Uppsatsen klarg?r m?jligheterna till att inf?ra ett assisterande AI-verktyg f?r att hj?lpa till i bed?mningen av vittnesutsagor i brottm?l i den svenska straffprocessr?tten. Uppsatsen fastst?ller att det finns ett r?ttsligt utrymme med m?jlighet f?r detta dels utifr?n den nuvarande lagstiftningen och den fria bevispr?vningen samt nya lag?ndringar och reformer. Tekniskt sett ?r skapandet av ett AI-verktyg av det slag som uppsatsen f?resl?r m?jligt, men det kr?ver en komplex ML-modell med omfattande tr?ning.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera mansbilden av karaktÀren Edward i filmen Edward Scissorhands (Tim Burton, 1990). Genom attstudera hans personlighet och egenskaper ur olika perspektiv, som kan uppfattas som bÄde manligt och kvinnligt, har jag försökt att ta reda pÄ vem denna utstickande karaktÀr Àr.Med hjÀlp av genusteorier och jÀmförelser av tidigare filmatiseringar som Ed Wood (Tim Burton, 1994), Sleepy Hollow (Tim Burton, 1999) och The cabinet of Dr. Caligari (Robert Weine, 1920) har jag Àven kunnat fördjupa mig i mansbilden av Edward. Jag har dessutom fokuserat kring Tim Burtons sÀregna filmskapande, men ocksÄ kring stjÀrnskapet hos Johnny Depp, skÄdespelaren som Burton ofta samarbetar med.Edward Scissorhands har visat sig vara en man med bÄde manliga och kvinnliga attribut, vilket gör honom till en icke stereotypisk man som saknar hjÀltemod och en muskulös kropp. Trots det sÄ tyder inget pÄ att han Àr mindre man bara för att han har mer eller mindre egenskaper som generellt uppfattas som manliga.

Syftet med studien Àr att beskriva och granska utbildningsinsatsen Medarbetarakademin, som genomförs av trekommuner i Götaland, utifrÄn ett medarbetarperspektiv. Detta har gjorts med hjÀlp av frÄgestÀllningar som berörtmedarbetarnas motivation att söka, vilka pÄverkanseffekterna har varit och vad medarbetarna anser omutbildningsinsatsen.Resultaten visar att respondenterna förvÀntade sig och fick en personlig utveckling genom utbildningsinsatsen.Genom utbildningen upplever respondenterna att de fÄr mer förstÄelse för andra mÀnniskor och konflikter, samtverktyg att hantera gruppfaser. Respondenterna vill i högre grad bidra till organisationens utveckling Àn vad defÄr möjlighet till. Som helhet anser respondenterna att Medarbetarakademin Àr bra och utvecklande.Studiens resultat diskuteras med hjÀlp av tidigare teori om medarbetarskap och de syften som angetts förutbildningsinsatsen Medarbetarakademin. HÀr visar det sig att resultatet Äterspeglas till en lÀgre grad i Lutz ochBaranes (2009) subjektiva egenskaper Àn vad Medarbetarakademins syften gör.

I detta arbete har jag studerat automatisk klassifikation av texter i syfte att sortera dem i grupper om liknande innehÄll. Texterna jÀmfördes med varandra och om de uppvisade tillrÀckligt hög innehÄllsmÀssig överensstÀmmelse lÀggs de i samma kluster. Den metod som jag har studerat, heuristisk klustergenerering, syftar till att sortera texter utan förkunskap om deras innehÄll. Vid klassifikationen anvÀnds orden i texterna, vilka avspeglar innehÄllet i texterna. DÄ Àr det intressant att studera vilka egenskaper orden har som kan utnyttjas vid klassifikationen av texterna.

