Syfte: Syftet Àr att skapa ökad förstÄelse för vilka konsekvenser som kan uppstÄ för medarbetarna till följd av att snabbvÀxande företag mÄste gasa och bromsa samt ge förslag pÄ hur personer i chefspositioner kan hantera dessa konsekvenser.Metod: Vi har utfört en kvalitativ studie med induktiv ansats. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer pÄ tre snabbvÀxande företag, med en chef och tvÄ medarbetare i respektive företag.Empiri: I empirikapitlet har vi redovisat insamlat material och sammanstÀllt det utefter tre teman: tempovÀxling, pÄverkan och ledarskap. Samtliga teman har delats upp utifrÄn bÄde chef- och medarbetarperspektiv. InnehÄllet i kapitlet Àr rÄdata av vad vÄra respondenter svarade under intervjuerna.Teori/Tolkning: I detta kapitel har vi vÀvt samman teori och tolkning. Teorierna har innefattat: reaktioner vid förÀndringar, kommunikation i organisationer, kommunikation i förÀndringsprocesser, förÀndringsledarskap, ledarskapets kommunikation samt ledarstil..

FörÀldrar vill vara delaktiga i vÄrden av sitt sjuka barn och de har rÀtt att vara delaktiga. Trots detta finns det rapporterade avvikelser i barnsjukvÄrden dÀr förÀldrar upplevt att de inte tillÄtits vara delaktiga i den omfattning de önskat. Syftet med denna litteraturstudie, innehÄllande tio kvalitativa, vetenskapliga artiklar, var att beskriva faktorer av betydelse för förÀldrars delaktighet i barnsjukvÄrden. Kvalitativ innehÄllsanalys genererade ett resultat som visar att kommunikation, genom att skapa relation, ge stöd och kunskap, har betydelse för förÀldrars delaktighet. Resultatet stÀmmer vÀl överens med tidigare forskning och med intentionerna i hÀlso- och sjukvÄrdens lagar och föreskrifter. Sjuksköterskor inom barnsjukvÄrden behöver öka sin kunskap om kommunikationens innehÄll och dess betydelse för förÀldrars delaktighet..

 Internet har sedan starten öppnat nya portar för kommunikation. En av de allra populÀraste just nu Àr att blogga. Att uttrycka sig sprÄkligt har kommit att bli sÄ mycket mer Àn bara att anvÀnda sig av ord. PÄ bloggen ges möjlighet att tillföra bild, film, fÀrg och att anvÀnda olika typografiska medel, sÄsom att kursivera eller göra text fetstilt. Element som alla bidrar till hur text tolkas.UtifrÄn fjorton dagboksbloggar och totalt 289 blogginlÀgg har min uppsats syftat till att undersöka hur framstÀllning pÄ dessa bloggar, tillhörande gymnasieelever, skett.Mina frÄgestÀllningar jag utgÄtt ifrÄn lyder:Hur anvÀnder sig gymnasieungdomar av olika uttrycksmedel för att estetiskt och kreativt skapa ett blogginlÀgg pÄ sÄ kallade dagboksbloggar?-          Hur anvÀnds rubriksÀttning, bild, film, fÀrg och olika stilformat pÄ texten för att skapa kommunikation och olika uttryck pÄ blogginlÀggen?Hur förhÄller sig gymnasieungdomars dagboksblogg till den traditionella dagboken vad det gÀller utformning och kommunikationsmöjligheter?Genom en strukturalistisk analys, med utgÄngspunkt hos Jurij Lotman, har jag gripit mig an blogginlÀggen pÄ olika plan dÀr jag bÄde undersökt detaljer i texten och övergripande utformning.

