Denna uppsats handlar om samspelet mellan hemmet och fritidshemmet och hur detkan pÄverka elevens trygghet, trivsel och personliga utveckling pÄ fritidshemmet.Syftet med denna studie Àr att i viss mÄn studera vad rektorer men frÀmst vadpedagoger och vÄrdnadshavare anser om kommunikation och samverkan mellan hemoch fritidshem. Vi redogör för vad skolans föregÄende och gÀllande styrdokumentmenar om samverkan med hemmet samt ger en teoretisk bakgrund som beskriver vadforskning och litteratur sÀger om Àmnet. VÄrt teoretiska perspektiv i uppsatsen Àr detsociokulturella perspektivet som utgÄr frÄn lÀrande, kommunikation, kontext ochartefakter. Av dessa nyckelbegrepp fokuserar vi pÄ kommunikation och det lÀrandesom sker mellan pedagoger och vÄrdnadshavare nÀr eleven sÀtts i centrum fördiskussionerna. Genom skriftliga frÄgeformulÀr till vÄrdnadshavare, pedagoger ochrektorer pÄ fyra utvalda skolor samlades en mÀngd data in för att kunna belysa dettaomrÄde.

I denna uppsats undersöks hur samspel och kommunikation kan se ut mellan barn och deras förÀldrar och vad förÀldrar gör hemma för att stödja och stÀrka sitt barns sprÄkutveckling. Dessutom vart förÀldrar vÀnder sig för att hÀmta information om sitt barns sprÄkutveckling och med sin eventuella oro. HÀr ges Àven en inblick i vad ett uteblivet samspel kan innebÀra för ett barns sprÄkutveckling. Uppsatsen bestÄr av litteraturstudier om barns sprÄkutveckling och om det viktiga samspelet mellan barnet och dess förÀldrar. Piagets och Vygotskijs teorier om barns sprÄkutveckling och dÄ frÀmst deras syn pÄ vikten av samspel och kommunikation utgör en grund.

Sociala medier har skapat nya vÀgar för kommunikation och nÀtverkande. Genom sociala medier har offentliga förvaltningar möjlighet till ett nytt och utvidgat sÀtt att kommunicera med sina medborgare.Kommunen Àr till för medborgarna och mÄste dÀrför bemöta deras krav pÄ information och behov av kommunikation. För att vÄga ge sig ut i en okÀnd kanal krÀvs en strategi och ett förhÄllningssÀtt till nya vÀgar att kommunicera. I den hÀr uppsatsen har vi stÀllt frÄgan; Varför anvÀnder kommuner sociala medier för att kommunicera med sina kommuninvÄnare?För att fÄ svar pÄ vÄr frÄga har vi undersökt hur tre svenska kommuner arbetar med sociala medier, utifrÄn ett strategiskt perspektiv.

Alla mÀnniskor har ett behov att kommunicera med varandra. DÄ inte alla har förmÄgan att uttrycka sig via talet kan Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (Takk) vara ett alternativ .Syftet med min studie har varit att undersöka vilken betydelse Takk har för barn i behov av alternativ kommunikation i förskolan. Genom intervjuer med pedagoger i ett arbetslag pÄ en förskoleavdelning som har extra resurser, undersöker jag i vilka situationer som de anvÀnder Takk samt vad de anser om vilken betydelse Takk har för kommunikationen. Jag valde att begrÀnsa studien till en förskola och ett arbetslag dÀr det finns stor erfarenhet kring Takk. Resultatet visar att pedagogerna anvÀnder Takk bland annat vid samlingar och vid matsituationen, de försöker Àven vÀva in det i leken. De anser att Takk kan var ett mycket bra stöd för sprÄket och kommunikationen. Alla pedagogerna i arbetslaget Àr överens om att Takk Àr ett bra stöd för barnens sprÄkutveckling..

DÄ IT idag spelar en central roll inom i stort sett varje organisation ökar Àven kravet pÄ organisationen att förstÄ verksamheten och dess processer och vilka problem man försöker lösa med hjÀlp av IT. I denna studie kommer vi försöka identifiera de problem som Àr kopplade till kravhantering och kommunikation i ett multi-nationellt företag dÀr kravinhÀmtningsprocessen sker kontinuerligt snarare Àn projektbaserad. Vi kommer ocksÄ att försöka föreslÄ lösningar pÄ de problem vi identifierar. Datainsamlingen har skett via enkÀter och intervjuer. EnkÀten skickades ut till slutanvÀndarna av systemen och intervjuerna riktades till fyra nyckelintressenter i kravhanteringsarbetet.