PĂ„verkar personligheten lönesĂ€ttningen? Kan chefen vara objektiv eller belönar chefen omedvetet dem som liknar honom/henne sjĂ€lv? Det saknas tidigare forskning om hur personligheten pĂ„verkar lön och lönesĂ€ttning. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om det föreligger ett samband mellan hög lön och en personlighet som liknar den lönesĂ€ttande chefen. Studien Ă€r genomförd hos 4 chefer och 55 medarbetare inom handikapp-omsorgen i Ängelholms kommun. Undersökningen genomfördes med hjĂ€lp av Myers-Briggs standardiserade frĂ„geformulĂ€r, intervjuer samt egna enkĂ€ter.

Trots otaliga digitala alternativ anvÀnds fortfarande analoga system som whiteboardtavlor med tillhörande whiteboardpennor och post-it lappar vid t.ex. projekthantering. I denna studie undersöks anvÀndares motiv till varför de vÀljer att anvÀnda analoga respektive digitala system, samt vad de anser Àr viktigt vid utveckling av grÀnssnitt till digitala system.Syftet med studien Àr att, ur ett anvÀndarperspektiv, visa fördelar, nackdelar samt interaktionsmöjligheter hos analoga respektive digitala system, och att redogöra för vad som bör tas i beaktande nÀr analoga system ska digitaliseras sÄ att fördelaktiga egenskaper hos det analoga systemet kan överföras till det digitala.AnstÀllda pÄ det IT-företag studien genomförts i samarbete med har intervjuats, och resultatet frÄn dessa intervjuer har sammanstÀllts och analyserats med hjÀlp av en för studien framtagen analysmodell, vilken baserats pÄ den litteraturstudie som gjorts. Vid analysen framkom att det frÀmst Àr enkelheten och överskÄdligheten hos analoga system som gör att dessa föredras. Det som anses vara mest fördelaktigt hos digitala system Àr möjligheten till hög funktionalitet, att persistent kunna lagra information och att kunna utnyttja denna pÄ olika sÀtt, samt möjligheten att kunna dela information.BetrÀffande de intervjuades Äsikter om analoga respektive digitala system kan ett mönster ses, att de egenskaper de nÀmner som positiva och som fördelar hos analoga system ofta benÀmns som negativa och som nackdelar hos digitala system.

Följande undersökning behandlar uppbyggnaden av en CV-film med utgÄngspunkt i sociologen Erving Goffmans teori om identitet och sjÀlvrepresentation samt filmteoretikern David Bordwells teori om narratologi. Goffmans teori har anvÀnts för att ta reda pÄ vad som ska framstÀllas i filmen medan Bordwells teori applicerats pÄ frÄgan om hur filmen ska framstÀllas. Inom det teoretiska ramverket finns Àven Stuart Halls teori om representation för att kunna belysa teorierna av Goffman och Bordwell utifrÄn ett gemensamt perspektiv. Fokusgruppmetoden har anvÀnts för att kvalitativt samla information om vad en CV-film bör kommunicera till skillnad frÄn ett skriftligt CV. Samt hur den bör utformas för att vara sÄ anvÀndbar som möjligt. Resultatet visade att filmen inte bör vara lÀngre Àn 2-3 minuter för att behÄlla publikens intresse.

Aktiebolagslagens huvudregel Àr att bolaget sjÀlvt ansvarar för sina skulder och förpliktelser. Det mÄnga inte kÀnner till Àr att det finns nÄgra undantag frÄn denna regel som gör att aktiebolagets ledning kan bli personligt betalningsansvarig. En krÄnglig aktiebolagslag gör inte saken bÀttre. En helt ny aktiebolagslag skall förhoppningsvis medföra att reglerna blir lÀttare att förstÄ sÄ att Àven lekmÀn blir medvetna om undantagen frÄn den personliga ansvarsfriheten. Syftet med denna framstÀllning har varit att redogöra för de viktigaste situationerna som kan medföra personligt betalningsansvar.

