Att drabbas av demens Àr idag den vanligaste sjukdomen bland Àldre och innebÀr en fortskridande och permanent nedbrytning av hjÀrnans funktioner. Demens Àr en sjukdom som innefattar mÄnga kognitiva brister dÀr minnesnedsÀttning Àr den allra vanligaste. En konsekvens av demens Àr Àven att det pÄverkar personens förmÄga till kommunikation vilket gör det extra viktigt att som sjuksköterska anpassa sig till individens nivÄ. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kommunikationsmöjligheter vid omvÄrdnaden av personer med demens. I studien ingick tolv artiklar och den metod som anvÀndes var systematisk litteraturstudie.

Inledning: Att kommunicera med nÀrstÄende till patienter inom palliativ vÄrd pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt Àr en av sjuksköterskans mest utmanande uppgifter vid vÄrd i livets slut. VÀtskebehandling av patienter i livets slutskede Àr ofta ett kÀnsligt Àmne för nÀrstÄende. NÀr patienten inte lÀngre kan eller vill Àta och dricka skapas oro och Ängest hos nÀrstÄende. För att förhindra att nÀrstÄende till patienter som vÄrdas inom palliativ vÄrd kÀnner sig oförberedda inför denna kÀnslomÀssiga och Ängestskapande situation bör sjuksköterskan förvissa sig om att i tidigt palliativt skede förklara och förbereda nÀrstÄende pÄ vad som Àr att vÀnta under döendeprocessen. Syftet Àr att undersöka nÀrstÄendes behov av kommunikation i samband med vÀtskebehandling inom palliativ vÄrd.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Företagens kommunikation pÄ sociala medier Àr en relativt ny företeelse och som sÄdan Àr den outforskad och bruket varierar mellan företagen. VÄr studie syftar till en ökad förstÄelse för företagens kommunikation pÄ sociala medier, frÀmst genom en kartlÀggning av företagens bidrag till kanalerna.Vi har anvÀnt oss av en netnografisk metod för att samla in materialet och har sedan tolkat och kategoriserat materialet i en metod som bÀr drag av grundad teori.Materialet bestÄr av 1318 inlÀgg pÄ Facebook, Twitter och LinkedIn, och dessa inlÀgg har analyserats med hjÀlp av parametrar bÄde av kvantitativ och kvalitativ art. Flera av de kvalitativa parametrarna har kategoriserats för att dÀrefter kvantifieras för analysen.Resultaten visar en sammansatt bild av företagens kommunikation pÄ sociala medier. Ett tydligt resultat Àr att inlÀggens innehÄll domineras av ?Information om företaget och dess tjÀnster?, samtidigt som inlÀggen pÄ olika sÀtt signalerar att företagen söker dialog med lÀsaren.Företagens kommunikation kontrasterar dÀrför delvis mot de rÄd som finns att tillgÄ frÄn den litteratur med rÄd och ?best practice?, dÀr företagen fÄr rÄden att söka dialog och att strÀva efter relevant innehÄll.I nÄgon mÄn kan vi alltsÄ sÀga att företagens kommunikation blir tudelad, med en dialogisk del och en egocentrisk..

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Denna uppsats berör och problematiserar kring ÀmnesomrÄdet CSR, en förkortning av engelskans corporate social responsibility, eller som det heter pÄ svenska; företagens sociala ansvar. Syftet med studien Àr att genom fem uppstÀllda hypoteser undersöka om det finns nÄgot samband mellan omfattningen av företags CSR-kommunikation och variablerna: omsÀttning, segment (börsvÀrde), omsÀttning per anstÀlld, branschtillhörighet, samt vilken typ utav CSR-kommunikation som anvÀnds mest frekvent. För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ undersökning dÀr 254 företags Ärsredovisningar analyserades och poÀngsattes efter en framtagen skala rörande CSR-kommunikation. Den totala poÀng de erhöll (företagens CSR-tal) jÀmfördes sedermera med ovan nÀmnda variabler genom regressionsanalys och medelvÀrdesberÀkning. Teori kring ÀmnesomrÄdet sammanstÀlldes och anvÀndes senare som analysverktyg av de uppkomna resultaten.

Abstract Syftet med föreliggande arbete Àr att undersöka hur olika kommunikationsmönster i matematikundervisningen gestaltar sig, med sÀrskilt fokus pÄ lÀrarens kommunikation. Kommunikationen under matematiklektioner har undersökts genom att fem klassrumsobservationer i skolÄren 1 till 5 genomförts. Klassrumsobservationerna utfördes vid olika lektionstillfÀllen dÀr grupperna varierade i storlek, tiden för lektionen var olika liksom arbetssÀtt och arbetsform. Analysen gjordes enligt ett observationsschema dÀr kommunikationen delades in i tre kategorier: Undervisningskommunikation, organisationskommunikation och socialkommunikation. LÀrarens kommunikation med elevgruppen och enskilda elever har analyserats utifrÄn begreppsbildning, formalisering och funktionalisering.

