver den muntliga kommunikationen stort vÀrde. LÀrarna uppfattar kommunikationen som betydelsefull för lÀrandet och framhÄller dess mervÀrde för elevernas lÀrande samt matematikundervisningens utformning. Olika faktorer som tid, styrdokument, den fysiska miljön, elevers och lÀrares kompetens, det matematiska sprÄket samt elevgruppen gör dock att lÀrarna inte alltid kan anvÀnda sig av kommunikation i undervisningen pÄ önskvÀrt sÀtt.

Att genomföra förÀndringar Àr inget nytt. Redan 500 Är före vÄr tiderÀkning sÀgs den grekiske filosofen Herakleitos ha myntat uttrycket ?Ingenting Àr permanent förutom förÀndringar?. I dagen förÀnderliga samhÀllen Àr det av stor vikt att kunna förÀndra sin organisation efter Àndrade krav frÄn omgivningen. Brist pÄ kommunikation anses vara den frÀmsta orsaken till att förÀndringar misslyckas samtidigt som god kommunikation ofta framhÄlls som ett tecken pÄ framgÄngsrika förÀndringar.

Vad hÀnder mellan mÀnniskor som skapar musik tillsammans? I den hÀr studien har jag försökt ta reda pÄ hur musiker och kompositör pÄverkar varandra kommunikativt sett i duetter. jag har tittat pÄ olika slags kommunikationsformer och funderat över roller som skapas. Jag har funnit att mÄnga saker har betydelse för kommunikationens framgÄng, exempelvis hur noterna Àr utformade, om musikerna kÀnt varandra sedan tidigare, om musikerna lÀgger mest tid pÄ att prata med varandra om eventuella problem eller att försöka lösa dem genom att spela. Det hÀnder ocksÄ saker som Àr svÄra att ta pÄ och förklara.

Syftet med denna studie var att beskriva hur intensivvÄrds- och akutmottagningssjuksköterskor upplevde samarbetet i traumateamet vid det akuta traumaomhÀndertagandet. Författaren till studien har valt att göra en intervjustudie medkvalitativ ansats. Fyra intensivvÄrdssjuksköterskor och sex akutmottagningssjuksköterskor vid ett medelstort sjukhus i östra Sverige deltog i studien. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.

Genom globalisering och snabba tekniska utvecklingar har förutsÀttningarna förÀndrats för företagens konkurrenssituation med ökade kundkrav och möjligheten att behÄlla personal. Detta har lett till att företag omstrukturerat sin organisation i form av outsourcing. I de fall de reducerat personalstyrkan alltför hÄrt anvÀnder företag konsulter. I de fall dÄ kunskap, genererad inom ett projekt av konsulter, inte överförs till uppdragsgivaren uppstÄr kunskapsförluster. FörutsÀttningarna för företagets utveckling och fortlevnad riskerar dÀrmed att försÀmras.

Syftet med studien Àr att undersöka hur ICA arbetar med corporate social responsibilty och hur de vÀljer att kommunicera ansvarstagandet samt hur det uppfattas av deras konsumenter. Metoderna som anvÀnts Àr textanalys med retorisk inriktning, analys av sekundÀrempiriskt material med ett hermeneutiskt synsÀtt. I analysen framgÄr det att det finns mycket information om ICAs arbete om CSR, men nÀstan ingen information om hur de kommunicerar ansvarstagandet. Undersökningar som genomförts visar att konsumenter anser att informationen om ICAs arbete med CSR Àr bristfÀllig. Det finns ett behov hos konsumenterna, som önskar förbÀttrad kommunikation och information av ICAs samhÀllsansvar..

Överrapportering av patientens vĂ„rd, gĂ€ller Ă€ven för överrapportering postoperativt, Ă€r förenat med stora sĂ€kerhetsrisker nĂ€r det gĂ€ller kommunikationen En överrapportering bedside pĂ„ en postoperativ avdelning, i den speciella miljön som rĂ„der dĂ€r, innebĂ€r en utmaning för sjuksköterskorna kommunikationsmĂ€ssigt bland annat genom att de har att inkludera patienten pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att denne blir delaktig i sin egen vĂ„rd. Av den anledningen vĂ€cktes ett intresse för att undersöka hur en överrapportering bedside pĂ„ den postoperativa avdelningen kan inkludera patienten. Syftet var att beskriva kommunikation och omgivande miljö vid överrapportering bedside pĂ„ postoperativ avdelning som ett led i att öka patientsĂ€kerheten. Med detta som grund genomfördes en mikroetnografisk studie i form av 28 semistrukturerade, deltagande observationer vid överrapportering bedside pĂ„ postoperativ avdelning. Data frĂ„n observationsprotokoll och fĂ€ltanteckningar transkriberades och analyserades dĂ€refter med innehĂ„llsanalys inspirerad av Burnard (1996).