Studien syftar till att besvara frÄgan hur lÀromedelsförfattare tar sig an det kommunikativa och laborativa arbetssÀtt som lÀroplan och kursplan i matematik förordar. Tre lÀromedel i matematik för Är 1-3 har undersökts, angÄende hur ofta och pÄ vilket sÀtt kommunikation eller laboration anvÀnds. BÄde lÀrarhandledningar och elevböcker har undersökts. En historisk tillbakablick har gjorts för att se hur lÀroplanerna har förÀndrats och hur kommunikation och laboration har blivit en del av vÄr lÀroplan idag. Resultatet av studien visar att det i lÀrarhandledningarna gemensamt Àr stor betoning pÄ hur viktig kommunikation och laboration Àr för elevernas lÀrande.

Syfte:  Analysera hur budskap kring hÄllbar utveckling skapas i marknadsföringssyfte hos modekedjor.   Problem: Vilka Àr verktygen/argumenten för att skapa diskurser kring hÄllbar utveckling? Hur arbetar modeföretag med kommunikation kring miljöfrÄgor i marknadsföringssyfte och för att stÀrka sitt varumÀrke? Teori och Metod: Uppsatsen tillÀmpar den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys. Materialet diskuteras utifrÄn teorier i medie- och kommunikationsvetenskap, diskursteori, retorik och visuell kommunikation.  Material: Materialet bestÄr i ett urval av nÄgra kÀnda klÀdkedjors externa kommunikation av ekologiska klÀdlinjer (H&M, KappAhl och Lindex)..

Organisationer mÄste idag ha en förÀndringsberedskap för att ha möjlighet att hÀnga med i utvecklingen. I denna förÀndringsberedskap spelar organisationens medlemmar en stor roll, vilket gör att kommunikationen inom organisationen mÄste fungera och att visionen mÄste kunna motivera medarbetarna. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt som chefer och ledning kommunicerar organisationens vision.Undersökningen baseras dels pÄ litteraturstudier om ledarskap, kommunikation, visioner och kultur och dels pÄ fallstudier, som gjordes utifrÄn intervjuer med ledare frÄn olika sorters verksamheter. De fyra temana ledarskap, kommunikation, visioner och kultur visar sig alla pÄverka sÀttet organisationer kommunicerar visionen pÄ. Undersökningens analys grundar sig pÄ att fallstudierna diskuteras och analyseras utifrÄn teorin.I alla organisationer sker kommunikation hela tiden och med olika uttryck.

Att vara en god ledare och samtidigt driva en organisation till lönsamhet Àr en utmaning för dagens chefer. Medarbetarsamtalet kan ses som ett viktigt instrument för att skapa gott samarbete och en god dialog i organisationen. Samtalet visar dock pÄ en komplexitet utifrÄn parternas olika maktpositioner, deras möjlighet att skapa förstÄelse genom kommunikation och hur deras relation Àr. Syftet med denna uppsats var att studera medarbetarnas upplevelse av medarbetarsamtalet. Intervjuer hölls med sju personer frÄn olika organisationer.

Till följd av en framtid med ökad livslÀngd förvÀntas fler mÀnniskor insjukna i olika former av demenssjukdomar vilket medför kommunikativa svÄrigheter. För att frÀmja god omvÄrdnad Àr det viktigt att anvÀnda kommunikationsstrategier som anpassas efter de förutsÀttningar som personer med demens har. Fokus bör ligga pÄ personens autonomi och integritet. Syftet var att belysa kommunikation i omvÄrdnaden av personer med diagnosen demens. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar ingick i studiens resultat vilket mynnade ut i tre kategorier.

