Denna uppsats handlar om hur en talare skapar trovÀrdighet hos sin publik med hjÀlp av actio och pronuntatio. FramstÀllningen innehÄller en analys av gestik, mimik och prosodi hos föredragshÄllaren och scenartisten Klas Hallberg. DÀrutöver ges en historisk tillbakablick om actio och pronuntatio contra pistis, tillit och förtroende.Slutsatsen i arbetet Àr att icke-verbal kommunikation har stor betydelse för en talares trovÀrdighet. Genom kunskap och trÀning i actio och pronuntatio gÄr det att öka förmÄgan att övertyga med alla uttrycksmedel. DÀrtill maximeras den personliga utstrÄlningen..

- En granskning av Kairos Future. I SĂ€ffle sparar kommunen pengar genom att slĂ€cka var tredje gatlykta utanför centrum och tĂ€nker flytta delar av gymnasieskolan till ÅmĂ„l. Samtidigt har kommunen lagt flera hundra tusen pĂ„ ett pĂ„gĂ„ende visionsarbete i samarbete med konsultföretaget Kairos Future..

FramvÀxten av informationssamhÀllets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvÀgar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur Ätta chefer frÄn större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i bÄde nÀrvarande och distanskommunikation. FrÄgestÀllningarna Àr:Vilka övergripande strategier anvÀnder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvÀgar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier anvÀnder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig sjÀlva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mÄngfacetterad bild av kommunikation. Cheferna anvÀnder kommunikation stÀndigt, i alla former, i alla kontexter bÄde medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur elever i ett SVA-klassrum kommunicerar. Ämnet Ă€r aktuellt i vĂ„rt mĂ„ngkulturella samhĂ€lle. Forskningsstrategin tar utgĂ„ngspunkt i etnografi. Datainsamlingsmetoden har varit deltagande observation i den naturliga miljön. Resultatet visar att eleverna anvĂ€nder sig av verbal och icke-verbal kommunikation.

Bristande kommunikation mellan vÄrdpersonal i samband med rond kan vara en bidragande faktor till misstag som drabbar patienten inom den svenska sjukvÄrden. Den dagliga ronden kan sÄledes vara ett tillfÀlle dÀr det Àr av vikt att kommunikationen upplevs vÀlfungerande av sÄvÀl sjuksköterska som lÀkare. Med detta som grund genomfördes intervjustudien med syfte att belysa sjuksköterskans upplevelse av kommunikation med lÀkare i samband med rond. Nio sjuksköterskor som arbetat mer Àn tvÄ Är pÄ en kirurgisk vÄrdavdelning intervjuades med öppna frÄgor. Det inspelade materialet transkriberades och analyserades dÀrefter med innehÄllsanalys enligt Burnard.

TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) Àr en metod som anvÀnds speciellt till hörande barn med behov av stöd i sin kommunikation men TAKK anvÀnds Àven nu allt oftare pÄ förskolor för att det kan gynna alla barn Àven de utan behov av stöd. Barn fÄr bÄde höra det talade sprÄket samtidigt som de fÄr möjligheten att kÀnna orden med hjÀlp av sina hÀnder. TAKK lÀr barn att kunna kommunicera pÄ mer Àn ett sÀtt. Utbildning Àr viktigt för de personer som ska anvÀnda sig av TAKK för att pÄ bÀsta sÀtt kunna hjÀlpa barnen i deras sprÄkutveckling. Syftet med studien var att undersöka förÀldrars syn pÄ anvÀndningen av TAKK i förskolan samt ta reda pÄ om barnen anvÀnde sig av tecken i sin kommunikation med andra.

Föreliggande studie syftar till att i en kommun undersöka förvaltningars allmÀnna upplevelser och Äsikter kring samverkan och kommunikation som sker mellan dem och arbetsgivarenheten. Vi har i studien valt att med en kvalitativ ansats inhÀmta empiriskt material genom att genomföra intervjuer med nio respondenter fördelat pÄ olika förvaltningar inom organisationen.Genom kvalitativa intervjuer har fyra frÄgestÀllningar besvarats. För det första vilka Äsikter och uppfattningar förvaltningarna har pÄ samverkan mellan dem och arbetsgivarenheten. För det andra vilka Äsikter och uppfattningar förvaltningarna har pÄ kommunikationen mellan dem och arbetsgivarenheten. Det tredje vilka positiva samt negativa faktorer som förvaltningarna upplever att det finns kring samverkan och kommunikation mellan dem och arbetsgivarenheten.

Bakgrund:Psykisk ohÀlsa Àr ett ökande folkhÀlsoproblem. Genom att stÀrka patienters sjÀlvkÀnsla lÀggs en grund för möte och behandling. Syfte: var att ur patientperspektiv belysa hÀlso- och sjukvÄrdens bemötande av patienter med psykisk ohÀlsa. Metod: Artiklar söktes i PubMed och PsycInfo. En textnÀra kvalitativ innehÄllsanalys gjordes.