Uppsatsen Àr ett resultat av en kvalitativ studie som undersöker hur wikis och bloggarförbÀttrar intern datoriserad kommunikation och kunskapsspridning i en IT-projektgrupp. Den kvalitativa studien genomfördes i form av personliga intervjuer med en projektledare och tvÄ systemutvecklare. Intervjuerna resulterade i empiriskt material rörande projektgruppens kommunikation och kunskapsspridning. Materialet jÀmfördes och analyserades mot den teoretiska referensramen och mynnade ut i ett antal slutsatser. Studien visar, bland annat, att wikis och bloggar gör information mer tillgÀnglig eftersom den dokumenteras pÄ ett och samma stÀlle.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Bakgrund: Sexualiteten Àr en viktig del av att vara mÀnniska men den Àr ocksÄ sÄrbar vid sjukdom. HÀlso- och sjukvÄrden bör ha ett holistiskt synsÀtt pÄ mÀnniskan vilket Àven innefattar att ta hÀnsyn till den sexuella hÀlsan. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans respektive patientens perspektiv pÄ kommunikationen om sexuella hÀlsa vid sjukdom. Resultatet baserades pÄ 13 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2000?2010 och visade att patienterna var missnöjda samt hade ett större behov av kommunikation Àn vad som gavs.

Titel:Spexiga synvinklar pÄ kommunikation - om olika perspektiv pÄ internkommunikation i en liten och ideell organisationFörfattare:Camilla WedinUppdragsgivare:FilosofspexetKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin:VÄrterminen 2011Handledare:Jakob BjurSidantal:46 sidor, 19 169 ordSyfte:Att kartlÀgga kommunikationsvÀgarna i Filosofspexets interna kommunikation och uppfattningen om dessa bland föreningens medlemmar.Metod:Kvalitativ samtalsintervjuMaterial:10 samtalsintervjuer med medlemmar pÄ olika positioner i föreningen Filosofspexet samt insyn i kommunikationen i föreningen genom bl.a. tillgÄng till mejlutskickHuvudresultat:Resultatet visar att det huvudsakliga bekymret för föreningen Àr att det inte finns nÄgon gemensam tanke kring kommunikation och hur man kommunicerar, nÄgot som i sin tur ger upphov till ytterligare problem. Exempelvis att kommunikation med koordinerande funktion inte existerar i föreningen. Detta Àr ett problem som medlemmarna sjÀlva upplever i hög grad och som leder till en verksamhet som inte Àr enhetlig. I och med att kommunikationen saknar ramverk i form av exempelvis kommunikationsdokument eller policys kring hur man kommunicerar Àr det lÀtt för enskilda individer att fÄ igenom egna begrÀnsningar och dominera kommunikationen.

Verbal kommunikation Àr nÄgonting som vi Àgnar oss Ät dagligen pÄ arbetsplatser och det har visat sig vara en pÄverkande faktor för arbetsglÀdjen. Verbal kommunikation kan handla om olika aspekter som till exempel kommunikation mellan anstÀllda, kommunikation med chefen eller till och med konflikter. Dessa exempel har en pÄverkan pÄ arbetsglÀdjen i tidigare studiers resultat. Denna studies syfte Àr att se hur individer formas i samspel med andra genom att se kommunikationens pÄverkan pÄ arbetsglÀdjen. Genom att gÄ in pÄ djupet och se vad det Àr som gör att kommunikationen pÄverkar arbetsglÀdjen, istÀllet för att bara konstatera det, kan det ses ur ett alternativt perspektiv för att skapa en större förstÄelse kring fenomenet.

OmvÄrdnad av svÄrt sjuka patienter krÀver ett professionellt omhÀndertagande dÀr sjuksköterskor och lÀkare har ett helhetsansvar för situationen. Möten med patienter stÀller stora krav pÄ vÄrdgivaren och för att kunna erbjuda patienten en optimal vÄrd behöver sjuksköterskor och lÀkare en vÀl fungerande verksamhet. Kommunikation och samarbete Àr en förutsÀttning för god vÄrd med hög vÄrdkvalitet och patientsÀkerhet. StrÀvan efter en bÀttre kommunikation och relation mellan sjuksköterskor och lÀkare föresprÄkar en mer hÀlsosam arbetsmiljö som i slutÀndan kan ge bÀttre upplevelse och resultat för patienten. Litteraturstudiens syfte var att belysa hur kommunikation fungerar mellan sjuksköterskor och lÀkare i akutsjukvÄrden.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att studera vilken relation som finns mellan sammanhÄllning och motivation, prestation och kommunikation i en arbetsgrupp. För att undersöka detta har vi utgÄtt ifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar: vilken relation finns mellan gruppsammanhÄllningen och individens upplevelse av prestation och motivation i ett IT-företag? och vilken relation finns mellan gruppsammanhÄllning och kommunikation? Vi har svarat pÄ vÄra frÄgestÀllningar utifrÄn nio semistrukturerade intervjuer gjorda i en arbetsgrupp pÄ företaget Hewlett-Packard (HP) i Göteborg. Resultatet vi har fÄtt fram genom intervjuerna har sedan analyserats utifrÄn relevanta, socialpsykologiska teorier och vi har i vÄr uppsats kommit fram till att sammanhÄllningen i stor utstrÀckning pÄverkar de enskilda individernas motivation, prestation och kommunikation. Vi har Àven kommit fram till att motivation, prestation och kommunikation i sin tur pÄverkar hur sammanhÄllningen utvecklas..