Syftet med studien var att studera specialpedagogers arbetssÀtt och syn pÄ sin egen roll nÀr det gÀller kommunikation, utifrÄn elever pÄ tidig utvecklingsnivÄ inom trÀningsskolan som anvÀnder alternativa kommunikationssÀtt för att bÄde förstÄ och bli förstÄdda.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring kommunikation och dÄ framförallt den icke-verbala kommunikationen. Begreppet kommunikation belyses utifrÄn funktionshinder och har flera olika utgÄngspunkter i studien. De valda teorierna kan kopplas bÄde till kommunikation utifrÄn ett elevperspektiv och till den specialpedagogiska yrkesrollen.Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ fyra intervjuer med specialpedagoger som arbetar inom trÀningsskolan med elever som anvÀnder alternativa kommunikationssÀtt.Resultatet av studien visar att specialpedagogens roll inom trÀningsskolan Àr mycket komplex. Specialpedagogen behöver bred kompetens och kunskap inom mÄnga olika omrÄden för att möta sina elever. Den kommunikativa miljön Àr kanske inte alltid optimal, men specialpedagogerna arbetar medvetet för att eleverna ska samspela med varandra och ta egna initiativ.

Bakgrund: Tidigare litteratur tyder pÄ att patienter med cancer upplever mycket smÀrta och mÄnga fÄr ej optimal smÀrtlindring. För att patienten ska kunna anförtro sig om sin smÀrta till vÄrdpersonalen behövs ett gott möte och en god kommunikation. Syfte: Syftet var att undersöka hur patienter med cancersmÀrta uppfattar mötet med vÄrdpersonal. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar. Fem artiklar var av kvalitativ ansats, tvÄ artiklar var av kvantitativ ansats och en artikel var av bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats.

Den problemformulering som denna uppsats har besvarat har varit hur kommunikations-strategin i ett specifikt förÀndringsarbete kan beskrivas, samt vilka jÀmförelser som kan gö-ras mellan kommunikationsstrategin och det teoretiska ramverket. Undersökningen i upp-satsen har baserats pÄ en abduktiv ansats med i huvudsak deduktiv inriktning dÀr kvalitativ och kvantitativ data samlats in frÄn de som varit drivande av förÀndringen, samt de som varit föremÄl för förÀndringen. Datan har analyserats utifrÄn det teoretiska ramverk som varit unikt för undersökningen. De slutsatser som har dragits visar att kommunikationsstra-tegin varit nÄgot reaktiv och anpassats efter de individer som varit föremÄl för förÀndringen. JÀmförelser med det teoretiska ramverket har visat att kommunikation till största del skett genom direkta samtal, i mötesform, att kommunikation anvÀnts som ett sÀtt att förbereda för förÀndring, samt att möten anvÀnts för att kommunicera de rutiner förÀndringen inneburit..

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vad tre verksamma lÀrare har för syn pÄ elevers tÀnkande, samt vad de har för förhÄllningssÀtt till sina elevers tÀnkande. Ett intresse har ocksÄ funnits för hur lÀrarna resonerar kring tÀnkande och sprÄk. VÄrt empiriska material har vi samlat in genom tre kvalitativa intervjuer med tre verksamma lÀrare. Resultatet visar att alla de tre lÀrarna tycker att det Àr viktigt att arbeta med att utveckla elevers tÀnkande. Hos alla tre blir ocksÄ en relation mellan tÀnkande och sprÄk synlig nÄgon gÄng under de tre intervjuerna.

Studien innefattar Röda korsets hela kommunikation gÀllande ebolautbrottet i VÀstafrika via det sociala mediet Twitter mellan den 1:a och den 31:a oktober 2014. Studien förhÄller sig teoretiskt till strategisk kommunikation och syftar specifikt till att titta pÄ Röda korsets strategiska kommunikation i samband med ebola-krisen. Studien berör relevanta omrÄden som anseende, gemensam identitet och gemenskap men ocksÄ förtroende- och relationsskapande kommunikation samt dialog.Genom ansatsen kvalitativ innehÄllsanalys har materialet kodats och tematiserats i tre steg för att dels titta pÄ vad som kommuniceras men ocksÄ hur det kommuniceras. Den inledande tematisering av materialet innefattar samtliga 345 tweets under hela oktober 2014 pÄ tre valda Röda korset konton, Internationella rödakorskommittén (ICRC), Internationella rödakors- och rödahalvmÄnefederationens (IFRC) och Svenska Röda korset. Materialet genomgÄr i det hÀr lÀget en inledande tematisering i form av en geografisk tematisering som en del i urvalsprocessen.