Ämnet för detta examensarbete Ă€r kommunikation, och som uppdragsgivare stĂ„r Swepart Verktyg AB. Företaget upplever det som svĂ„rt att nĂ„ ut till nyutexaminerade ingenjörer, och fĂ„ dessa att söka jobb inom företaget. Mitt uppdrag har sĂ„ledes varit att ta fram en strategisk kommunikationsplan för hur de kan gĂ„ tillvĂ€ga i det arbetet. MĂ„lgruppen Ă€r studenter vid Maskinteknik pĂ„ Lunds tekniska högskola, ett program som under vĂ„rterminen 2008 har 549 inskrivna studenter. Med kvalitativ forsknings-metod, nĂ€rmare bestĂ€mt fem fokusgrupper, har jag undersökt frĂ„gestĂ€llningar som hur maskinteknolog-studerande upplever marknadsföring, hur de ser pĂ„ sin framtida karriĂ€r och vilka normer och vĂ€rderingar som rĂ„der inom deras akademiska fĂ€lt.

Syftet med detta examensarbete Àr att fördjupa vÄr förstÄelse kring matematiksprÄk och kommunikation som verktyg i matematikundervisningen. Detta har sökts svar pÄ genom att observera och intervjua tre stycken matematiklÀrare i grundskolans lÀgre Äldrar. Vi har undersökt hur dessa lÀrare anvÀnder och ser pÄ muntlig kommunikation samt infor-mellt och formellt matematiksprÄk. Vi redogör för tidigare forskning kring sprÄk och kommunikation i matematikundervis-ningen. Studiens utgÄngspunkt Àr Vygotskijs syn pÄ sprÄk och kommunikation i ett so-ciokulturellt perspektiv.

Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning man pÄ nÄgra förskolor anvÀnder sig av tecken till barn i behov av Tecken som Alternativt och Kompletterande Kommunikation (TAKK). Jag belyser begrepp som kommunikation sprÄkutveckling och samspel.  Jag har en teoretiskutgÄngspunkt frÄn bÄde Piaget och hans kognitiva teori och Vygotskij och den sociala interaktionismen. Jag beskriver bland annat skillnaderna mellan tecken som alternativ och kompletterande kommunikation och det Svenska teckensprÄket. Jag intervjuade fyra personer verksamma inom förskolan. De jobbar alla pÄ avdelningar dÀr man anvÀnder sig av tecken för att förstÀrka det talade sprÄket.Resultatet av min studie visar att alla respondenter försöker teckna med barnen i alla situationer under dagen.

I denna uppsats undersöker jag hur barn kommunicerar med varandra genom fysisk beröring. Jag undersöker vad beröringen har för betydelse för den som utför beröringen och den som tar emot den. Mina frÄgestÀllningar Àr: - Vilken kroppslig beröring kan observeras i en barngrupp med 1-3 Äringar? - Vilken mening fÄr kroppslig beröring i barnens möten med kamrater? Studien Àr av kvalitativ metod dÀr jag har anvÀnt mig av videoobservationer och fÀltanteckningar som jag sedan har analyserat med hjÀlp av begrepp frÄn livsvÀrldsfenomenologin och begreppet kamratkulturer. I studien analyserar jag nio olika situationer dÀr jag kategoriserar beröringen i knuffar, armdragningar och axelklappar.

SammanfattningDenna uppsats behandlar muntlig kommunikation i gymnasieskolans Àmnen svenska och engelska. Kommunikation Àr en central del i alla mÀnniskors liv. Det muntliga Àr utgÄngspunkten i lÀrandet och muntlig kommunikation förekommer mycket mer Àn skriftlig kommunikation i samhÀllet. Skolan Àr en plats dÀr mÀnniskor med olika bakgrund trÀffas och Àr dÀrför en utmÀrkt plats för kommunikation mellan dessa. Kommunikation krÀvs för att respekt och förstÄelse för andra mÀnniskor ska uppstÄ.Det muntliga likstÀlls med det skriftliga i styrdokumenten och muntliga aktiviteter ska enligt styrdokumenten genomföras i Àmnena svenska och engelska pÄ gymnasiet.

Denna rapport beskriver processen som projektledare/bildkoordinator pa? fo?retaget The Chimney Pot genom hela processen inom postproduktion av en la?ngfilm. Rapporten a?r utfo?rd i kursen Praktiskt examensarbete inom programmet IT, medier och design pa? So?derto?rns ho?gskola under VT 2012. Rapporten beskriver olika faser inom projektledning och hur man anva?nder modeller och verktyg fo?r planering, informationshantering, kommunikation och hur man tilla?mpar la?mpliga modeller fo?r olika projekt.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att redogöra för hur ledare och anstÀllda i en distansorganisation kan uppmuntras, via en god kommunikation till att förmedla sin kreativa förmÄga. Genom att beskriva hur arbetet med kommunikation sker mellan de bÄda partnerna, kan vi presentera en förstÄelse om hur det skapas nya kreativa idéer Àven nÀr medarbetarna inte Àr under kontorets tak. Metod: Den metod vi har utgÄtt ifrÄn Àr en kvalitativ studie dÀr data har samlats in genom en personlig intervju samt tre stycken telefonintervjuer. Den personliga intervjun genomfördes med KNS Bilfrakt AB ena delÀgare. Telefonintervjuerna genomfördes pÄ tre lastbilschaufförer inom samma organisation.