I en allt mer globaliserad vÀrld Àr det nödvÀndigt att mÀnniskor kan och har förmÄgan att jobba i andra lÀnder och med medarbetare som har en annan kulturell bakgrund.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka egenskaper som krÀvts för ett interkulturellt ledarskap hos ledare som jobbat utomlands och vad de lÀrt sig av sina erfarenheter under den hÀr tiden.Studien har haft en kvalitativ ansats dÀr insamlingen av empirin har skett pÄ ett av Sveriges största företag som nÀmns som "Koncernen" genom semistrukturerade intervjuer.Resultatet har visat att kommunikation spelar en mycket stor roll i detta avseende. Detta innefattar bÄde verbal och icke-verbal kommunikation. Viktiga egenskaper hos interkulturella ledare Àr bl.a. förmÄgan att vara öppen och social. Samtliga intervjupersoner ansÄg att vistelsen utomlands hade gjort att deras yrkesroll stÀrkts bÄde i yrkeslivet och i det privata..

Studien syftar att undersöka hur Ätta förskollÀrare uppmÀrksammar relationer, konflikter, sociala roller samt makt i arbetslaget. Vidare behandlas barnens pÄverkan av eventuella konflikter samt maktrelationer som sker i arbetslaget utifrÄn förskollÀrarnas tankar. FörskollÀrarna har intervjuats i syfte att fÄ ta del av deras tankar och resonemang om makt och konflikter och hur barnen kan pÄverkas av vad som sker i verksamheten. För att analysera förskollÀrarnas resonemang, har bland annat SÀljös (2000) sociokulturella perspektiv, Galtungs (1969) teori angÄende konflikthantering samt Harre ochVan Langenhoves (1999) positionerings teori anvÀnts.  Resultatet visar att förskollÀrarna Àr medvetna om att olika typer av konflikter och olika positioner etableras inom arbetslaget och att barnen pÄverkas negativt av vad som sker inom arbetslaget enligt förskollÀrarna.

För att ta reda pĂ„ hur svenska mammografiavdelningar stĂ„r sig mot det europeiska protokollet undersöks nio mammografiavdelningar. Till hjĂ€lp har ett CDMAM-fantom version 3.4 och fyra plexiglasskivor anvĂ€nts för att simulera ett normaltjockt bröst. Även ljusskĂ„pen och filmens egenskaper har undersökts och jĂ€mförts med kraven i europeiska protokollet. AvgrĂ€nsningar har gjorts dĂ„ koncentreringen ligger pĂ„ mammografer som anvĂ€nder sig av film-skĂ€rm system.Röntgenbilderna har studerats utan tekniska hjĂ€lpmedel. Efter bedömning och poĂ€ngsĂ€ttning av bilderna pĂ„ CDMAM-fantomet har vĂ€rdena förts in i ett Excel-program dĂ€r vĂ€rdena presenteras i grafer.

Studiens frÀmsta mÄlsÀttning har varit att ta reda pÄ om det förekommer aeroba mikroorganismer pÄ handtagen pÄ kundvagnar och kundkorgar som anvÀnds i dagligvarubutiker. Förutom detta har undersökningen syftat till att finna svar pÄ frÄgor som; om det förekommer aeroba mikroorganismer pÄ handtagen vilka typer, familjer och arter tillhör de? Finns skillnader mellan antalet cfu (kolonier) pÄ handtagen pÄ vagnar och korgar? Finns skillnader mellan antalet cfu pÄ handtagen frÄn morgon till kvÀll samt finns skillnader mellan antalet cfu pÄ handtagen pÄ vagnar mestadels förvarade utomhus och mestadels inomhus? Hur ofta rengörs vagnarna och korgarna och erhÄlls nÄgon skillnad i antalet cfu mellan en otvÀttad och en tvÀttad korg?Undersökningen har gjorts med hjÀlp av Hygicult TPC slides, vilka Àr avsedda för snabb kontroll av mikrobiologisk hygien pÄ olika typer av material som ytor och fasta och flytande material. Agarfilmen pÄ plattan Àr sÄ kallad Total Plate Count Agar och den gynnar snabb tillvÀxt av de vanligaste förekommande bakterier, jÀst- och mögelsvampar.PÄ 103 av 104 tryckplattsidor, kunde tillvÀxt av mikroorganismer observeras efter inkubering i 32oC i tvÄ dygn. Detta visar pÄ att det förekommer aeroba mikroorganismer pÄ handtagen pÄ kundvagnar och kundkorgar som anvÀnds i dagligvarubutiker.