Abstract Hansen, Caisa och Wohlert Karolina (2012). Barns kommunikation i den fria leken ur ett genusperspektiv. Malmö högskola: LÀrarutbildningen Detta examensarbete kommer att handla om kommunikationen ur ett genusperspektiv i en grupp av 4- och 5-Äringar i den fria leken. FrÄgestÀllningar som besvarades Àr följande: Hur kommunicerar pojkar med varandra under den fria leken? Hur kommunicerar flickor med varandra under den fria leken? Hur kommunicerar flickor och pojkar med varandra i blandad grupp under den fria leken? I tidigare forskning beskriver vi hur ett barn tidigt lÀr sig vilket kön de tillhör och hur barn tidigt har en tendens att vÀlja lekkamrater av samma kön.

Syftet med denna studie Àr kunna uppmÀrksamma det sociala deltagandet och utbytet som sker mellan barnen utifrÄn en interaktion i leken. Jag vill göra pedagoger medvetna om nÀr samspel sker, hur samspelt ser ut samt dess betydelse för barns tidiga utveckling av ett socialt beteende, det vill sÀga att kunna delta i andras upplevelser och erfarenheter samt sjÀlv kunna delge upplevelser och erfarenheter, att föra en ömsesidig kommunikation. Lev Vygotskij och Daniel Stern beskriver hur och nÀr barnen bli medvetna individer som börjar kunna delge samt delta i egna och andras upplevelser och erfarenheter genom samspel. Vygotskij talar om vad barnen klara av sjÀlv och tillsammans med andra medan Stern beskriver barnens utveckling av det interpersonella som behövs för att kunna förstÄ sig sjÀlv och andra. Jag har valt att genomföra en kvalitativ undersökning med observationer av tre- och fyraÄringars lek pÄ en förskola för att uppmÀrksamma deras samspel. I resultatet kom jag fram till att barnen lÀr sig förstÄ sin omvÀrld genom att pröva och utforska tillsammans, de kommer tillsammans fram till det som gÄr att veta. Kommunikationen Àr en viktig del i att vara en social individ och denna kommunikation uppstÄr redan i tidig Älder dÄ barn uttrycker sig genom kroppssprÄket det vill sÀga blickar, minspel med mera. Denna kommunikation behövs för att barnen ska kunna utbyta och uppfatta varandra i ett samspel. Nyckelord: Förskola, samspel, lek, social utveckling, lÀrande.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Syftet med avhandlingen var att fÄ fram konkreta förslag pÄ hur svenska dagligvaruföretag kan arbeta med Facebook i sin marknadsföring för att öka bÄde befintliga och nya kunders varumÀrkeslojalitet till företaget.Teorikapitlet innehÄller teorier kring Àmnena varumÀrke, mÀrkeslojalitet, kommunikation, Internet, sociala medier och Facebook. Ytterligare information har Àven samlats in genom intervjuer med tre experter inom sociala medier för att styrka teorierna kring sociala medier.Studien visade att svenska dagligvaruföretag idag inte anvÀnder sig av Facebook i dess fulla kapacitet. Genom att anvÀnda sig av en kombination av grupper, sidor, applikationer och event kan företag stÀrka sina kunders varumÀrkeslojalitet. Det handlar om att anvÀnda dessa olika verktyg för att skapa en relation med kunden och en kanal för dialog. Kan företaget sedan besvara kundens frÄgor och funderingar pÄ ett bra och snabbt sÀtt genom denna nya mediekanal kan en lÄngvarig relation skapas mellan kunden och företaget som i sin tur leder till varumÀrkeslojalitet hos kunden. .

Som rubriken lyder handlar denna uppsats om kommunikation pÄ olika sÀtt i ett matematikklassrum. Kommunikation kan ses ur olika aspekter, hur den uppstÄr, pÄ vilket sÀtt den framstÄr samt vad den innehÄller. Enligt min studie uppstÄr kommunikation genom att antingen lÀraren styr den eller att eleverna rÀcker upp handen, frÄgar rakt ut eller sÀger lÀrarens namn. Varför den uppstÄr i sammanhang nÀr eleven söker kommunikationen kan vara hjÀlp med tal i boken, matematikrelaterade frÄgor, frÄgor om pennor, friluftsdagar eller annan information. I ett enskilt samtal Àr det dessa Àmnen lÀrare och elev talar om och lÀrarens sÀtt att anvÀnda sprÄket skiljer sig i denna situation i jÀmförelse med helklassgenomgÄngen.