Det hÀr Àr en studie om nÀtkommunikation. FöremÄl för undersökningen Àr bloggen Kostdoktorn.se som har som uttalat mÄl att övertyga svenska folket att Àta lÄgkolhydratkost. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur Kostdoktorn kommunicerar genom sin blogg och hur han argumenterar nÀr han vill pÄverka sina lÀsare, samt att diskutera sannolika effekter av kommunikationen. Uppsatsens frÄgestÀllningar handlar om Äterkommande teman i Kostdoktorns kommunikation, vilken retorik och argumentationsteknik som anvÀnds, samt hur lÀsarna reagerar pÄ budskapen. Som teori anvÀnds etablerade modeller om kommunikation och effekter.

Kommunikationen mellan vÄrdgivare och personer med demens som Àr tvÄsprÄkiga Àr ett omvÄrdnadsproblem om vÄrdgivaren inte vet hur hon/han ska kommunicera med personer med demens. Den verbala kommunikationen Àr i dessa situationer av stor betydelse men viktigast av allt kanske den icke verbala kommunikationen Àr. Studiens syfte har varit att belysa hur vÄrdare kan kommunicera med tvÄsprÄkiga personer med demens. Studien gjordes baserad pÄ litteratur med en kvalitativ ansats. De faktorer som framkom i resultatet var, vÄrdare ge mening i kommunikationen, fysisk nÀrhet, verbala kommunikation och icke verbala kommunikationen. FrÄn dessa faktorer har man till exempelvis kunnat dra slutsatsen att tvÄsprÄkiga personer med demens kan kommunicera till sina vÄrdare genom att anvÀnda sig av den icke verbala kommunikationen..

I en alltmer konkurrensmÀssig vÀrld, dÀr synbarheten blir allt viktigare, fyller public relations en viktig funktion i hur företag finner och behandlar relationer till sina följare. En ny trend Àr att utelÀmna information i kampanjer för att skapa förvirring och dÀrmed fÄ nyhetsvÀrde. Branschen Àr delad i huruvida detta Àr ett etiskt korrekt tillvÀgagÄngssÀtt. I denna studie undersöker vi, genom en fallstudie, hur kampanjer av detta slag dels ser ut men Àven planeras med syfte att skapa förstÄelse för eventuella för- och nackdelar med tillvÀgagÄngssÀttet. Studiens teoretiska inramning bygger pÄ att med hjÀlp av förstÄelse kring kampanjplanering, medias dagordning och vikten av förtroende, ge insikt i hur en PR-kampanj skapar vÀrde genom uppmÀrksamhet.

Sociala medier har utvecklats enormt i och med internets utbredning. Teknikens framfart har medfört mer direkta kommunikationsmöjligheter för sÄvÀl privatpersoner som företag, nÄgot som uppmÀrksammats och utnyttjats för frÀmjandet av kommunikation. De mediestrategier som tidigare varit vedertagna börjar i och med detta att ifrÄgasÀttas dÄ sociala medier utgÄr frÄn en plattare hierarki Àn tidigare medier. Detta medförde ett behov av uppdaterad forskning kring kommunikation inom sociala medier. De faktorer som var viktiga för kommunikation inom sociala medier mellan företag och kund belystes dÀrför i denna rapport.

Tidigare forskning visar att matematikundervisning i vÀldigt stor utstrÀckning domineras av tyst arbete i lÀrobok. Nu rÄdande lÀroplan betonar kommunikation. Denna studie syftar till att undersöka om lÀromedel i matematik kan bidra till att elever i Ärskurs 1-3 utvecklar sitt matematiska sprÄk och sin kommunikativa förmÄga. Studien baseras pÄ tre lÀromedel i matematik för Ärskurs 1-3, ett lÀromedel per Ärskurs. Med hjÀlp av kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys granskades materialet utifrÄn de teoretiska utgÄngspunkterna ramfaktorteori och lÀroplansteori samt med en socio-kulturell syn pÄ lÀrande. Resultaten visar att lÀroboken som enda ramfaktor inte möjliggör en kommunikativ matematik enligt lÀroplanens mÄl.