Revision är en garantifunktion för de intressenter som har ett intresse i ett företag och ur ett samhällsperspektiv är därför kraven på revisionskvaliteten höga. Revisionskvalitet byggs upp av revisorns kompetens och av revisorns oberoende, vilket innebär att faktorer som påverkar oberoendet och revisorns kompetens påverkar samtidigt kvaliteten på revisionen. Det finns många saker som kan hota revisorns oberoende varav ett av dessa hot är revisorns relation till klienten. En faktor som kan påverka denna relation är hur revisorn identifierar sig med sina klienter. Enligt teorin om social identitet definierar vi vår självbild genom att identifiera oss med sociala grupper eller organisationer.

Abstract [sv]Titel: Revisorns självförtroende vid förhandlingNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi.Författare: Henrik Alvin Rydén.Handledare: Jan Svanberg.Datum: 2015-05Syfte: Syftet med den här studien är att beskriva vilka faktorer av transformellt ledarskap, identifikation och förhandlingsbeteende som kan ha ett samband med revisorns upplevda self-efficacy i en förhandlingskontext.Metod: Uppsatsen har ett deduktivt förhållande till teori och utvecklar flera hypoteser som sedan testas. Datainsamlingen sker med hjälp av en enkätundersökning. Urvalet består av 3 300 revisorer i Sverige, auktoriserade och godkända. Analysen av insamlad data sker med hjälp av datorprogrammet SPSS och statistiska metoder som Principalkomponentanalys (PCA), korrelationsanalys och multipel linjär regression.Resultat och slutsats: Distributivt förhandlingsbeteende har ett delvis negativt samband med self-efficacy. Resultaten är dock inte entydiga och ger inte tillräckligt stöd för att motivera ett accepterande av hypotesen.

Revisorernas arbete har under de senaste åren blivit alltmer ifrågasatt där deras oberoende varit ett hett diskussionsämne. De senaste årens företagsskandaler runt om i världen, där revisionsbyråerna varit grundorsaken till skandalerna, har bidragit till ifrågasättandet av revisorernas förtroende. För att bemöta detta problem med oberoende har nya regleringar införts för att stärka revisorernas förtroende. Den 1 januari 2002 tillämpades i Sverige en ny revisorslag med syfte att garanterna revisorernas opartiskhet och självständighet. Den nya lagen omfattar en så kallad analysmodell, en självgranskande modell där revisorerna inför varje uppdrag ska pröva om det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för deras opartiskhet och självständighet.

I Sverige är revisionsplikten lagstadgad för alla aktiebolag, oavsett storlek på företaget. Svenskt Näringsliv har föreslagit att revisionsplikten bör slopas i små och medelstora aktiebolag för att minska både kostnader och administrativt arbete för de mindre bolagen. Men hur ställer sig revisorerna till detta? Syftet med uppsatsen är att se vilka konsekvenser en slopad revisionsplikt får på företagens redovisning samt ta reda på om hypotesen om att revisorer vill ha en oförändrar revisionsplikt håller. Uppsatsen bygger på en deduktiv metod vilket innebär att utgångspunkten är befintlig teori i ämnet.

Syftet med uppsatsen är att klargöra huruvida analysmodellen medfört några förändringar för revisorn och dess klienter. Empirin har insamlats genom semistrukturerade personliga intervjuer med fyra revisorer och två företagsrepresentanter. Analysen har medfört två betydelsefulla förändringar för revisorns arbete. Det första är dokumentationskravet och det andra är begränsning av konsultverksamhet i samband med revision. Dessa två konsekvenser har bidragit med både för- och nackdelar.

Titel: Förväntningsgapet ur två perspektiv Problemdiskussion: Ett förväntningsgap uppstår när intressenter har förväntningar på revisorn som inte motsvarar vad revisorn egentligen ska eller får göra. I de allra flesta fall handlar det om att förväntningarna är för höga. Många tror alltså att revisorer ska göra mer än vad som krävs av dem enligt lag. Förväntningsgapet beskrivs ofta som något negativt men genom vår studie vill vi bidra till en syn på förväntningsgapet ur ett annat perspektiv. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda förväntningsgapet på ett sätt som snarare handlar om de föreställningar som finns om revisorer och om dessa aspekter har någon påverkan på förväntningsgapet.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur stort ansvarredovisningskonsulterna har fått efter avskaffandet av revisionspliktenoch hur det har påverkat deras dagliga arbete.Hur ser redovisningskonsulterna på avskaffandet av revisionsplikten?Hur har avskaffandet av revisionsplikten påverkatredovisningskonsulternas ansvarstagande?Efter att författarna studerat den insamlade data kom de fram till attavskaffandet är positivt för aktiebolagen. Detta gör att aktiebolagenkan lägga ner mer resurser på att utveckla sitt bolag istället för attlägga ner resurserna på revision. För aktiebolagen som väljer bortrevisorn försvinner de extra led av kontroller och granskning.Redovisningskonsulternas ansvarstagande har inte påverkats efteravskaffande..

Denna studie unders?ker hur socialsekreterare upplever och p?verkas av falska rykten samt den desinformation som fick sig en stor spridning om socialtj?nstens arbete, s?rskilt i samband med den s? kallade LVU-kampanjen. Genom en kvalitativ ansats baserad p? semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare fr?n en st?rre svensk stad, analyseras deras erfarenheter och strategier f?r att hantera denna utmaning. Resultaten visar att desinformation, ofta spridd via sociala medier, bidrar till misstro hos klienter och skapar hinder i relationerna mellan socialtj?nsten och allm?nheten.