Jag har i den hÀr uppsatsen analyserat Baba Jaga je snijela jajes (2008) hybridlika struktur genom att göra en postmodernistisk analys. Under uppsatsens gÄng har jag lÀst och tolkat vad olika teoretiker har skrivit om postmoderna begrepp; sÄsom hybriditetsbegreppet, det ontologiska tvivlet samt Àven med att definiera myten och fiktionen. Jag har genom citat och analys gjort en personlig tolkning och skildrat detta i analysen. I min uppsats har jag visat att romanen har en hybridliknande struktur genom hÀxan Baba Jaga som saknar egenskaper och genom myten som saknar kÀrna. Jag har Àven visat detta genom den lekfulla berÀttarstrukturen och genreblandningen.

Uppsatsen tar avstamp i undersökningen av stÄndpunkter frÄn LO, TCO och Svenskt NÀringsliv kring lagen om anstÀllningsskydd och kompetens i relation till dagens arbetsmarknad och arbetsbristsituationer pÄ företag. UtifrÄn en bakgrund av globalisering, stegrad internationell konkurrens samt arbetsmarknadens ökade krav pÄ kompetens och flexibilitet utmanas vÀlfÀrdssystemet och den arbetsreglering som kÀnnetecknat och format Sverige.Uppsatsen frÄgar sig vad de olika parterna LO, TCO och Svenskt NÀringsliv lÀgger i begreppet kompetens nÀr de pratar om LAS och denna lag tar hÀnsyn till kompetens vid uppsÀgningar pÄ grund av arbetsbrist i företag och i sÄ fall hur.Slutsatser Àr att parterna verkar ha sÀrdeles olika syn pÄ hur begreppet kompetens i relation till LAS skall definieras och tillÀmpas. LO och TCO rör sig bort frÄn det kompetensbegrepp som belyser resultaten i studien och framtonar mer tillrÀckliga kvalifikationer och allmÀnna yrkeskunskaper. Svenskt NÀringsliv begreppsliggör mer kompetens som nÄgot som kan sÀttas i relation till personliga egenskaper. Detta kan bero pÄ att de representerar olika grupper pÄ arbetsmarknaden och att man företrÀder olika intressen och kanske Àven olika ideologier.En annan slutsats Àr att LO och TCO tycker att lagen om anstÀllningsskydd tar hÀnsyn till kompetens vid arbetsbristsituationer pÄ företag genom turordningsreglernas tillrÀckliga kvalifikationer och branschanpassade avtal.

Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur ledningen i fastighetsföretag arbetar för att pÄ lÄng sikt skapa personliga, hÄllbara och lojala kundrelationer.Studien antar ett aktörssynsÀtt och den hermeneutiska traditionen. En fallstudie pÄ totalt fem fastighetsföretag har genomförts dÀr sammanlagt 18 kvalitativa intervjuer fullbordats. Studien visar att företag arbetar ocksÄ utanför sin kÀrnverksamhet för att skapa personliga, hÄllbara och lojala kundrelationer. Företag bör skapa ett vÀrde som Àven delas av kunder. För att skapa starkare band till sina kunder kan företag styra sin verksamhet med hjÀlp av CSR (Corporate Social Responsibility) verksamheter av olika slag för att skapa hÄllbara, djupa och lÄngsiktiga kundrelationer och dÀrigenom bidra till att infria kundernas önskemÄl.