MÀnniskor har genom tiderna tagit hand om sina slÀktingar, vid sjukdom och i livets slutskede, det som idag kallas för palliativ vÄrd. För att den palliativa vÄrden ska bli sÄ bra som möjligt för patienten krÀvs det att sjuksköterskan har ett professionellt förhÄllningssÀtt, detta innebÀr att hon/han har en helhetskompetens för att kunna bemöta patienten. Syftet med studien var att undersöka patienter och sjuksköterskors upplevelser av palliativ vÄrd. Den valda metoden var en litteraturstudie dÀr Ätta artiklar med kvalitativ ansats har analyserats. I resultatet framkom det att patienterna upplevde att en optimal palliativ vÄrd var en vÄrd dÀr nÄgon tog sig tid att lyssna och vara hos patienten.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva förekomst och typ av tillbud (adverse events) samt kommunikation och samarbete mellan sjukvÄrdspersonal, enligt principerna för CRM (crew resource management), vid intrahospitala transporter av intensivvÄrdspatienter. Metod: Studien var en prospektiv, kvalitativ och deskriptiv strukturerad observationsstudie med ett konsekutivt urval av 15 intrahospitala transporter av vuxna intensivvÄrdspatienter. Ett observationsprotokoll anvÀndes. Citat och fÀltstudieanteckningar nedtecknades och analyserades med innehÄllsanalys. Resultat: Tillbud förekom i 12 av 15 intrahospitala transporter. Majoriteten var utrustningsrelaterade tillbud. Inga allvarliga tillbud skedde.

Samordning av de multinationella företagens verksamheter anses vara en allt viktigare kÀlla till konkurrensfördelar. För att en sÄdan samordning ska möjliggöras stÀlls det krav pÄ en effektiv kommunikation inom organisationen. Detta försvÄras av att de multinationella företagen bestÄr av dotterbolag som Àr verksamma i mÄnga olika lÀnder och miljöer.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ABB och Ericsson har agerat för att skapa en effektiv kommunikation mellan sitt svenska moderbolag och sina kinesiska dotterbolag. I fallet med ABB Àr studien avgrÀnsad till att endast undersöka kommunikationen mellan ABB Power Systems och det kinesiska dotterbolaget ABB Chongqing Transformer Co. Ltd.

Detta examensarbete handlar om hur kommunikationen pÄ en Reggio Emiliainspirerad förskola kan se ut i den dagliga verksamheten. Vi har tagit inspiration utifrÄn Vygotskijs teorier om att barns sprÄkutveckling sker genom interaktioner med andra. Vi synliggör dÀrför ocksÄ vad det Àr som pÄverkar kommunikationen sÄsom samspelet och bemötandet. VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka hur pedagogerna interagerar med barnen i sprÄkliga situationer som sker dagligen pÄ förskolan. Vi vill ocksÄ undersöka barnens kommunikation med varandra i olika leksituationer pÄ den hÀr specifika förskolan.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka kommunikationsarbetets förutsÀttningar i organisationen LuleÄ kommun och att ta reda pÄ vilka problem som rÄder. UtgÄngspunkten Àr fem kvalitativa forskningsintervjuer med nyckelpersoner inom kommunikationsarbetet. Utövarnas erfarenheterer har sedan analyseras i olika teman. Bland uppsatsens resultat redovisas vilka omrÄden som upplevs som problematiska inom kommunikationsarbetet. Uppsatsen ger sedan konkreta förslag pÄ vilka förbÀttringar som kan bidra till att den strategiska kommunikationen stÀrks.