Redan i samband med Kreugerkraschen i början av 1930-talet började man ifrågasätta och ställa krav på revisorers oberoende. Problematiken kring revisorers oberoende är än idag en högst aktuell fråga. Effekten av en revisor som inte förhåller sig oberoende kan vara att företagets intressenter förses med information som inte är rättvisande. Bakomliggande faktorer som kan påverka revisorers oberoende är revisionsbyråns arvoden och klientföretagets storlek. I denna studie kartlägger vi andelen orena revisionsberättelser och going concern-varningar hos företag som gått i konkurs.

Förväntningsgapet är sedan länge ett definierat fenomen som kvarstår trots upprepade försök att minska det. En anledning till att gapet kvarstår påstås vara att revisorer själv har introducerat det. Detta i kombination med att förväntningsgapet troligtvis kommer att fortsätta att existera, medför att det finns anledning att undersöka om revisorer kan dra nytta av det i sitt dagliga arbete.Syftet med den här studien är att utifrån revisorers perspektiv undersöka förväntningsgapet och revisorers möjlighet att med hjälp av gapet utöva inflytande över klienter. Undersökningen är baserad på intervjuer med revisorer från olika byråer.Studiens teoretiska referensram är baserad på antaganden från professionsteori för att beskriva revisorers kunskap, vilket är väsentligt för att undersöka om revisorer har ett kunskapsövertag de kan nyttja för att utöva inflytande. I detta avseende presenteras även antaganden från agent-teorin för att beskriva den informationsasymmetri som kan förekomma.

År 2006 kom EU med ett direktiv om revision och sen dess har de kommit med flera förslag om förändringar med syftet att harmonisera lagstiftningen inom EU och samtidigt öka förtroendet för revisionen. Ett viktigt steg i detta presenterades av EU-kommissionen 2010 genom ?Grönboken: Lärdomar från krisen?. I denna grönbok presenterades en frågeställning om revisorer skulle ha tillstånd att utföra andra tjänster än revision. EU-kommissionen fick nästan 700 svar på denna fråga från olika intressenter, detta har sedan utarbetats i ett förslag till en förordning som kom ut i november 2011.Syftet med denna uppsats är att undersöka vad olika intressenter i Sverige anser om förbudet.

Syftet med föreliggande uppsats var att förstå den reviderade informationens användning och betydelse i och för mikroföretag. Detta då det idag pågår en het debatt angående revisionspliktens vara eller icke vara. Svenskt Näringsliv och Svenska Revisorsamfundet vill slopa revisionsplikten för alla mindre aktiebolag då de tycker att krångliga regler hämmar företagandet och att Sverige är beroende av de små företagen. FAR tror däremot att slopad revisionsplikt skulle innebära ökade risker för de mindre företagen genom att det skulle bli både svårare och dyrare att låna pengar och att göra affärer. I England är revisionsplikten borttagen med motiveringen att kostnaden för revisionen översteg nyttan.

Every plan and program decided on by an authority or municipality, where the environmental impact can be considerable, must be environmentally assessed according to Environmental Code, the Planning and Building Act (PBA) and the Regulation on Environmental Impact Assessment.The purpose of this study is to examine the Environmental Impact Assessment (EIA) for The Region Development Plan for the Stockholm Region, RUFS 2010. The plan was approved by at that time the Regional Planning Office (Regionplanekontoret), which procured the process by consultants. RUFS 2010 includes two merged plans ie. a regional Development Plan (RUP) and the Regional Spatial Plan for Stockholm. It was necessary to establish an environmental assessment of RUP, but not for the regional plan.

Bakgrund och problem: Idag måste alla svenska aktiebolag oavsett storlek anlita enextern kvalificerad revisor som granskar årsredovisning och bokslut. När denna lagtogs i bruk 1983 var syftet att förebygga ekonomisk brottslighet i de små bolagen ochatt hjälpa ägarna att uppmärksamma ekonomiska problem inom företaget. Förnärvarande är det endast Sverige och Malta som fortfarande har kvar den lagstiftaderevisionsplikten inom EU. Den förra regeringen tillsatte en utredning som fick iuppdrag att göra en utvärdering av behovet av revision i små företag. Förslagen frånutredaren skall minska företagens börda så långt det är möjligt, utan att intressenterseller ägarminoriteters behov av tillförlitlig finansiell information åsidosätts.Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad ägare av små aktiebolag anser omvikten av revision och om de skulle välja att göra frivillig revision om pliktenavskaffas.

I alla dagens företagsformer måste det där ägarens ansvar är begränsat ställas särskilda krav över hur resultat och ställning redovisas utåt för företaget. Företagets olika intressenter måste inneha ett förtroende för den information som företaget lämnat om sin ekonomiska situation samt även på förvaltningen. Ansvaret för detta ligger hos styrelse och VD på företaget. Revisorns roll är därmed att kvalitetssäkra den information som företaget lämnat. Det finns lagregler för revision och hur den skall utföras, dessa regler är olika för olika företagsformers förvaltning, redovisning och bestämmelser, om vilket typ av information som skall lämnas om den ekonomiska situationen.