I föreliggande uppsats kommer ledarens upplevelse av kommunikationen till sina medarbetare att belysas. Studien bygger pÄ fenomenologisk ansats och det Àr den egna upplevelsen av lÀrandet som ligger till grund i undersökningen. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur en kvinnlig respektive manlig ledare upplever kommunikationen med en homogen arbetsgrupp av motsatt kön, samt att studera vad ledarna lÀrt sig i kommunikationen med sina medarbetare. De frÄgestÀllningar som kommer att ligga för grund i studien Àr hur de kvinnliga respektive manliga ledarna upplever att de kommunicerar med sina medarbetare dÄ det Àr en manlig eller kvinnlig arbetsmiljö. LikasÄ vad kvinnliga ledare i en manlig arbetsmiljö respektive manliga ledare i en kvinnlig arbetsmiljö har lÀrt sig i kommunikationen med sina medarbetare.

This study is based on an examination of students? habits of using the Internet in formal and informal environments. The focus within this study is on what kind of activities students use the Internet for and how and if their teacher connect the students actual usage of the Internet to base the education in school on it. What we have discovered in this report is that the student in this examination uses the Internet as a tool for communicative and entertaining purposes. Though, the use of the Internet is different depending on which physical environment it is situated in.

Uppsatsen Àr en fallstudie över behovs-och deltidsanstÀlldas kommunikationssituation pÄ Ikea Svenska FörsÀljnings AB. Metoden Àr av bÄde kvantitativ och kvalitativ karaktÀr. UtgÄngspunkten Àr en kvantitativ enkÀtundersökning som jag gjort av företagets interna kommunikationskanaler. Resultaten av den ligger till grund för den fördjupande, kvalitativa undersökning som jag utfört i form av intervjuer med medarbetare pÄ ett av Ikea-varuhusen..

Vi lever i en tid dÀr allt fler företag insett vikten av att ta ansvar över vÄr planet och dÀr ett ansvarstagande utöver det ekonomiska har blivit en naturlig del i deras arbete. Konsumenterna vill i större utstrÀckning göra medvetna val och efterfrÄgar mer information om hÄllbarhet frÄn företag. Samtidigt Àr mÄnga företag oroliga över att bli anklagade att ha underliggande motiv för sin CSR-kommunikation. Denna svÄra balansgÄng som företagen stÀlls inför har under de senaste Ären varit ett populÀrt forskningsomrÄde. NÄgot som dock studerats mindre Àr huruvida ett företags Àgarstruktur pÄverkar hur CSR-kommunikationen mottas.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Steen, Karl (2010). Engelska som demokratiÀmne: En analys av tvÄ lÀroböcker. (English as a Subject that Promotes Democracy: An Analysis of two Textbooks). Skolutveckling och ledarskap, Examensarbete, LÀrarutbildningen 90hp, Malmö högskola. Syftet med föreliggande uppsats Àr att granska tvÄ lÀromedel i engelska för gymnasieskolans kurs A i förhÄllande till perspektivet engelska som demokratiÀmne. Jag har valt textanalys som metod.

Svenska företag har ökat sin internationaliseringsprocess till tillvÀxtmarknader. Dessa lÀnders ekonomi har vÀxt de senaste Ärtiondena tack vare olika samhÀllsreformer. De företag som trÀder in pÄ dessa marknader stöter dock ofta pÄ en rad barriÀrer vilka generellt inkluderar sprÄkliga och kulturella faktorer. Detta faktorer pÄverkar interaktion mellan företagen och skapar hinder för interkulturell kommunikation. Vid det tillfÀllet brukar en tolk anvÀndas.