Studiens syfte var att beskriva, belysa och tolka problematiken gÀllande vardagskonflikter ur en mellanchefs perspektiv inom den offentliga sektorn. Detta genom fyra underfrÄgor: (1) Vilka Àr de vanligaste förekommande vardagskonflikterna pÄ er arbetsplats? (2) Hur mÀrker ni att det finns en konflikt? (3) Hur hanterar ni konflikter pÄ eran arbetsplats? (4) Finns det stöd i er organisation för konflikthantering? För att besvara underfrÄgorna har vi gjort en kvalitativ undersökning, genom tvÄ fokusgruppintervjuer. Dessa har analyserats ur social interaktionistiskt och fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visade att det finns gemensamma drag nÀr det gÀller intervjupersonernas uppfattning angÄende vardagskonflikter.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur kommunikation i instrumentalundervisning kanförstÄs i förhÄllande till teorier om dialog och dialogisk undervisning.Med avstamp i den ryske litteraturteoretikern Michail Bachtins dialogbegrepp och med tankaroch forskning om dialogisk undervisning som referenspunkter undersöks det i denna uppsatshur kommunikation i individuell instrumentalundervisning respektive ensembleundervisningkan se ut och förstÄs. En instrumentallÀrare som arbetar pÄ en kommunal kulturskola har observeratsnÀr denne undervisar elever individuellt samt i ensemble. Observationerna har struktureratsoch analyserats med hjÀlp av begrepp och idéer om dialogisk undervisning i klassrumssituation.Under observations- och analysprocessen har begreppen omarbetats för attkunna belysa det specifika i den instrumentalpedagogiska situationen i allmÀnhet och denindividuella undervisningsformen i synnerhet. NÄgra dialogiska huvudteman har visat sigförekomma i den observerade lÀrarens undervisning och dessa har kopplats samman med deredan befintliga begreppen om dialogisk undervisning för att pÄ sÄ vis söka förstÄelse i hurkommunikationen i de observerade undervisningssituationerna kan förstÄs i förhÄllande tilltidigare forskning.Den musikaliska kommunikationen var det som tydligast skiljde resultatet av undersökningenfrÄn den tidigare forskning om dialogisk undervisning som presenterats, och just denna typ avkommunikation visade sig ocksÄ skilja sig i hur den anvÀndes i individuell undervisning respektiveensemble. Det finns i allmÀnhet grundlÀggande skillnader i hur kommunikation igrupp och kommunikation mellan enbart tvÄ individer fungerar och detta var ocksÄ nÄgot somresultatet av undersökningen underströk.

VÄrt examensarbete handlar om det pedagogiska ledarskapets kommunikativa funktion. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ kÀnnedom om den kommunikativa funktionens betydelse för det pedagogiska ledarskapet. DÄ kommunikation och ledarskap Àr omfattande begrepp har vi valt att koncentrera oss pÄ delar som vi anser vara relevanta för vÄrt arbete. VÄr tyngdpunkt i examensarbetet ligger pÄ kommunikationen.I teorin behandlar vi det pedagogiska ledarskapet i liten skala. Efter detta redovisar vi olika former av kommunikation som olika kommunikationsprocesser, kommunikationens betydelse och förutsÀttningar för kommunikation.

Kommunikation och samspel Àr under hela vÄrt liv grunden för all mÀnsklig samvaro men mönstret kan Àndras under livets gÄng. Att insjukna i en demenssjukdom betyder att förlora hela eller delar av sin naturliga förmÄga att kommunicera och det stÀlls dÄ stora krav pÄ den demenssjukes omgivning. Syftet med denna studie var att undersöka hur vÄrdpersonal kan kommunicera och samspela personer med Alzheimers sjukdom för att undvika missförstÄnd. Metoden för litteraturstudien var att kvalitetsgranska nio artiklar. Resultatet visar att vÄrdpersonalens anvÀndande av tydliga frÄgor, att tala samma sprÄk, att bilda gemenskap och att bjuda pÄ sig sjÀlv Àr av stor betydelse i kommunikationen..

SammanfattningDet hÀr arbetet Àr en litteraturstudie. Arbetet tar upp litteratur om kommunikation i vÄrden frÀmst frÄn humansidan, men Àven en del veterinÀrlitteratur. Arbetet tar upp grunden för kommunikation och olika kommunikationsmodeller. Vidare tas sjuksköterskans roll upp och hur den kan pÄverka relationen till patienten genom professionalism, empati, mÀnniskosyn och medmÀnsklighet. Det handlar Àven om vad litteraturen sÀger om effekten av behandling som ett resultat av kommunikation samt hur man kan mÀta effekten av behandling.

Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera hur SJ anvÀnder Twitter som ett nytt kommunikationsverktyg. Den stora krisen under vintern 2009/2010 har tagits in som en variabel för att se hur SJ har jobbat för att bevara legitimitet och anseende. UtifrÄn teorier om anseendehantering, kommunikation och krishantering har en teoretisk bas skapats. Med denna bakgrund utfördes tvÄ kvalitativa intervjuer samt en insamling av sekundÀrdata i form av ett webinarium gÀllande SJ:s arbete med Twitter samt en kategorisering av TwitterinlÀgg.Analysen visar att sociala medier kan upprÀtthÄlla ett gott anseende, dels genom att företaget verkar modernt gentemot sin omgivning, dels genom den optimala typen av kommunikation som kan föras i kanalen. Krissituationer mÄste i sociala medier mötas med flexibilitet, bÄde nÀr det gÀller vilken typ av kommunikation som förs i kanalen samt vilken tillgÀnglighet kanalen har. Dessutom mÄste företag vara vÀl förberedda sÄ att de kan leva upp till kundernas ökade förvÀntningar.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om Generation Y stÀller krav pÄ kommunikation iinteraktionen mellan dem och deras chefer, och om kommunikationen de efterfrÄgar Àr envÀgs- eller tvÄvÀgskommunikation. Vidare har uppsatsen berört om detta krav pÄ kommunikation Àr nÄgonting som efterfrÄgas av medarbetarna i Generation Y nÀr det kommer till chefers hantering av löskopplingen mellan den informella och formella strukturen i organisationer. Teoretisk utgÄngspunkthar varit institutionell teori och kommunikation samt studier om Generation Y. Metoden som anvÀnts för insamling av empirisk data har varit enkÀtundersökning och personlig intervju, vilka frÀmst utgÄtt ifrÄn medarbetarperspektivet. Resultatet av studien visar att det Generation Y vill ha en tvÄvÀgskommunikation med sin chef, bÄde nÀr det gÀller det dagliga arbetet och nÀr det gÀller organisationens lÄngsiktiga arbete..

För vÀsterlÀndska företag som etablerar sig pÄ den kinesiska marknaden kan kulturskillnader göra det svÄrt att nÄ kinesiska konsumenter med standardiserad global marknadskommunikation. Kultur- och sprÄkskillnader bidrar till att reklambudskap kan tolkas annorlunda i Kina. Vi har utifrÄn ett hermeneuistiskt perspektiv undersökt vilka aspekter företag bör ta i beaktning vid utformning av reklam för den kinesiska marknaden. Det empiriska materialet har insamlats via djupintervjuer som har analyserats utifrÄn kultur- och kommunikationsteorier. Företag som ska etablera sig i Kina bör beakta den kinesiska kulturens vidskeplighet, val av humor, sexistiska budskap, översÀttingar, samt funktionell/emotionell reklam.

I denna studie undersöks det hur begreppet integrerad kommunikation definieras i teorin i jÀmförelse medhur de praktiker som sÀger sig arbeta med termen definierar och anvÀnder den. Vidare lyfter studien framde barriÀrer som stÄr framför en praktisk implementering av begreppet, samt möjligheterna till kommaförbi dessa. Syftet Àr att öka förstÄelsen för begreppets innebörd samt för hur det kan utnyttjas till sin fullapotential.Konsulter vid Stockholms ledande PR-byrÄer intervjuades i detta syfte och till grund för diskussionenligger Àven en omfattande presentation av teorin bakom integrerad kommunikation. Resultaten visar attintegrerad kommunikation i praktiken anvÀnds pÄ en abstrakt snarare Àn en konkret nivÄ, och att barriÀrernaför en konkretisering kan sammanfattas inom fyra omrÄden: revirtÀnkande, ekonomiskt system,mÀtbarhet och nya medier. Samtidigt visar studien pÄ hur dessa barriÀrer kan vÀndas till möjligheter i syftetatt förbÀttra den integrerade kommunikationen.Slutsatsen blir att för att anpassa teorin till verklighetens förutsÀttningar, och pÄ sÄ sÀtt möjliggöra praktiskapplicering av teorin, bör man börjar tala om integrerat varumÀrke istÀllet för integrerad kommunikation.BegreppsvÀxlingen förenklar arbetet med att förankra integrationssynsÀttet pÄ ledningsnivÄ och sedanimplementera arbetet ute i organisationen.Nyckelord: Kommunikation, Public Relations, marknadskommunikation, konvergensmodellen, integreradkommunikation, synergi, identitet, organisationskultur, varumÀrke, varumÀrkesplan, Return ofInvestement, Return on Communications, integrerat varumÀrke..

Syftet med studien Àr att belysa kommunikationen mellan sjuksköterskorna pÄ SAH och hospice dÄ patienter lÀggs in pÄ hospice för en stödplats. Syftet Àr Àven att finna svar pÄ om det finns eventuella brister och/eller styrkor i denna kommunikation samt att finna förslag till förbÀttring. Tio sjuksköterskor i Malmö intervjuades. Resultatet analyserades enligt innehÄllsanalys dÀr tre huvudkategorier och fjorton underkategorier framkommit. Huvudkategorierna innefattar brister, styrkor och förslag till förbÀttring.